NY FORSKNING: Så får ni en smidigare miljöprövning – råd till bolag i omvandling

Maria
Gustafsson
DELA
Myndighetspersoner inspekterar grön teknik i norra Sverige.
Miljöprövningar kan bli en lång och utdragen process om företagen inte själva är proaktiva. Foto: Canva.

Den gröna omställningen i norra Sverige riskerar att stanna upp om inte processerna för miljötillstånd effektiviseras. Det menar forskare vid Norrlandsnavet och ger entreprenörer råd på vägen.

Grön teknik, även kallat cleantech, är avgörande för att hantera klimatförändringarna – och central i den gröna omställning som just nu sker i norra Sverige. Det är i första hand de större bolagen inom exempelvis gruv-, stål- och vindkraftsindustrin som är huvudspelare i omställningen. Men även mindre cleantech-företag är viktiga aktörer.

De små företagen påverkas av utdragna och osäkra tillståndsprocesser på två sätt. Vissa är underleverantörer till stora industrier, och påverkas därför negativt om de industriella projekten fördröjs på grund av tillståndsproblematik. Andra små företag bedriver själva verksamheter som visserligen bidrar till klimatomställningen men som också är tillståndspliktiga enligt miljölagstiftningen.

– En av våra studier visar att när större företag stöter på problem med miljötillstånden kan det vara svårt för de små företagen att rekrytera personal. Många är ovilliga att flytta till ett samhälle med en oviss framtid, säger Patrik Söderholm, professor vid Luleå tekniska universitet och tidigare ledamot i Klimatpolitiska rådet.

Patrik Söderholm. Foto: Privat.

Framgång med flexibel miljöprövning

Just nu pågår en statlig utredning om hur processerna för miljötillstånd kan bli mer förutsägbara och kortare, och där kan forskningen inom Norrlandsnavet bidra med viktiga pusselbitar. Tillsammans med doktoranden Kristoffer Sundström undersöker Söderholm hur ekvationen med investeringar som bidrar till den gröna omställningen och miljökraven på desamma ska gå ihop. En faktor som de har studerat är flexibiliteten i prövningen, bland annat användandet av prövoperioder.

– En prövoperiod innebär att myndigheterna ger företag möjlighet att under en viss tidsperiod identifiera lösningar för att åstadkomma lägre miljöpåverkan, förklarar Kristoffer Sundström.  

– Prövoperioderna minskar risken att företaget möter tuffa miljökrav som de måste anpassa sig till på kort tid, fortsätter han.

Prövotider skapar en flexibilitet i miljölagstiftningen som historiskt visat sig ha stor betydelse. Företagen når lägre utsläpp samtidigt som den framtida lönsamheten inte äventyras.

– Det är ett sätt att luckra upp den inneboende konflikten mellan att ställa hårda krav och att säkra företagens överlevnad, säger Patrik Söderholm.

En bra dialog A och O

Batteritillverkaren Northvolts investering i Skellefteå är, enligt forskarna, ett bra exempel på när miljölagstiftningen fungerat smidigt – och ett fall som både företag och myndigheter kan lära av.

Kristoffer Sundström. Foto: Luleå tekniska universitet.

– Företaget hade en tidig dialog med myndigheterna för att bättre förstå vad som var att vänta under miljöprövningen. Man vill inte stöta på överraskningar längs vägen, säger Kristoffer Sundström.

– Ett exempel i norra Sverige är frågor som har med rennäringen att göra, och behovet av dialog och samverkan med berörda samebyar.

Som företag är det viktigt att vara proaktiv. Northvolt tog dialogen med myndigheterna tidigt i processen, och man anlitade miljöexperter som kunde hjälpa företaget att reducera miljöpåverkan.

– De tillståndsprövande myndigheterna gjorde även de sitt för att möjliggöra verksamheten, bland annat genom att tilldela företaget en prövoperiod, berättar Kristoffer Sundström.

Hur flexibla skulle ni säga att myndigheterna är under tillståndsprocesserna?

– Myndigheterna är hyfsat flexibla och öppna för dialog. Men det är viktigt för företagen att ställa in sig på att processen inte alltid är så enkel. Det är vanligt att företag lämnar in tillståndsansökningar som inte är kompletta, och inte behandlar alla centrala frågor. Då riskerar processen att bli långdragen, säger Patrik Söderholm.

Du som är expert på miljölagstiftningen och tidigare ledamot i Klimatpolitiska rådet – vad hoppas du på att den statliga utredningen kommit fram till när den presenteras i december i år?

– Det behövs inga radikala reformer av miljölagstiftningen, fokus bör vara på genomförandet av denna. Exempelvis behöver de tillståndsprövande myndigheterna mer kompetens och resurser, och de bör få ett ökat ansvar för att driva processerna framåt.

Kontakta
patrik.soderholm@ltu.se

kristoffer.sundstrom@ltu.se

Tre råd till entreprenörer som står inför miljöprövning

Var proaktiv. Ta en dialog tidigt med myndigheterna för att få koll på vad som förväntas av den typ av verksamhet som ni bedriver samt hur processen kommer att se ut.

Anlita miljöexperter för rådgivning i tidigt skede. Men anlita inte vem som helst, alla konsulter förstår sig inte på just er verksamhet och dess miljöpåverkan.

Utnyttja flexibiliteten i miljölagstiftningen. De tillståndsprövande myndigheterna har möjlighet att bevilja prövoperioder och kan utforma villkoren i termer av gränsvärden i stället för teknikkrav.

Artikeln är producerad i samarbete med Norrlandsnavet.

Mer om projektet och Norrlandsnavet
Forskningsprojektet heter SME Growth and Green Industrial Transitions: Strengthening the Innovation Systems, och är en del av Norrlandsnavet, vid Luleå tekniska universitet. Satsningen arbetar med utveckling av företagsverksamhet i norra Sverige och finansieras av Familjen Kamprads stiftelse. Läs mer om Norrlandsnavet.

Fler artiklar om Norrlandsnavet:
NYTT FORSKNINGSPROJEKT | Hjälper norrländska techföretag skala upp
Småföretagens roll i den gröna omställningen
Tre år med Kamprads 100-miljonerssatsning på norrländska företag

349

DELA