NY FORSKNING | Så viktiga är småföretagen för krisande regioner

Maria
 Gustafsson
DELA
Borås, Kiruna och Olofström är föremål för en ny avhandling om orter som lyckats vända en negativ utveckling. Foto: Unsplash.

De regionala klyftorna växer, men det går att rädda områden med sämre förutsättningar. Att ta tillvara entreprenörsandan är en av flera nyckelfaktorer.

Samhällsfenomen som Brexit och det ökade stödet för Trump menar många experter är konsekvenser av de ökande regionala skillnaderna i Europa och världen i stort. Medan vissa regioner går väldigt bra, med ett mångbottnat näringsliv och tillgång till forskning och utbildning i närområdet, ser allt fler regioner jobben försvinna, skolor läggas ner och framtidstro gå i stöpet.

– Konsekvenserna kan bli extrema, därför har vi velat förstå hur regioner med sämre förutsättningar kan utvecklas. Det har vi gjort genom att studera regioner som drabbats hårt av olika kriser, men som lyckats ta sig tillbaka, berättar Linda Stihl, Lunds universitet.

I händerna på multinationella företag

Hon och flera internationella forskare har i ett större europeiskt projekt undersökt de växande regionala skillnaderna i Europa. I Linda Stihls doktorsavhandling har tre svenska orter varit i fokus; Olofström, Kiruna och Borås.

Linda Stihl disputerar i ekonomisk geografi. Foto: Privat.

När Volvo Cars tvingades till stora neddragningar i Olofström 2008 förändrades förutsättningarna för orten radikalt.

– I en kommun med 13 000 invånare försvann 1 000 jobb. De flesta underleverantörerna i staden hade förlitat sig på Volvos existens och innovationsarbete, och tyckte sig ha få incitament att satsa på egen utveckling och bredda sin kundbas. Bara två år innan krisen hade Region Blekinge pekat ut staden som en riskregion, berättar Linda Stihl.

Kiruna har hon studerat från och med stålkrisen på 1970-talet och framåt. Fokus har legat på hur besöksnäringen har utvecklats i skuggan av gruvnäringen och har haft helt andra förutsättningar att växa fram.

– Där dominerar LKAB som erbjuder väldigt goda arbetsvillkor som andra näringar i regionen har svårt att konkurrera med. Detta påverkar mindre företag negativt. Samtidigt har flera av LKAB:s underleverantörer kunnat utveckla tjänster och produkter till den tekniskt avancerade gruvan.

– Men vad händer om råvarupriserna faller och jobben försvinner? Då finns det få andra näringar som har lyckats växa tillräckligt och som staden kan falla tillbaka på.

Kollektivt näringsliv räddar Borås

Sedan tekokrisen på 1970-talet då textilbranschen nästan försvann förlorade Borås 25 000 jobb på 30 år. Men staden klarade sig ur krisen tack vare en stark entreprenöriell kultur.

– När de stora företagen inom textilproduktion gick i konkurs på 70- och 80-talet byggde man nya varumärken utifrån de resurser man hade. Många småföretag finns kvar i textilbranschen än idag, andra har byggt vidare på kompetenser från den gamla näringen och gått in i andra industrier. Logistik och e-handel är exempel på områden man byggt vidare på, säger Linda Stihl.

– Borås har ett mycket starkt näringslivsklimat, som man har byggt upp kollektivt. Det offentliga och privata har djupa samarbeten där man är mån om att satsa på staden.

Flera recept för utveckling

Till skillnad från det kollektiva Borås har utvecklingen av besöksnäringen i Kirunaregionen drivits på av enskilda individer.

– Det är några få entreprenörer som har fått fart på turism- och besöksnäringen där. Ett bra exempel är Icehotel som skapades av en individ. Hotellet har varit viktig för möjligheterna att få andra i näringen att växa. De har till exempel knutit till sig företag med produkter som älgsafari, hundspann, ridning på islandshästar och småföretag som bedriver samisk verksamhet.

Idag är Volvos produktion tillbaka i samma skala i Olofström och många småföretag har fortsatt att producera till storbolaget. Men läget är ändå ett annat.

– De mindre företagen jobbar mer med egen produkt- och kompetensutveckling i dag än tidigare, men har inte kommit lika långt med att bredda kundbasen. Det finns helt klart en förändringsvilja i Olofström, och det är något som jag ska studera längre fram, säger Linda Stihl.

Kontakta linda.stihl@keg.lu.se

Råd till er som jobbar med regional utveckling:

Erkänn vikten av lokala aktörer. Kommunerna prioriterar inte alltid satsningar på näringslivet eftersom det är regionerna, inte kommunerna, som får ansvar och finansiella resurser för att jobba med regional utveckling. Därför är det viktigt att förstå att lokala aktörer, såsom företagare, politiker, tjänstemän, näringslivsorganisationer med flera gör ett viktigt arbete i regional utveckling när de stöttar företag och näringsliv.

Skapa förutsättningar för samarbete mellan privata och offentliga aktörer och mellan företag i olika näringar. På lokal nivå är man starkare tillsammans.

Hjälps åt att upptäcka så kallade inlåsningsfaser. När det under lång tid skett lite eller ingen förändring i en region har man kunnat härleda det till att aktörer i regionen är inlåsta i ett tankesätt och i den fysiska miljön. Har regionen till exempel ett politiskt ledarskap som enbart förvaltar det som finns, kan utveckling aldrig uppnås.

MER OM AVHANDLINGEN
Linda Stihl disputerar vid Lunds universitet 26 september med doktorsavhandlingen Change agency in (old) industrial regions – Shaping new futures. Till avhandlingen.

150

DELA