Skydda inte allt: så bör uppstartsföretag tänka om IP

Alla uppstartsföretag har immateriella tillgångar: teknik, data, design, kundkunskap, avtal och varumärke. I sin avhandling visar Sarah van Santen att frågan inte bara är vad som ska skyddas. Minst lika viktigt är att veta vad som kan delas, med vem, när och hur.

För alla företag, och särskilt för uppstartsföretag, är immateriella tillgångar (IP-från engelskans intellectual property) en strategisk fråga. Sarah van Santen har i sin forskning vid Chalmers undersökt hur uppstartsföretag inom digital teknik och hållbart mode arbetar med IP. En vanlig bild är att IP främst handlar om patent, sekretess och att hålla konkurrenter borta. Den bilden vill hon ändra på.

– Det första är att alla företag har IP. Därför är det extra viktigt för uppstartsföretag att redan från början, och sedan kontinuerligt, identifiera sina immateriella tillgångar. Ur ett styrningsperspektiv behöver de sedan bestämma sig för vad de ska skydda och vad de ska dela med samarbetspartners och andra, säger Sarah van Santen.

Var varken naiv eller paranoid

En stor utmaning för uppstartsföretag är att hantera osäkerhet, inte minst I de tidiga skedena. De vet ofta inte exakt vilken teknik som kommer att fungera, vilken marknad som blir viktigast eller hur affärsmodellen kommer att se ut.

– Därför är det viktigt för entreprenörerna att behålla handlingsutrymmet. Det kan ske bland annat genom att skjuta upp oåterkalleliga beslut, bygga en teknikarkitektur som möjliggör selektiv öppenhet och använda avtal för att reglera andras tillgång till företagets IP.

För grundarna blir det en balansgång mellan kontroll och öppenhet. De behöver kunna samarbeta, testa och lära – utan att samtidigt ge bort sådant som företaget behöver för att överleva.

– Mitt enkla råd är kanske också det svåraste att följa: Var inte naiv. Var inte paranoid.

– Att vara naiv innebär att dela med sig utan att tänka på konsekvenserna. Att vara paranoid innebär att skydda så mycket att samarbete, lärande och spridning blir svårt. Båda delarna kan vara skadliga.

Immateriella tillgångar är mer än patent

Många tänker på patent när immateriella rättigheter kommer på tal. Men patent är bara en del av företagens immateriella tillgångar.

– Om vi inte har patent så har vi inga immateriella tillgångar, tänker många entreprenörer och även andra. Då missar de att immateriella tillgångar är mycket bredare och att alla företag har dem i någon form. Därför är det viktigt att fråga sig inte bara vad som ska skyddas, utan också hur olika tillgångar ska hanteras, betonar Sarah van Santen.

I avhandlingen har hon en bred syn på IP. Den omfattar bland annat patent, varumärken, upphovsrätt och mönsterrätt, men också affärshemligheter, ledtider i utvecklingsprocesser, avtal, relationer och kunskap om affärsmodeller.

– När jag intervjuade grundarna i de uppstartsföretag som ingick i studien pratade de om sin teknik, sina kunder, data, designval och mycket annat. Då synliggjordes betydligt fler potentiella immateriella tillgångar. Lärdomen här är att en för snäv syn på immateriella tillgångar kan begränsa företagets strategier.

Utan resurser kan IP vara tandlöst

Men kartläggning och skydd löser inte allt. För mindre företag kan skillnaden vara stor mellan att ha en rättighet och att ha resurser att hävda den.

– Även om du till exempel har patent på plats spelar det ingen roll om ett företag med stora finansiella resurser gör patentintrång om du inte har råd att agera. Att driva en rättsprocess kan bli alldeles för dyrt för det mindre företaget.

Om beslutsfattare och stödsystem vill främja hållbart entreprenörskap räcker det inte att uppmana företag att skydda sina immateriella tillgångar.

– Här tycker jag att politiken och stödsystemet har en roll att spela. Om de vill ha ett mer hållbart entreprenörskap räcker det inte att uppmana entreprenörerna att skydda sina immateriella tillgångar. Entreprenörerna behöver också tillgång till rådgivning och stöd.

Fyra frågor varje grundare bör ställa

Utifrån sin forskning lyfter Sarah van Santen några praktiska råd avseende IP-strategin till entreprenörer.

– Börja direkt med att kartlägga vilken kunskap, teknik, data, relationer, varumärke och andra tillgångar som företaget faktiskt har. Bestäm sedan vad som ska delas med andra, vad som ska skyddas och vad som ska fortsätta vara flexibelt.

En användbar IP-strategi bör åtminstone besvara fyra frågor:

• Vad har vi som är värdefullt?

• Vem behöver tillgång till det för att företaget ska kunna utvecklas?

• Vad behöver vi kontrollera för att överleva?

• Vilka beslut riskerar att låsa fast oss för tidigt?

Här kan svaren skilja sig mellan branscher. Mjukvaruföretag kan vara mer beroende av ledtider och kontinuerlig utveckling. Hårdvaru- och läkemedelsföretag kan behöva en kombination av patent och sekretess. Företag inom hållbar utveckling kan behöva skydda sig tillräckligt för att kunna förhandla med etablerade aktörer, men samtidigt vara tillräckligt öppna för att deras hållbarhetspåverkan ska kunna spridas.

– Tyvärr finns det ingen universell formel, men det finns en allmän princip. Det gäller att vara medveten om att du behöver ha en IP-strategi som du tänker igenom. Var inte naiv och var inte heller paranoid, avslutar Sarah van Santen.

Kontakta sarahv.santen@gmail.com

Mer om avhandlingen
Sarah van Santen disputerar den 1 juni 2026. Hon är doktorand vid institutionen för teknikens ekonomi och organization, Chalmers tekniska högskola. Avhandlingens titel är Managing tension in open and open-ended innovation: The role of intellectual property in digital and sustainable entrepreneurship.