Hallå där, Hans Landström – ny hedersdoktor med fokus på entreprenörskapets finansiering och historia

Hans Landström har nyligen utsetts till hedersdoktor i innovationsvetenskap vid Högskolan i Halmstad, ett lärosäte han har haft nära band till sedan slutet av 1980-talet. Hans forskning har främst handlat om hur nya och små företag finansieras, och om hur entreprenörskapsfältet har vuxit fram.

 Grattis till utnämningen! Vad betyder det att bli hedersdoktor vid just Högskolan i Halmstad?

– Det är alltid trevligt att få uppskattning. Karriären ligger ju bakom mig, och jag tror inte att utnämningen går att använda för att förhandla upp pensionen (skratt). 

– Skämt åsido. Jag har en speciell relation till Högskolan i Halmstad, och därför är det extra hedrande att bli hedersdoktor där. Samma dag som jag disputerade vid Lunds universitet fick jag ett telefonsamtal från högskolans dåvarande rektor som erbjöd mig en tjänst. Så från 1987 till 2001, då jag tillträdde en professur vid Lunds universitet, arbetade jag i Halmstad. Jag fortsatte att hålla en nära kontakt med Halmstad även efter flytten till Lund.

Redan i din avhandling studerade du utveckling och finansiering av unga teknikbaserade företag. Sedan blev finansiering av nya och små företag ett huvudspår i din forskning. Berätta om det.

– Ja, det stämmer. Avhandlingen hade titeln ”Utvecklingsförlopp och finansiellt handlande i unga innovationsbaserade företag.” I den studerade jag varför en del företag plötsligt börjar växa medan andra fortsätter att lunka på. Ibland kan jag inte låta bli att fundera på om det varit roligare att fortsätta att studera utvecklingsförlopp i stället för att fokusera på finansieringsspåret.

Vilka resultat eller perspektiv från din finansieringsforskning tycker du varit viktigast?

– Det viktigaste har nog varit att försöka förstå hur den svenska affärsängelmarknaden har vuxit fram och hur den faktiskt fungerar.

– Minst lika viktigt har varit att se finansieringsfrågorna ur företagarens perspektiv. Mycket forskning har utgått från investeraren och ofta handlat om teknikbaserade tillväxtföretag. Jag har varit mer intresserad av hur finansiering fungerar i vanliga företag och hur företagare själva hanterar sina ekonomiska villkor.

– Det har till exempel handlat om hur finansiella beslut fattas i nya företag, hur företagare använder ”bootstrapping” för att få tillgång till resurser utan att betala fullt pris, och hur konflikter kan uppstå och hanteras mellan företagare och externa investerare.

Vad saknar du i dagens forskning om finansiering av entreprenörskap och småföretag?

– Mycket av dagens forskning domineras av finansekonomer, kvantitativa databaser och fokus på tillväxtföretag, teknikföretag, och riskkapital.

– Jag förstår att tillväxtföretag och venture capital är viktigt, men vi behöver även förstå finansieringen av ”vanliga” företag och företagarens beslutsfattande. Här är bootstrapping, bankfinansiering och den koppling som finns mellan företagets ekonomi och hushållets ekonomi centrala. De pengar som entreprenören själv sätter in i företaget är en investering ur hushållets perspektiv. 

– Dessutom har det finansiella landskapet förändrats över tid. Vi behöver fler studier som gör att vi förstår dessa förändringar och dess konsekvenser för företagen. Vi måste förstå hela det finansiella ekosystemet. 

Ett annat huvudspår i din forskning har varit entreprenörskapsfältets historiska utveckling. Hur väcktes det intresset?

– Intresset väcktes när jag var opponent på en avhandling. Under oppositionen blev det tydligt att doktoranden använt en av de klassiska ekonomerna inom entreprenörskapsområdet, nämligen Joseph Schumpeter, utan att egentligen ha läst hans arbeten.

Varför är entreprenörskapets klassiker så viktiga för forskare?

– Den som ska doktorera måste behärska sitt forskningsfält. Det handlar om att förstå varför dagens frågor ställs, vilka frågor som redan har besvarats och inte besvarats, samt vilka metoder som faktiskt har fungerat.

– Som forskare behöver du förstå både de sociala och de intellektuella sammanhang som har utvecklat och format ditt ämne. Det är därför jag under många år drev doktorandkurser om entreprenörskapets historia och klassiker.

AI diskuteras mycket just nu. Hur tror du att AI kommer att påverka entreprenörskapsforskningen?

– All forskning kommer att påverkas av AI. Inom medicin och naturvetenskap har nya mätinstrument ofta gjort det möjligt att se och analysera nya saker. På liknande sätt tror jag att AI kan hjälpa oss att analysera material inom entreprenörskapsforskningen på nya sätt.

– Samtidigt aktualiserar AI frågan om forskarens roll. Om AI kan användas för att skriva litteraturöversikter, göra analyser och skriva artiklar, blir det kanske ännu viktigare att värdera forskare utifrån hur de formulerar intressanta problem, förstår teori, kommer nära empirin och designar sina studier.

Vad är du mest stolt över i din forskargärning?

– Om det är något jag är stolt över är det nog att jag tillsammans med andra har byggt upp flera forskningsmiljöer och inte minst skaffat pengar till dem. Jag är också stolt över är att ha handlett många duktiga doktorander fram till en färdig avhandling och på så sätt bidragit till nya generationer av forskare. Jag har inte koll på exakt hur många, men det är nog uppemot ett tjugotal. De flesta av dem är i dag fortfarande verksamma som forskare, och några har blivit professorer.

Är du fortfarande aktiv som forskare?

– Ja, men inte lika aktiv som tidigare. Jag arbetar fortfarande med några projekt, bland annat tillsammans med tidigare doktorander som nu är etablerade forskare. Just nu är jag till exempel redaktör för en bok om att skriva litteraturöversikter inom entreprenörskapsområdet. Jag skriver också på en artikel om strukturella samhällsförändringar med utgångspunkt i Per Davidssons begrepp ”external enablers”.

– Dessutom arbetar jag på en bok som verkar bli ett livslångt projekt. Den handlar om entreprenörskap relaterat till den ekonomisk-historiska utvecklingen.

Läs ”Entreprenörskapsforskningen står inför ett vägskäl” som är en annan intervju med Hans Landström.