Småföretag gynnas av LAS-reformen

Följande text publicerades även i Entré nr 1, 2014:

Tre fjärdedelar av alla svenska företag kan räknas som familjeföretag. De blir kanske inga snabbväxare, men när det blåser inom industrin står de oftare pall. Det visar Carl Magnus Bjuggren i sin avhandling. Han har också granskat LAS-reformen 2001 och finner positiva effekter för de minsta företagen.

Carl Magnus Bjuggrens doktorsavhandling är en sammanläggning av fem artiklar som alla har familjeföretag och/eller småföretag i fokus. Family Matters – Essays on Family Firms and Employment Protection behandlar företagsdynamik, familjeägande och anställningsskydd.

– Genom att kombinera olika statistikkällor kan jag identifiera samtliga familjeföretag i den svenska företagspopulationen. Såvitt jag vet har det aldrig gjorts förut, säger Carl Magnus Bjuggren.

Dan Johansson och Hans Sjögren är medförfattare till artikeln som identifierar Sveriges alla familjeföretag. Bjuggren berättar att det inte finns någon färdig myndighetsstatistik över familjeföretag. Därför har det tidigare inte varit möjligt att identifiera samtliga familjeföretag, varken i den svenska eller utländska företagspopulationen.

I studien definieras familjeföretag som företag där en person eller en familj är den största ägaren, med kontroll över minst 20 procent av rösterna.

– 75 procent av den svenska företagsstocken utgörs av familjeföretag. De bidrar till ungefär en fjärdedel av den totala sysselsättningen, och till en femtedel av BNP, säger Bjuggren.

I avhandlingen undersöker han också hur känsliga familjeföretag är för ekonomiska fluktuationer. Familjen och företaget är ofta tätt sammantvinnade, kanske bär de till och med samma namn. Familjeföretag anses vara mer långsiktiga, och också mer försiktiga än andra typer av företag. Bjuggrens forskning på onoterade bolag stödjer detta antagande.

– Både sysselsättning och omsättning i familjeföretag är mindre känsliga för chocker inom industrin. Det innebär att familjeföretag skulle kunna fungera som dämpare av konjunkturcykler.

Den negativa sidan av myntet är att familjeföretagen är mindre sannolika att växa snabbt.

– Mina resultat tyder också på att löner i familjeföretag i genomsnitt är något lägre. Det är möjligt att familjeföretag har lättare att upprätthålla implicita kontrakt med sina anställda, där de erbjuder högre anställningstrygghet i utbyte mot lägre lön. Det är något som jag kommer att fortsätta forska om framöver, säger Carl Magnus Bjuggren.

En annan av avhandlingens artiklar handlar om hur anställningsskyddet påverkar företagens arbetsproduktivitet. ”Sist in, först ut” är grundregeln i lagen om anställningsskydd, LAS. Det betyder att den som anställdes senast är den som sägs upp först om företaget måste dra ner på antalet anställda. Men i januari 2001 genomfördes en uppluckring av turordningsreglerna för små företag med tio eller färre anställda. Reformen innebär att de minsta företagen får undanta två personer från turordningsreglerna. Därmed har de möjlighet att behålla nyanställd nyckelkompetens om tiderna blir svåra och de tvingas säga upp medarbetare.

Bjuggren har använt reformen som ett så kallat naturligt experiment. Han har granskat hur arbetsproduktiviteten, mätt som förädlingsvärde per anställd, utvecklades under perioderna 1997–1999, respektive 2001–2003. År 2000 ingick inte i studien eftersom förväntningarna på den kommande reformen skulle kunna påverka hur företagarna agerade, särskilt vid årets slut.

– Studien visar att lättnaderna i turordningsreglerna ökade arbetsproduktiviteten med runt 2,5 procent i de små företagen, jämfört med en kontrollgrupp av lite större företag. Enligt officiell statistik var den genomsnittliga, årliga tillväxten i arbetsproduktivitet 1,5 procent vid denna tidpunkt.

Småföretagen gynnades med andra ord av reformen, särskilt de allra minsta som har upp till fem anställda. Finns det därmed anledning att utvidga reformen, så att även större företag får göra undantag från turordningsreglerna? Det är svårt att säga, det går inte riktigt att generalisera på det sättet.

– Stora företag skiljer sig i många avseenden från små, inte minst i sin förhandlingsstyrka gentemot fackföreningarna. Att förhandla med facket tar dock tid och kraft, därför innebär turordningsreglerna rimligen en kostnad även för större företag.

– Ett potentiellt problem med den nuvarande lagstiftningen, där man har olika regler för företag av olika storlek, är att den skulle kunna fungera som en tillväxtbarriär. Som det är nu finns det incitament för företag att inte växa sig ur gruppen ”småföretag med färre än 11 anställda”, konstaterar Bjuggren.

kontakta carl.magnus.bjuggren@ifn.se———