EXPERTPANEL | Kvinnors entreprenörskap – Malin Malmström

Maria
 Gustafsson
DELA
Malin Malmström. Foto: Tomas Bergman.

Dubbelt så många män som kvinnor driver företag i Sverige. Vad beror det på? Och vilka ljusglimtar för ett mer jämställt företagande ser forskarna? I veckan frågar vi en expertpanel bestående av tre professorer och en docent. Tredje ut är Malin Malmström, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet. Hon menar att offentlig finansiering behövas riktas om till företagande kvinnor i kvinnodominerande branscher.

Vad är ett jämställt entreprenörskap?

– Jag skulle säga att om villkoren för att starta och driva företag är lika för kvinnor och män. Med villkor menar jag exempelvis att kvinnor och män har lika möjligheter till tillgång till finansiering, vilket inte är fallet idag. Till exempel visar omfattande forskning att företagande kvinnor möts oftare av avslag på låneansökningar än företagande män och när kvinnor beviljas lån får de betala högre ränta än män.

– Studier visar även att företagande kvinnor bemöts och bedöms annorlunda än företagande män, till kvinnors nackdel. Och när villkoren för entreprenörskap inte är lika leder det till följdeffekter som till exempel att nya innovationer, ny teknik och nya processer i huvudsak baseras på mäns erfarenheter och mäns behov.

– Sen kan vi behöva förstå entreprenörskap ur fler perspektiv än vad som mäts och synliggörs idag. Mycket fokus är på kvinnor och män som driver företag som fördelning mellan kvinnor och män i vd-poster och styrelsepositioner. Men ägande, till exempel, är också viktigt. Här saknas det dock tillgänglighet till bra data om ägande uppdelat på kön. Sådan data är väsentlig för att bättre nyansera bilden av hur kvinnors och mäns deltagande ser ut inom entreprenörskap.

Vilka ljusglimtar respektive orosmoln ser du på himlen när det gäller jämställdhet inom entreprenörskap och småföretagande?

– I Sverige står det rätt stilla när det gäller andelen kvinnor som är entreprenörer. Och det är kanske inte så överraskande då villkoren för företagande inte förändras – till exempel rapporteras det årligen att omkring endast 1 procent av riskkapitalet går till företagande kvinnor. En ljusglimt är dock de framväxande impact-investerare som etablerats på riskkapitalmarknaden och som i många fall har en agenda att investera i företagande kvinnor. De är vinstdrivna investerare som samtidigt lyckas med investeringar i företag som kvinnor äger och driver.

– Sen går det även trögt att öka andelen kvinnor i bolagsstyrelser. Det är för lite förändringar inom styrelsesammansättningar. Det är dessutom en fortsatt tydlig könsuppdelning mellan olika typer av chefspositioner. Och ofta räknas de kategorier av chefspositioner som män ofta har som mer meriterande än de chefspositioner som kvinnor har för att avancera till högre ledarroller likväl som hur deras tidigare meriter bedöms i entreprenörsroller. En ljusglimt är att det växer fram nya aktörer på marknaden, entreprenörsbolag som erbjuder sina tjänster för att hjälpa till med rekrytering av rätt kompetens och samtidigt effektivare uppnå jämställdhet bland chefspositioner och bolagsstyrelser.

Vad behöver göras för att entreprenörskapet ska bli mer jämställt?

– Det är anmärkningsvärt att Sverige som rankas så högt på många jämställdhetsindex samtidigt har en av Europas lägsta andel företagande kvinnor. Samtidigt är det välkänt att en viktig grund för att kunna få en god affärsidé att lyfta är finansiering. Finansiering som är tillgänglig på lika villkor för företagande kvinnor och män är alltså viktigt. Här behöver mycket göras för att offentliga stödinsatser, riskkapital och bankfinansiering ska tillgängliggöras för företagande kvinnor och män på lika villkor.

– Exempelvis kan offentlig finansiering behövas riktas om till företagande kvinnor i kvinnodominerade branscher eftersom det är ett faktum att bland de tio mest mansdominerade yrkena utgör kvinnor omkring en procent. Då framstår det som orimligt att skattemedel i form av omfattande företagsstöd löpande fokuseras till sådana mansdominerade branscher. Offentliga stödåtgärder som syftar till att stärka entreprenörers möjligheter till egen försörjning ska rimligen inte förstärka den ekonomiska ojämställdheten.

Kontakta malin.malmstrom@ltu.se

Läs också:
Expertpanel | Kvinnors entreprenörskap – Magdalena Markowska
Expertpanel | Kvinnors entreprenörskap – Carin Holmquist
Expertpanel | Kvinnors entreprenörskap – Lucia Naldi
2023 års Expertpanel: ”Så ser det ut med jämställdheten inom entreprenörskap”
DEBATT: Företagandet – den bortglömda jämställdhetsfrågan
NY FORSKNING | 4 strategier kvinnor använder för att hantera ojämlikhet
NY FORSKNING | Kvinnor driver företag på landsbygden för balans i livet
BOKTIPS | Politik för kvinnors entreprenörskap
BOKTIPS | Entreprenörskvinnor skapar stora värden för sig själva och andra

230

DELA