Så kan entreprenörskapsutbildningar göras mer jämställda

Kvinnor är fortfarande kraftigt underrepresenterade i entreprenörskapsutbildningar världen över – trots satsningar på mångfald. En ny internationell studie avslöjar de dolda hindren i dagens program och presenterar konkreta steg för mer inkluderande utbildningar.

Globalt är kvinnor underrepresenterade i entreprenörskapsutbildningar, acceleratorer och inkubatorer, samtidigt som utbildningarna ofta beskrivs som könsneutrala. I praktiken utgår mycket av innehållet från en maskulin norm: den “ideale” entreprenören är man, ofta från det globala nord med målet att starta teknik- eller tillväxtorienterade företag. Genom socialfeminism och social dominansteori visar författarna hur så kallade ”könade” statusordningar präglar både vem som söker sig till entreprenörskap och hur utbildningsmiljöerna förstärker skillnaderna.

Hinder på fyra nivåer

Forskarna skapade en panel med 85 experter från 19 länder, främst lärare och forskare inom entreprenörskap och genus. I tre enkätomgångar fick panelen identifiera hinder för en könsinkluderande entreprenörskapsutbildning och bedöma ett stort antal påståenden om vad som kännetecknar inkluderande program. Hindren återfinns på fyra nivåer: individ (till exempel lägre entreprenöriellt självförtroende, begränsad tid och resurser), program (one-size-fits-all-upplägg, manliga case och förebilder), organisation (urval och styrning som missgynnar underrepresenterade grupper) och ekosystem(normer och policys som utgår från en manlig entreprenörsbild).

Ett tydligt mönster i utbildningarna är standardiserade program med fokus på skalbara tillväxtbolag, pitchtävlingar och affärsplaner, där nästan alla exempel och förebilder är män. Språk, tid och plats skapar ytterligare trösklar: undervisning på majoritetsspråk, på campus och dagtid försvårar deltagande för dem med omsorgsansvar, jobb vid sidan av eller begränsad möjlighet att resa.

Sju förbättringsområden

Studien mynnar ut i en styrmodell (scorecard) med 35 indikatorer för könsinkluderande entreprenörskapsutbildning, en vidareutveckling av ramverket Gender‑Smart Entrepreneurship Education and Training. Indikatorerna är indelade i sju områden: ledningens åtagande, EDI‑kompetens, resurser, programdesign, programutveckling, genomförande och utvärdering. De omfattar bland annat krav på tydliga mål och resurser för jämställdhet, könsmångfald i case och gästföreläsare, flexibla format (till exempel kväll, online, moduler) och stödjande strukturer som underlättar deltagande för grupper med begränsade resurser.

En central poäng är att utvärdering inte kan stanna vid ekonomiska resultat. Modellen föreslår också mått på identitets- och relationsrelaterade effekter: till exempel känsla av tillhörighet, nätverkens kvalitet och i vilken mån programmen hjälper dem att förstå och hantera strukturella hinder. Sammantaget flyttar studien fokus från individens påstådda brister till systemens utformning – och ger utbildningsaktörer ett konkret verktyg för att analysera och stegvis göra sina entreprenörskapsprogram mer inkluderande.

Mer om artikeln och författarna
Artikeln Gender inclusive entrepreneurship education and training: challenges and indicators är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Entrepreneurship and Regional Development. 

Författare är Barbara Orser och Catherine Elliott vid University of Ottawa, Kanada, Amanda Elam och Candida Brush vid Babson College, USA, samt Anita Shankar, Johns Hopkins University, USA.