NY FORSKNING | Bevakningsbranschen inte alls innovativ

Man kan lätt tro att det vimlar av tekniska innovationer i svenska bevakningsbranschen. Men tvärtom, branschen är en av de mest låginnovativa.

Säkerhetsföretagen G4S och Securitas har tillsammans cirka 1 000 000 anställda globalt. Det gör dem till några av världens största arbetsgivare. Samtidigt är bevakningsbranschen, enligt tidigare undersökningar, bland de minst innovativa branscherna i Sverige. Och färsk forskning visar resultat i samma riktning.

– Knappt en procent av bevakningsföretagen utvecklar eller köper in innovationer som innebär något väsentligt nytt för branschen, på årsbasis, säger David Birksjö, Södertörns högskola.

David Birksjö har, i sin doktorsavhandling, studerat innovationer i den svenska bevakningsbranschen under tidsperioden 1992–2012. Han har undersökt faktorer så som innovationstyper, antal innovationer, nyhetsgrad, vilka som ligger bakom innovationerna och om de kommer inifrån eller utifrån branschen.

Innovationer från andra branscher

I likhet med många andra servicebranscher härstammar många av branschens innovationer från teknik som utvecklats utanför branschen.

– Så även om säkerhetsföretagen sällan utvecklar något själva, fyller innovationerna flera viktiga funktioner för branschen som helhet. Så som bemötande av en ökad efterfrågan på skräddarsydda säkerhetslösningar, till exempel.

Teorier kring låginnovativa branscher säger att de innovationer som finns är fokuserade på kostnadsbesparingar och därför mest rör processinnovationer. Men David Birksjö finner inte stöd för det i sin forskning. Det finns en hel del andra innovationstyper också som till exempel är relaterade till kamera-övervakning, inspelningar, larmcentraler och värdetransportering. Innovationerna som etableras i Sverige kommer främst från internationella storföretag.

– Det handlar i huvudsak om integration av lösningar som använts i andra sammanhang och som främst ger upphov till inkrementella innovationer i bevakningsbranschen även om tekniken ibland är avancerad. Det kan till exempel handla om totallösningar för larmsystem, robotväktare eller fingeravtryckteknik och ansiktsigenkänning, säger han.

Olika mått ger olika resultat

I studien använder David Birksjö tre olika mått för att mäta innovationskapaciteten i branschen; literature based innovation output (LBIO), registrerade varumärken samt godkända patent. Och måtten visar skilda resultat.

– Med innovationsmåttet, LBIO, hittar jag 147 innovationer under 20-årsperioden. Det var flest innovationer i början, sedan avtog det. Vidare registrerades 314 varumärken, ett mått som i stället visar att innovationerna var få i början men blev allt fler med tiden.

– Och när jag använde patent som måttstock visar resultatet på att det var ökande men inte i lika i hög grad som vid varumärkesmåttet, berättar David Birksjö.

Det låter som resultaten förvånar dig?

– Ja, jag hade förväntat mig att måtten skulle skilja sig åt, men inte så mycket. Framför allt inte trendmässigt, att det ena måttet säger att innovationerna ökat över tid och det andra att det minskat.

Blir det inte förvirring kring innovationsbegreppet med flera innovationsmått i samma studie?

– Den risken finns ju såklart. Men jag tycker det är väldigt viktigt att studera innovation utifrån olika perspektiv, och att man problematiserar begreppet. I dag pratar alla om innovation och hur bra det är i alla sammanhang. Men det är ett problematiskt begrepp, bilden av innovation skiljer sig vitt åt hos människor. Innovation rör per definition något föränderligt – hur och varför vi innoverar förändras över tid. Det ställer till det för både forskning och praktik.

– Min avhandling visar hur viktigt det kan vara att använda flera kompletterande mått när möjligt, eftersom de kan ge olika resultat och ge upphov till vitt skilda slutsatser, säger David Birksjö.

Kontakta david.birksjo@sh.se

Mer om avhandlingen
David Birksjö disputerade 21 april 2023 med avhandlingen Innovative Security Business: Innovation, Standardization, and Industry Dynamics in the Swedish Security Sector, 1992–2012, vid Södertörns högskola. Avhandlingen går att läsa som PDF.