Åsikten: Tjänster är Sveriges nya exportindustri – politiken måste hänga med

Tjänstesektorn står i dag för nära 40 procent av Sveriges export. Men Sverige tappar mark mot flera konkurrentländer. Lars Jagrén och Johannes Nathell efterlyser en politik som bättre tar till vara tjänstesektorns betydelse för jobb, export och tillväxt. Nästa regering måste ge Sveriges nya exportindustri bättre förutsättningar.

Om knappt två veckor går Sverige till val. Hittills har valrörelsen mest kretsat kring brottslighet, hushållens ekonomi och välfärdens driftsformer, medan strukturreformer för fler jobb och tillväxt fått förvånansvärt lite utrymme. En fråga som borde få plats och politikerna borde svara på är:  hur kan vi skapa bättre förutsättningar för tjänstesektorn som är Sveriges nya exportindustri.

Tjänsterna bär en allt större del av ekonomin

Tjänstesektorn är kärnan i svensk ekonomi och dess betydelse har bara blivit större de senaste decennierna. Tjänsteproduktionen har fördubblats i fasta priser på 25 år och uppgår i dag till 3 000 miljarder kronor. Under samma eriod har fler än 800 000 nya jobb skapats i den privata tjänstesektorn – tre av fyra nya jobb. I dag står den privata tjänstesektorn för över hälften av produktionen och nära hälften av jobben i den privata sektorn. Tillväxten har framför allt drivits av en snabb expansion av företagstjänster och andra kunskapsintensiva tjänster.

Tjänstesektorn spelar också en allt större roll för svensk export. Tjänsteexporten utgör i dag nära 40 procent av Sveriges export och sysselsätter upp till 730 000 personer, lika många som varuexporten. Den kunskapsintensiva tjänsteexporten är särskilt betydelsefull: den uppgår till 845 miljarder kronor och står för två tredjedelar av den samlade tjänsteexporten, långt över EU-snittet. Snabbast växer de audiovisuella tjänsterna, som har femtiofaldigats på tio år. Utvecklingen drivs framför allt av streaming och gaming.

Tjänsteexporten utgör idag nära 40 procent av Sveriges export och sysselsätter upp till 730 000 personer – lika många som varuexporten.

Sverige tappar mark mot konkurrenterna

Men bakom dessa starka siffror döljer sig två problem.

För det första har Sveriges position i den internationella tjänstehandeln försvagats under det senaste decenniet. Rensar man bort ett fåtal globala succéer, som Spotify och de stora svenska spelutvecklarna, växer svensk tjänsteexport klart långsammare än EU-snittet och även med jämförbara länder såsom, Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Nederländerna och Tyskland. Mellan 2014 och 2024 föll Sveriges marknadsandel av EU:s kunskapsintensiva tjänsteexport från 5,8 till 4,8 procent. Det visar Almegas nya rapport Sveriges kunskapsintensiva tjänsteexport står stark – men konkurrenterna springer ifatt.

Nedgången sker trots att den svenska kronan kraftigt tappat i värde under perioden, något som typiskt sett brukar gynna exporten. Ändå utvecklas svensk tjänsteexport sämre än EU-snittet. Volymtillväxten är relativt svag  och marknadsandelarna sjunker. Det pekar på att konkurrenskraften inte främst avgörs av pris, utan av kvalitet, kompetens och innovationsförmåga.

Välståndsgapet är i själva verket ett tjänstegap.

Problemet är större än Sverige. Flera rapporter pekar på att tjänstesektorn behöver expandera för att Europa ska kunna sluta välståndsgapet till USA.

En annan rapport från Almega visar att produktiviteten i den amerikanska tjänstesektorn ökade med 60 procent mellan åren 2000 till 2020, medan Europas ökade med bara 10 procent. Forskning och utveckling (FoU) inom tjänster är ännu mer talande: i USA har FoU-investeringarna tiofaldigats under 2000-talet till 232 miljarder euro, medan de i Europa uppgår till  endast 38 miljarder euro. Välståndsgapet är i själva verket ett tjänstegap.

Det andra problemet är att tjänstesektorn hamnar i skymundan – och nästan helt lyser med sin frånvaro i handelspolitiken. Svenskt exportfrämjande är fortfarande i stor utsträckning byggt för tillverkningsindustrin: mässor, produkter och marknadsintroduktioner. Men tjänsteföretag säljer projekt, kunskap och skalbara lösningar, ofta helt utan fysiska flöden. Det kräver en annan logik – och en ny politik.

Politiken måste ställa om

Oavsett regering efter valet så måste den ställa om politiken. För det första  måste villkoren för nya kunskapsintensiva tjänsteföretag förbättras. Kompetenskraven ökar snabbt, inte minst till följd av utvecklingen på AI-området.. Bra regelverk för innovation, startups och företagstillväxt, tillsammans med åtgärder för att hantera den långsiktiga kompetensbristen är avgörande för förbättrad konkurrenskraft och ökad tillväxt i tjänstesektorn.

För det andra måste exportfrämjandet spegla den nya verkligheten för exporten och tjänsteföretagen. För det tredje måste Sverige driva frågan internationellt. Hindren på EU:s inre marknad för tjänster måste bort. I nya frihandelsavtal måste tjänster – inte minst digitala och kunskapsintensiva tjänster – stå i centrum och inte hamna i skymundan av tullar på varor.

Tjänster bär redan Sveriges välstånd och konkurrenskraft. Politiken måste nu ge denna exportindustri bättre förutsättningar att fortsätta växa.  Var finns de politiker som lyfter dessa frågor i valrörelsen?

Lars Jagrén, seniorkonsult, tidigare chefekonom Företagarna och Unionen
Johannes Nathell, näringspolitisk expert, Almega

Läs även – ÅSIKTEN: Tjänstesektorn är Sveriges framtida exportmotor – nu måste småföretagen stärkas