När storföretag förnyar ser små sin chans

Snabba förändringar i omvärlden kan utmana företagens överlevnad. När stora företag förnyar sig och utvecklar nya affärsområden, förändras även småföretagens förutsättningar och affärsmöjligheter.

I sin avhandling undersöker Joakim Netz framväxten av nya affärsområden i tre företag: ABB, Ericsson och Saab. Han intresserar sig för hur de förnyade sig vid teknikskiften, kriser och andra spänningsrelaterade förändringar under 2000-talets första decennium.

Denna typ av förändringsprocesser kan ge ringar på vattnet. När de stora företagen går in i förnyelseprocesser, och förändrar sina invanda sätt att drivas, skapas utrymme för mindre företag att påverka. Nya samarbetsmöjligheter öppnar sig.

– Små företag kan bidra till storföretagens förnyelse. Ett partnerskap kan innebära såväl operativ som strategisk delaktighet.

– Ett exempel är hur försvarsjätten Saab under 1990-talet samarbetade med flera mindre mjukvaruföretag för att utveckla nya affärer inom militära träningssystem. Även om dessa samarbeten kan ses som långsiktiga i betydelsen att utveckla nya produkter och tjänster, blev delaktigheten en fråga om operativ utveckling av nya teknikförmågor, säger Joakim Netz.

Under 2000-talet blev nya samarbeten ofta en del i utvecklingsprocessen, ibland med en förmåga att dominera den nya marknaden. Därmed fick samarbetena en annan innebörd. Även för den mindre parten blev de mer strategiska.

– Små företag har en hel del att vinna på att försöka förstå det stora företagets förnyelseprocess, och hur deras egen förnyelseprocess och förmåga passar in i en sådan innovativ miljö.

I snabbföränderliga miljöer utvecklas spänningar i organisationer. Enligt tongivande teori behöver spänningarna elimineras för att tillväxt ska uppstå.

– Det antagandet är problematiskt. Utan organisatoriska spänningar i förnyelseprocesser begränsas tillväxten till ett nollsummespel. Teori som ska förklara tillväxt i företag med förnyelseprocesser behöver adressera spänningarnas egenskaper. Hur kan de utnyttjas som drivkraft i skapandet av tillväxt?

Att förnyelse i de flesta fall leder till innovation är en svår men intressant fråga, menar Netz.

– Svenska akademins ordlista ser begreppen som synonyma. Innovation betyder införande av nyhet; förnyelse. I den betydelsen är förnyelse något som härstammar ur innovation snarare än tvärtom. Grundandet av ett företag kan alltså betecknas som införandet av något som inte fanns innan.

När företaget väl existerar behöver det emellanåt förnyas, anpassas till omvärldsförändringar och försöka påverka sin marknad.

– Det går inte att byta ut ett helt företag på en gång, då dör det. I stället krävs kontinuerliga innovationer: nya produkter, nya affärsmodeller, nya produktionsprocesser. Sådana innovationsinitiativ sätter igång förändringar.

Därmed uppstår organisatoriska spänningar eftersom aktörer inom och utom företaget reagerar olika på innovationen.

– Det är i dessa spänningar som innovationer genereras och samtidigt utgör förnyelseprocesser. De kan vara svåra att upprätthålla eftersom teknikaffärers tillväxt ofta tar tid.

– Utvecklingen av kundlösningar med den nya teknologin HVDC Light i ABB är ett exempel på införande av något nytt. Det bidrog till initiativ inom och utom företaget över tid. Innovationen var en del i koncernens förnyelse för att specialisera verksamheten under 2000-talet. Följden blev att spänningar uppstod mellan den nya affärsorganisationen och existerande enheter. Samtidigt uppstod spänningar mellan ABB och aktörer i Europa, vars tjänster inte längre skulle behövas.

– När skandaler inom företaget senare briserade var den nya affären illa ute. För att utnyttja den spänning som växte fram, utvecklade och använde sig ABB av sin innoverande och dominerande förmåga. Genom förnyelseprocessen fick man fram nya innovationer kring den nya tekniken.

Om företag kunde upprätthålla förnyelseprocesser genom att ständigt utveckla nya affärsområden, skulle deras generering av innovationer vara en avgörande konkurrensfördel.

– Det är naturligtvis en idealtyp i teorin. Så rationellt fungerar det inte i verkligheten. När skifte av spänningar i utbytet med marknaden sker är det inte längre säkert att existerande sätt att förnya leder till innovation. Åtminstone inte innovationer som skapar tillväxt, konstaterar Netz.

Kontakta jnetz@stern.nyu.edu———–