”Stärkta immateriella skydd avgörande för innovationer”

DELA
Peter Jörgensen och Kjell Jegefors skriver ett debattinlägg om den kommande forsknings- och innovationspolitiska propositionen.
Peter Jörgensen och Kjell Jegefors är ledmöter i Uppfinnarkollegiet med lång erfarenhet inom innovationsekosystemet.

Peter A Jörgensen och Kjell Jegefors, två profiler inom innovationsekosystemet, ger i den här texten förslag på hur de immateriella skydden bör stärkas. Förslagen är en del i deras inspel till regeringens kommande forsknings- och innovationspolitiska proposition.

Samtliga inspel till propositionen betonar betydelsen av ökad forskning i ett samhälle med stora förändringar och snabb teknikutveckling. Målet för propositionen är att stärka Sveriges roll som ledande forsknings- och innovationsnation. Vi måste värna om denna roll som leder till högteknologiska företag men det kräver kunskap och kompetens.

Denna länk i kedjan från forskning och utveckling till kommersialisering har försummats.

I vårt inspel till den forsknings- och politiska propositionen fokuserar vi på behovet att stärka de immateriella skydden. EU-statistik visar att de immaterialrättsintensiva företagen står för 45 procent av BNP i Europa, och för 93 procent av EU:s totala export av varor till resten av världen.[1] De snabbväxande startup-företagens framgång bygger på de immateriella skydden.[2]

Immaterialrätten och skyddet av företagshemligheter spelar en avgörande roll för innovationers framväxt. Denna länk i kedjan från forskning och utveckling till kommersialisering har försummats. Och det gäller både lagstiftning, tillämpning av lagar och kompetens hos olika aktörer. Forsknings- och innovationspolitiken måste vila på rättslig grund. Skyddas inte forsknings- och utvecklingsresultat med patent eller genom institutet företagshemlighet, saknar resultatet ekonomiskt värde och blir aldrig en innovation. Innehavaren, det vill säga den enskilde forskaren eller startup-företaget, måste dessutom vara beredd på och ha ekonomiska förutsättningar att försvara sina rättigheter vid en eventuell tvist.

Några av våra förslag är:

  1. Inför nya rättegångsregler. Vid rättegångar om patent medför ekonomiska obalanser mellan parterna att det är mycket sällsynt att den ekonomiskt svagare parten vinner. Rättssäkerheten är med andra ord satt ur spel.  Det finns internationella förebilder. Lagstiftningen inom immaterialrätten styrs på EU-nivå men avseende rättegångsregler gäller nationell lagstiftning.

  2. Utvärdera tillämpningen och lagstiftningen om företagshemligheter.

  3. Förstärk de offentliga forskningsfinansiärernas kompetens inom de immateriella skydden och företagshemligheter. De har inte noterat att immaterialrätten styrs av ekonomiska krafter. De förlitar sig uppenbarligen på ett system de varken förstår eller visat intresse för.

  4. Etablera ett forskningsprogram inom det immaterialrättsliga området.

  5. Etablera ett råd för samordning avde offentliga insatserna inom det immateriella värdeskapandet. En samordning som ska bygga på en nationell strategi.


Sammantaget behövs det en genomgång och juridisk utvärdering av ekosystemet för det immateriella värdeskapandet. Samordningen mellan de berörda myndigheterna är synnerligen svag och måste väsentligt förstärkas. Vi föreslår att det initialt tillsätts en övergripande utredning för att klargöra dagens brister och föreslå åtgärder så att det värdemässiga utfallet av innovation och forskning markant ökas.

Det är mycket sällsynt att den ekonomiskt svagare parten vinner. Rättssäkerheten är med andra ord satt ur spel.

Samtidigt behöver det skapas ett samordnande råd förde offentliga insatserna inom det immateriella värdeskapandet. Praktiskt aktiva jurister och entreprenörer ska ingå i rådet samt representanter för akademin. Rådets verksamhet föreslås vila på en etablerad nationell immaterialrättsstrategi som baseras på den övergripande utredningens förslag.

Detta är vi övertygade om behövs för att öka rättssäkerheten för entreprenörer och för svenska innovationers framväxt.

Peter A Jörgensen, ledamot Uppfinnarkollegiet, tidigare Teknisk attaché i Kalifornien

Kjell Jegefors, ledamot Uppfinnarkollegiet, tidigare ordförande Aktietorget Holding AB

De immateriella skyddens omfattning och betydelse

OECD och EUIPO har gjort en undersökning för att analysera nyttan av de immateriella skydden och problemen med intrång.[3] Den visar bland annat:

  • 50 procent högre omsättning per anställd hos SMF, (företag med färre än 250 anställda.) som har patent, än andra SMF.
  • 98 procent högre omsättning per anställd hos SMF, som har patent, varumärken och mönsterskydd, än andra SMF.


Skyddens betydelse, när det gäller att få finansiering från någon extern part framgår av en utredning från EPO och EUIPO[4]

  • 10,2 gånger större möjlighet att finna finansiering om företaget har patent och varumärke.


Intrång i skydden

Den ovan nämnda studien har fokuserat på intrång i de olika immateriella skydden inom EU. Några resultat:[5]

  • 13,8 procent av SMF som har ett nationellt varumärke har blivit utsatta för intrång.
  • 9,7 procent av SMF som innehar patent har blivit utsatta för intrång.


[1] Handlingsplanen för immateriella rättigheter

[2] High-growth firms and intellectual property rights, EPO, EUIPO, 2019

[3] Risks of Illicit Trade in Counterfeits to Small and Medium-Sized Firms , OECD, EUIPO, 2023  (sid 20)

[4] Patents, trade marks and startup finance: Funding and exit performance of European startups, EPO, EUIPO, 2023

[5] Risks of Illicit Trade in Counterfeits to Small and Medium-Sized Firms , OECD, EUIPO, 2023  (sid 42)

Läs fler Åsikter på temat:

Åsikten av forskningsfinansieringsutredningens utredare

Åsikten av Emil Görnerup, ansvarig forskning och innovation på Svenskt Näringsliv

271

Har du en åsikt?

På samma tema som texten ovan eller något helt annat? Hör av dig till redaktionen@esbri.se

DELA