NY FORSKNING | Nyhetsredaktioner i en ständig innovationsprocess

Först var det de digitala plattformarna. Och i dag är det AI som ritar om kartan för nyhetsredaktioner världen över. Forskare kan nu berätta om utmaningarna med att vara en bransch i konstant tillstånd av innovation.

Runt millenniumskiftet och cirka 15 år framåt i tiden var digitala plattformar, som Google och Meta Platforms (som står bakom flera sociala nätverkstjänster), mycket viktiga kanaler för nyhetsutgivare att nå ut till sina målgrupper. De arbetade frenetiskt med innovativa metoder för att optimera innehåll och som följd få maximal exponering. Branschen förlitade sig på plattformarna för att nå ut till sina målgrupper och för att generera intäkter. Under den här tiden blev publicisterna beroende av plattformarna. 

– Men runt 2017-2018 blev de alltmer försiktiga när de insåg vilket stort inflytande plattformarna hade på nyhetsproduktion, distribution, publikengagemang och intäkter. Så de började så smått förändra sina metoder och processer för att minska plattformsberoendet, berättar Sherwin Chua, som disputerar vid institutionen för journalistik, media och kommunikation, ­­­­Göteborgs universitet. 

Plattformarna har än i dag stort inflytande på nyhetsredaktioner. Journalister sitter till stor del i knäet på snabbt föränderliga algoritmer, plattformarnas digitala infrastrukturer, användarvillkor och de produkter och tjänster som de erbjuder.

– Ta Meta tillexempel. De justerar inte bara sina algoritmer ofta, utan ändrar också sina villkor och produkter. Tidigare i år slutade Meta att stödja sin egen publiceringsplattform Instant articles, trots att de i flera år har marknadsfört den till nyhetsutgivare. Detta blev såklart väldigt utmanande för utgivare som hade investerat resurser i Instant articles.

Balansen är nyckeln

Sherwin Chua menar att nyhetsredaktioner alltid jobbar med att hitta sätt att navigera i en föränderlig digital mediemiljö som domineras av plattformar.

– De befinner sig i ett konstant tillstånd av innovation. Det handlar inte bara om att anamma nya strategier för plattformar, utan även om att utvärdera vilka befintliga strategier som bör modifieras eller avslutas. 

­Den stora utmaningen ligger i att hitta en balans där redaktionerna använder plattformarna på ett sätt som gynnar dem, men som de samtidigt inte blir alltför beroende av. 

– Det är såklart en utmaning och det finns ingen universallösning. Enskilda utgivare i olika länder och på olika marknader måste hitta sina egna versioner av balans. 

Praktiska konsekvenser

I dag är individer med plattformskompetens, så som redaktörer för sociala medier, digitala redaktörer och produktchefer, självklara inslag på nyhetsredaktioner. De blir alltmer värdefulla i arbetet med att hitta den gyllene balansen. Men det finns också faror med ett för stort fokus på kompetensen.

– Det finns risk att överbetona digitala färdigheter på bekostnad av journalistiska kärnvärden såsom noggrannhet eller balans i rapportering, säger Sherwin Chua.

Vilken är publicisters främsta huvudvärk i dag när det kommer till digitala plattformar och innovativa metoder?

– Jag skulle säga att det är den kontinuerliga utvärderingen av hur och var de ska fördela sina resurser. Ska de investera resurser för att utveckla sina egna produkter och tjänster, eller ska de fokusera på att utbilda sina journalister i plattformskompetens – eller kanske en kombination av båda? Om det är en kombo, vad är då den rätta balansen mellan dessa investeringar?

Inte bara offer

Enligt Sherwin Chua har utgivare god förmåga att förnya sig på olika sätt för att hitta sin unika balans i relation till digitala plattformar.

– En mycket viktig insikt i min forskning är att nyhetsutgivare inte är några offer för plattformsjättarna. De har i hög grad förmåga att på ett kreativt sätt utveckla sina egna strategier och tillvägagångssätt när de interagerar med plattformarna.

Om du får spekulera, hur kommer innovationsprocessen kring AI att se ut för de allra flesta publicister de närmsta åren?

– De kommer att fortsätta integrera olika typer av AI i till exempel nyhetsproduktion och nyhetsförmedling, inklusive automatiserad rapportering, och kurerat innehåll. Men jag anser att AI-integrering i journalistiken alltid bör vägledas av de journalistiska principerna och den bredare samhälleliga roll som journalistiken spelar. 

– Innovationsprocessen kommer att kräva kontinuerlig utveckling och det finns inte en mall som passar alla. I ett större sammanhang kommer enskilda nyhetsutgivare i olika regioner och på olika marknader att behöva hitta sin egen anpassade konfiguration av AI-verktyg och AI-tjänster som passar just deras behov. 

Har du något medskick till nyhetsutgivare inför paradigmskiftet med AI?

– Jag rekommenderar starkt att noggrant överväga de potentiella fallgroparna med ett överdrivet beroende av AI, och fortsätta att fokusera på sitt journalistiska uppdrag. Att hitta rätt balans är avgörande. Det handlar om att upprätthålla en känsla av balans och medvetenhet när man införlivar tekniken i sina arbetsflöden och beslutsprocesser. Även om AI kan erbjuda fördelar är det viktigt att undvika för stort beroende och att vara vaksam på att journalistiska värderingar och principer inte tar stryk, säger Sherwin Chua.

Kontakta sherwin.chua@jmg.gu.se

Mer om avhandlingen
Sherwin Chua disputerar 29 september vid institutionen för journalistik, media och kommunikation, Göteborgs universitet med doktorsavhandlingen News Publishers´Innovation of Practices Amid Platform Dominance. Till avhandlingen.