Kapital och bra regelverk viktigast för sociala företag

Sociala företag fokuserar i högre grad på mänskliga värden än på vinst. De löser sociala och miljömässiga utmaningar och har potential att förbättra människors liv. Det hävdade professor Siri Terjesen på ett Estrad:webbinarium.

Socialt entreprenörskap har ökat de senaste decennierna, och framför allt de senaste åren. Forskare, entreprenörer, beslutsfattare och andra intressenter betonar att socialt entreprenörskap är ett viktigt marknadsdrivet initiativ för att kompensera där samhällets insatser inte räcker till.

– Sociala företag identifierar orättvisor, hittar möjliga sätt att lösa problem och skapar plattformar för att genomföra lösningarna. Därigenom förbättras situationen för målgruppen, sa Siri Terjesen.

Det här kan ske inom många olika branscher, några exempel är livsmedelsförsörjning, miljö, hälsa och tillverkning. Man kan säga att socialt entreprenörskap befinner sig mitt emellan traditionell välgörenhet och ”vanliga” företag.

– Socialt entreprenörskap är däremot inte ”greenwashing”. Med det menas att företag visar upp en fasad av hållbarhet och socialt patos trots att de inte alls uppfyller de kriterierna.

Vanliga affärsdrivna företag startas och drivs oftare av män än av kvinnor.

– Men när det gäller socialt företagande ser förhållandet annorlunda ut, då är det lika många kvinnor som män som startar företag.

– Många unga väljer att starta sociala företag i stället för traditionella företag. Här finns en stor potential eftersom de unga har digital vana sedan de var barn.

Några exempel på sociala företag i Sverige är Yrkesdörren som arbetar för snabbare integration av utrikes födda in i den svenska arbetsmarknaden, Matmissionen som är en butik för individer med låg inkomst, och Drive for Life, ett initiativ där ungdomar som riskerar att hamna i utanförskap erbjuds aktiviteter och handledda möten.

Enligt Terjesen finns det många myter om socialt entreprenörskap. Hon bemötte dem under föreläsningen:

Myt 1: Sociala entreprenörer är motståndare till affärsdrivna företag.
Sanning 1: Forskning visar att många sociala entreprenörer har drivit framgångsrika företag innan.

Myt 2: Skillnaden mellan sociala och kommersiella företag är girighet.
Sanning 2: Då förutsätter man att alla vanliga företag är giriga, och att inga är filantroper.

Myt 3: Sociala företag driver enbart icke vinstdrivande företag.
Sanning 3: Det finns i själva verket många former av sociala företag, både vinstdrivande och icke vinstdrivande.

Myt 4: Sociala entreprenörer är födda till att driva företag, det är inget man kan lära sig.
Sanning 4: Det skulle medföra att kultur, miljö och utbildning inte har någon betydelse alls.

Mäta vinst i sociala företag

I vanliga företag mäts vinst oftast i kronor och ören, men i sociala företag kan man även fokusera på företagets inverkan på människors liv. Detta kan mätas i exempelvis lägre välfärdskostnader, högre skatteintäkter eller procentuell ökning av sysselsättningen. Utvärderingen genomförs ofta retroaktivt och baseras på faktiska resultat.

– Men den kan också vara en prognos som förutsäger hur mycket värde som kommer att skapas om aktiviteterna uppfyller sina avsedda resultat. Detta är viktigt för att sociala företag ska kunna få finansiering.

Internationell jämförelse

För att öka kunskapen om socialt entreprenörskap är det värdefullt med en internationell jämförelse. Global Entrepreneurship Monitor mäter det entreprenöriella klimatet i olika länder och två specialrapporter om socialt entreprenörskap har skrivits. Siri Terjesen var medförfattare till rapporterna och den senaste gjordes 2016. Då deltog 65 länder från alla kontinenter, däribland Sverige.

Rapporten från 2016 visade att ungefär 8 procent av den vuxna populationen i Sverige antingen var på väg att starta eller drev unga företag (upp till 42 månader gamla). Det var betydligt mindre än exempelvis Estland och Kanada, där över 15 procent av den vuxna befolkningen startade eller drev unga företag. Däremot var det högre än Italien och Tyskland, där siffran låg under 5 procent.

Den entreprenöriella aktiviteten var något lägre för sociala företag, i Sverige var det 3 procent som startade eller drev unga företag. De svenska företagen hade en hög överlevnadsgrad, endast ett fåtal länder hade högre grad av överlevnad hos företagen.

Det finns olika sätt att finansiera den här typen av företag. Familj och olika statliga program är de främsta källorna men lån från banker är också viktiga. På senare tid har även crowdfunding visat sig vara en möjlig källa.

– Sociala företag misslyckas av samma orsaker som traditionella företag. De kan drabbas av brist på kapital eller kompetens, men sociala företag drabbas i högre grad av utebliven statlig finansiering, sa Terjesen.

Policyåtgärder för att stötta socialt entreprenörskap

Det finns ingen one size fits all-modell för att skapa goda förhållanden för sociala företag, men det är i stort sett samma som för alla andra företag.

– Genom att förbättra individernas entreprenöriella förmågor, se till att det finns tillgång till kapital och ha ett regelverk som inte är hindrande skapas rätt förutsättningar. Inkubatorer och tillväxtmotorer kan också vara till god hjälp.

Siri Terjesen är professor i entreprenörskap vid Florida Atlantic University i Boca Raton, USA, och professor II vid Norwegian School of Economics i Bergen, Norge.

Kontakta sterjesen@fau.edu

Se hela Estrad:webbinariet som webb-TV———–