Guldruschens spår syns i entreprenörskapet än i dag

Guldruschen i 1800-talets USA lockade hundratusentals människor västerut i hopp om att hitta guld. Men den kan också ha lämnat ett betydligt mer långvarigt avtryck. En ny studie visar att områden som präglades av guldruschen i stort sett har haft högre entreprenörskap än jämförbara områden i mer än hundra år.

Forskarna har undersökt migrationen genom historiska folkräkningar från 1850 till 1950 och jämfört företagandet i olika regioner med hjälp av uppgifter från 1910 och framåt. En möjlig förklaring till de bestående skillnaderna finns hos de människor som sökte sig västerut.

Företagsamma människor sökte sig västerut

Guldruschen skapade affärsmöjligheter långt utanför gruvorna. När befolkningen växte behövdes transporter, handel, hotell, restauranger och andra tjänster. Det gick att tjäna pengar på mer än att hitta guld.

Men det var inte vilka människor som helst som drogs till områdena. Forskarna finner tecken på att inflyttarna oftare kom från regioner där egenföretagande redan var vanligt. De arbetade också oftare i yrken där många var egenföretagare.

Guldruschen innebär inte bara att fler människor flyttade västerut. Den lockade i särskilt hög grad människor från miljöer där företagande redan hade en stark ställning.

Även miljön verkar spela roll

Det handlade inte enbart om vilka som flyttade. Forskarna undersökte också vad som hände efteråt. Personer som inte var företagare från början och som flyttade till ett guldruschområde var omkring sju procent mer benägna att senare bli egenföretagare än jämförbara personer som flyttade till andra områden.

En möjlig förklaring är människorna omkring dem. Där många driver företag finns fler förebilder, kontakter och möjligheter att lära av andra. Forskarna resonerar också om synen på misslyckanden. I en miljö där många försöker starta eget kan det bli mer accepterat att inte lyckas, vilket i sin tur kan göra det lättare för fler att våga försöka.

Migrationen kan på så sätt ha bidragit till att förstärka företagandet även efter att den första guldruschen var över.

Skillnaderna levde kvar

Spåren syns långt senare. I uppgifter från 1910-1950 hade guldruschområdena generellt en högre andel egenföretagare än närliggande områden som inte berördes av guldruschen. Mönstret återkommer i senare analyser av nyföretagandet från 1970-talet och framåt.

Forskarna hittar också ledtrådar till hur skillnaderna kan ha levt vidare. Befolkningen i tidigare guldruschområden har i dag i genomsnitt en mer entreprenöriell personlighetsprofil än befolkningen i jämförbara områden utan guldrusch.

Entreprenörskap byggs över tid

Forskarna kan inte slå fast exakt hur migration, kultur och företagande har påverkat varandra. Även andra faktorer, som urbanisering och industriell utveckling, kan ha bidragit till skillnaderna.

Resultaten pekar på varför det kan vara svårt att snabbt skapa nya miljöer med ett starkt företagande. Företagandet i en region formas inte bara av dagens kapital, stödprogram och infrastruktur. Det kan också påverkas av vilka människor som en gång flyttade dit – och av de förebilder, kontakter och förutsättningar som vuxit fram sedan dess.

Guldet lockade människorna västerut. Företagandet blev ett arv som levde vidare.

Mer om artikeln och författarna
Artikeln Migrating to a golden opportunity: The gold rush and the roots of persistence of interregional differences in entrepreneurship (gratis att ladda ner) är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Business Venturing.

Författare är Michael Stuetzer, Baden Wuerttemberg Cooperative State University, Tyskland, Michael Wyrwich, University of Groningen, Nederländerna Abel Brodeur, University of Ottawa, Kanada, Martin Obschonka, University of Amsterdam, Nederländerna, David B. Audretsch, Indiana University, USA, Österrike, Peter J. Rentfrow, University of Cambridge, Storbritannien, Jeff Potter, Atof Inc., USA, samt Samuel D. Gosling, University of Texas at Austin, USA