Så påverkas entreprenörskapsforskningen av kriget i Ukraina

Nya forskningsområden och försämrade internationella samarbeten kan på sikt vara konsekvenserna av kriget i Ukraina. Esbri har pratat med sex professorer inom entreprenörskap och innovation.

Regeringen har uppmanat svenska lärosäten att bryta alla formella samarbeten med universitet och högskolor i Ryssland och Belarus. Men hur vanligt är det att entreprenörskaps- och innovationsforskningen i Sverige samarbetar med de länderna? Och påverkar kriget forskningen på lång och kort sikt? Esbri har pratat med sex professorer på sex svenska lärosäten – Maria Elmquist vid Chalmers, Jerker Moodysson vid Jönköping university, Mats Magnusson vid KTH, Magnus Klofsten vid Linköpings universitet, Malin Tillmar vid Linnéuniversitetet samt Vinit Parida vid Luleå tekniska universitet. Professorerna talar i den här artikeln enbart för entreprenörskaps- och innovationsforskningen vid respektive lärosäte – inte för lärosätets hela verksamhet.

Det är endast Jönköping university som har formella samarbeten med Ryssland – men som är stoppade.

– Vi har haft ett utbytesavtal inom utbildningen med två ryska universitet, som vi nu har avslutat. Det vill säga vi skickar varken dit eller tar emot studenter därifrån. Men studenter från alla länder kan fortfarande söka sig till oss genom ordinarie antagningssystem, säger Jerker Moodysson, Jönköping university.

Luleå tekniska universitet samarbetar inte formellt med Ryssland eller Belarus men har några artiklar på gång ihop med forskare med rysk universitetstillhörighet, som nu har lagts på is.

Hälften av lärosätena – Chalmers, Linköpings universitet och Luleå tekniska universitet – har anställda från Ryssland eller Belarus. Anställningarna påverkas däremot inte av de svenska sanktionerna. Vinit Parida, professor i entreprenörskap och innovation vid Luleå tekniska universitet, har ryska doktorander vid sin institution.

– Deras anställningar är inte hotade på grund av Rysslands agerande, berättar han.

Snabba studier och försämrade relationer

Den allmänna bilden bland professorerna är att det geopolitiska läget har en begränsad påverkan på entreprenörskaps- och innovationsforskningen i Sverige på kort sikt. Mats Magnusson, KTH, tror däremot att det kommer att genomföras en del snabba studier som fokuserar på hur kriget påverkar entreprenörskap och innovation.

– Till exempel hur entreprenörer övervinner svårigheter och hur nya former av entreprenörskap och innovation uppkommer i form av hjälpaktiviteter och nya fenomen på sociala medier. Precis som så många studier gjordes under pandemin för att identifiera effekterna av covid-19, säger han.

Han tror också att det geopolitiska läget ökar intresset för socialt entreprenörskap och social innovation.

– Det kan hända att det blir mer fokus på det området. Och troligtvis ökar även intresset för innovation och entreprenörskap inom försvarssektorn, säger Mats Magnusson.

Magnus Klofsten, Linköpings universitet, siar inte om framtiden men tror att forskarvärlden kommer att undvika kopplingar generellt till Ryssland och Belarus – både på kort och lång sikt. Flera av professorerna, bland annat Malin Tillmar vid Linnéuniversitetet, menar att migrationssituationen på sikt kan påverka internationella samarbeten och därmed forskningen.

– Vi har forskare och doktorander vars uppehållstillstånd är osäkra, kanske kommer de att påverkas av migrationssituationen. Våra internationella relationer kan påverkas på ett i dag oförutsägbart sätt om resesituationen förvärras, säger hon.

Jerker Moodysson tror att forskningen kan komma att påverkas på sikt om säkerhetsläget i Europa förvärras.

– Får vi problem med rörlighet och samarbeten med andra länder så kommer forskningen påverkas. Det kan också tänkas att det uppstår följdeffekter av kriget på internationella finansieringssystemet, men det känns hittills ganska avlägset, säger han.

Maria Elmquist, Chalmers, ser inte att det på kort sikt får så stor påverkan för entreprenörskaps- och innovationsforskningen vid lärosätet.

– Det finns många andra områden på Chalmers som drabbas mycket hårdare, säger hon.

Svårt stötta ukrainska entreprenörskapsforskare

Svenska lärosäten uppmanas av regeringen att stötta ukrainska forskare – och många initiativ har tagits runt om i landet. Vetenskapsrådet har fått i uppgift av regeringen att samlat kommunicera kring vilka stöd som finns för ukrainska forskare i Sverige. Vinit Parida har blivit kontaktad av två ukrainska entreprenörskapsforskare som vill bli tillfälligt anställda vid Luleå tekniska universitet. Han skulle gärna hjälpa till men har svårt i dagsläget.

– Jag försöker hitta en lösning för att kunna anställda dem tillfälligt, men det är inte helt enkelt. Wallenbergsstiftelserna erbjuder stöd till universitet för att anställa ukrainska entreprenörskaps- och innovationsforskare under en ettårsperiod. Det är förstås hjälpsamt och ett initiativ som jag hoppas att fler finansiärer och stiftelser tar, säger Vinit Parida.———–