BOKTIPS | Entreprenörskvinnor skapar stora värden för sig själva och andra

Maria
Gustafsson
DELA
-

Kvinnor presterar sämre än män – eller? I forskningsantologin Research Handbook of Women´s Entrepreneurship and Value Creation möter vi ett gäng internationella forskare som är trötta på att prestation och värdeskapande inom entreprenörskap ofta begränsas till ekonomiska resultat. Bilden är betydligt bredare än så menar de.

Studierna som presenteras i boken visar att företagarkvinnor inte presterar sämre än män. I stället tillför de värden på flera nivåer, även de som är verksamma i resurssvaga miljöer. Boken är indelad i fyra delar som bygger på de värden – utöver de ekonomiska – som kvinnorna bidrar till; värden på individnivå, affärsnivå, hem- och familjenivå samt samhällsnivå.

På individnivå handlar det om att kvinnorna har kontroll över sina tillgångar och makten att besluta över dem. Det är ett värde som främjar personlig utveckling och ökar livskvaliteten.

Värden på affärsnivå handlar om tillgång till resurser, nätverk och institutionellt stöd som en kvinna skaffar sig genom att vara en del av näringslivet. I den här delen möter vi två svenska bidrag. Annie Roos, vid Sveriges lantbruksuniversitet, utmanar bilden av att kvinnor underpresterar i jämförelse med män. Det gör honom genom att se värde som en process och inte enbart som ett resultat. Hon utgår från berättelser om två kvinnliga entreprenörer från ett svenskt landsbygdssamhälle. Nadia Arshad och Leona Achtenhagen, vid Jönköping international business school, har studerat företagarkvinnor från minioritetsbefolkningen hazarerna i Pakistan för att förstå kvinnors entreprenörskap i resurssvaga miljöer. Studien visar på vilket sätt samarbete är kärnan i att starta och utveckla en satsning. Men också hur samarbete leder till andra icke-finansiella värden på affärsnivå.

På hem- och familjenivå ger studierna exempel på hur kvinnors entreprenörskap har lett till förändringar i familjedynamiken. Ökade inkomster förbättrar exempelvis ofta familjens välbefinnande och livskvalitet. Även hushållets attityd gentemot kvinnor som väljer att starta egen verksamhet förbättras. De ses som självständiga och entreprenöriella, vilket har en positiv inverkan på attityder och könsroller i hemmet. Norska forskaren Gry Agnete Alsos, vid Nord university, undersöker hur invandrarkvinnor utvecklar sina entreprenörsidentiteter utifrån social motivation och referensram. Det visar sig att identiteterna är starkt kopplade till deras oro för familjen och fokus är sällan ekonomiskt egenintresse.

Bokens fjärde och sista del handlar om vilka värden som entreprenörskvinnor bidrar med på samhällsnivå. Ökad sysselsättning och ett ökat utbud av varor och tjänster förstås. Men kvinnors entreprenörskap ändrar också attityder och uppfattningar om kvinnor i ett samhälle, vilket påverkar könsnormer och stärker kvinnors status och oberoende.

Det tredje svenska bidraget står Hans Lundberg, vid Linnéuniversitetet, för. Han har studerat kvinnors entreprenörskap i Mexico. Deras ledarskapsegenskaper är ofta dialogiska, relationella, relaterande, autentiska och omtänksamma – vilket har ett stort socialt värde i samhället. Han menar att sociala värden kommer ur konkreta praktiker och är inte något abstrakt eller fluffigt.

Forskningsantologin vänder sig till entreprenörskapsforskare och policymakare. Redaktörernas förhoppning är att den ger användbar kunskap som kan resultera i lärande, innovativa metoder och evidensbaserat policyskapande för att främja kvinnors entreprenörskap. Och förstås bidra till en jämställd inkluderande tillväxt runt om i världen.

Titel: Research Handbook of Women´s Entrepreneurship and Value Creation
Författare: Shumaila Yousafzai, Colette Henry, Monique Boddington, Shandana Sheikh, Alain Fayolle
Förlag: Edward Elgar
Utgivningsår: 2022
ISBN: 978-1-78990-136-8

558

DELA