FORSKNINGSSTÖD: Intraprenörskap före och efter pandemin – hur ser det ut?

Maria
Gustafsson
DELA
Foto: Unsplash.

Chefer och mellanchefer står traditionellt för förnyelse i organisationer. Men en omtumlande pandemi kan mycket väl ha kastat om rollerna. Katarina Blomkvist ska jämföra intraprenörskap före och efter pandemin.

Intraprenörskap handlar om förnyelse som skapar ett värde i etablerade organisationer och företag. Till exempel grön förnyelse, alltså omställning mot en mer hållbar produktion. Men det kan också handla om att skapa helt nya produkter.

– Som Nokia som gick från att göra bildäck till mobiltelefoner, förklarar Katarina Blomkvist, Uppsala universitet.

Katarina Blomkvist menar att pandemin har skakat om organisationer och flöden rejält.
Enligt henne kan vi vara säkra på att innovationsarbetet inom företag och offentlig sektor ser annorlunda ut i dag jämfört med innan pandemin. I tidigare studier har Katarina Blomkvist sett att det främst är chefer och mellanchefer som står för förnyelse inom företag och organisationer.

– Vi kan räkna med att mönstren för innovationsprocesser ser annorlunda ut i dag. Men frågan är vilken effekt som pandemin har haft. Det ska vi titta närmare på i studien.

Åren 2017-2019 genomförde Katarina Blomkvist en stor studie om intraprenörskap med 12 000 enkätsvar från företag och offentliga organisation. I det här forskningsprojektet, som är finansierat av Handelsbankens forskningsstiftelser, ska hon genomföra ett liknande projekt. På så vis kan hon jämföra mönstren av intraprenörskap före och efter pandemin.

– Var kommer initiativen till förnyelse ifrån? Och inom vilka områden har den främsta utvecklingen skett? Digitalisering är ett område som genomgått stora förändringar under pandemin. Och så blir företag och organisationer mer gröna. Men vi vill också studera beteenden, som hur öppen för förnyelse man faktiskt har varit under pandemin, säger Katarina Blomkvist.

Vad hoppas ni att projektet ska bidra med?

– Med kunskap om hur företag har omorganiserat sig och hur det har påverkat innovationsprocesser. På bara några veckor var många tvungna att bli superinnovativa, hitta nya sätt att kommunicera på och att leda. För vissa har det fungerat bra och för andra mindre bra. Pandemin har skakat om organisationer och flöden rejält.

– Sjukvården växlade upp snabbt, den har visat på en enorm innovationskraft. Hur kan man jobba med den kraften utan kniv mot strupen? Hur påverkas innovationskraften när medarbetare inte träffas dagligen? Hemmajobb har påverkat förnyelsearbetet, men vi har lite kunskap om vad det innebär på längre sikt. De här frågorna är viktiga att få svar på för såväl enskilda företag, som Sverige som land. För att vi ska fortsätta vara konkurrenskraftiga, säger Katarina Blomkvist.

Kontakta katarina.blomkvist@fek.uu.se

Forskningsprojektet heter ”The intrapreneurial activity of Swedish firms pre and post the pandemic” och pågår i tre år med start 2021. Katarina Blomkvist genomför projektet tillsammans med Philip Kappen och Ivo Zander, samtliga verksamma vid Uppsala universitet. Handelsbankens forskningsstiftelser finansierar projektet med 2 400 000 kronor.———

910

DELA