”All forskning måste ske på fritiden”

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttPorträttetfnutt i Entré nr 1, 2008:

Karl Gratzer, nybliven professor – i två ämnen:

Karl Gratzer blev nyligen professorskompetent i både företagsekonomi och ekonomisk historia. Men det är inom det senare ämnet han främst har varit verksam. Han blev något av en pionjär inom området när han skrev om entreprenörskap i sin doktorsavhandling.

Karl Gratzer är uppväxt i Österrike och kom till Sverige som 19-åring. Efter avslutad grundutbildning i Lund prövade han bland annat på livet som egenföretagare när han drev bokhandel i Malmö och Stockholm. Han arbetade också en sväng i teaterbranschen.

– Jag återvände till akademin rätt sent i livet. Jag skrev in mig på forskarutbildningen i ekonomisk historia i Stockholm när jag var 38. På den tiden tog det sex år innan man fick utbildningsbidrag, så jag livnärde mig som lärare inom de ekonomiska ämnena. Det tog därför rätt lång tid innan jag kom igång med min avhandling, säger Karl Gratzer.

Han disputerade 1996 med den flerfaldigt prisade avhandlingen Småföretagandets villkor – Automatrestauranger under 1900-talet.

– Det var den första svenska avhandlingen i ekonomisk historia som hade småföretagande och entreprenörskap som huvudsakligt fokus. Trots att företagsbeståndet i landet till 99 procent består av små företag, har ämnet oftast intresserat sig för stora svenska flaggskeppsföretag som Alfa Laval eller Ericsson. Här fanns en viktig kunskapslucka att fylla.

Kompletterande förklaringar

Själv drogs han till ämnet via sitt intresse för entreprenörskapsforskningspionjärerna Joseph Schumpeter och Erik Dahmén. De pratade båda om kreativ förstörelse och utgallringen av företag, något som även Gratzer berörde i sin avhandling.

– Tidigare menade man att företags framgång eller misslyckanden främst berodde på ledningens kompetens. Denna individorienterade ansats, som även den tidiga Schumpeter hade, ville jag utmana i min avhandling.

I stället letade han efter andra kompletterande förklaringar till företagens prestation, som till exempel branschtillhörighet, ålder, storlek eller konjunktureffekter.

Karl Gratzer tycker att entreprenörskapsfältet har blivit näst intill oöverskådligt på senare år, bland annat på grund av den mängd avhandlingar som publiceras. Han uttrycker också visst missnöje med delar av fältet.

– Den kvantitativa delen av fältet har kört in lite i väggen. Se till exempel på hur man mäter entreprenörskap. De dominerande ansatserna är att mäta antal nystartade företag eller viljan att starta företag. Men då missar man en ganska viktig dimension: innovationen. Den ligger utanför de här måtten. Man missar även entreprenörskap i befintliga företag, konstaterar Gratzer.

Han menar att det kan leda till att forskarna förser politiker med beslutsunderlag som inte är helt lyckade. Tillsammans med Nutek håller han på att utveckla nya mångdimensionella mått på entreprenörskap.

– Entreprenörskapsforskningen har saknat ett kritiskt perspektiv, men det börjar komma mer och mer.

Ett annat av hans intresseområden, som hänger kvar sedan avhandlingen, handlar om konkursens stigma. Det är särskilt aktuellt eftersom man just nu håller på att skriva om konkurslagstiftningen.

– Det beskrivs ofta som ett problem i Sverige att entreprenörer inte får misslyckas, och att det påverkar nyföretagandet. Men när man pratar med företagare får man helt andra insikter. Socialt är det i dag få som bryr sig om man har råkat ut för en konkurs. Däremot drabbas företagare ofta väldigt hårt rent ekonomiskt. De kan bli av med villan och bilen och hamna i en livslång skuldfälla på grund av en ursprunglig skatteskuld på några tusen.

– Det här är en helt orimlig situation. Åtminstone borde samma regler gälla som för vanliga arbetstagare.

Forskar på fritiden

Från och med 2 februari 2008 är Karl Gratzer professor i ekonomisk historia vid Södertörns högskola. Men innan dess hann han även med att bli professorskompetent i företagsekonomi med inriktning på entreprenörskap.

– Det har varit roligt att röra sig mellan de två ämnena. Och det uppstår spännande saker i gränslandet mellan dem. Inom företagsekonomin är man snabbare att ta till sig nya idéer. Samtidigt kan ekonomisk historia tillföra ett annat tidsperspektiv som företagsekonomin är i behov av.

Gratzer var också anställd vid Esbri under ett år, innan han 1998 rekryterades till Södertörn för att vara med och dra igång Entreprenörprogrammet.

– Det var jättekul att få vara med från början och utveckla utbildningen, och jag trivs fortfarande väldigt bra med att ha kontakt med studenterna. Det är något jag vill fortsätta med framöver.

Men han är inte helt nöjd över situationen på Södertörns högskola.

– Ett problem på Södertörn är att vi inte får ut den forskningstid vi har rätt till. Enligt anställningskontraktet ska många av oss ha minst 25 procent forskning, men det får vi inte. Det innebär att all forskning måste ske på fritiden.

Fakta
Namn: Karl Gratzer
Bakgrund: Disputerade 1996 vid Stockholms universitet. Blev 2002 docent vid samma lärosäte, en tjänst som sedan fördes över till Södertörns högskola.
Aktuell: Som nybliven professor i ekonomisk historia med inriktning mot entreprenörskap och småföretagande vid Södertörns högskola.
För mer info: karl.gratzer@sh.se
———–