Nätverket viktigt för invandrarföretagare

Följande text publicerades även i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 3, 1999:

Nätverket är viktigt för invandrarföretagare. Det kan gälla lån till företagsstart, rådgivning eller stöd i form av gratisarbete en tid, säger filosofie doktor Ali Najib vid kulturgeografiska institutionen vid Uppsala universitet.

Ali Najib har studerat invandrarföretagare sedan 1993. Med invandrarföretagare avses personer födda utomlands eller barn till dem.

– Varje år tillkommer cirka 5 000 invandrarföretag och de skapar omkring 9 000 nya arbetstillfällen. Mönstret bland de olika invandrargrupperna visar att asiater och personer med bakgrund i medelhavsländerna är de mest företagsamma, berättar han.

Många invandrare har köpt företag på fallrepet; antingen har den tidigare ägaren närmat sig pension eller verksamheten stagnerat.
På detta sätt överlever många hantverk. Invandrarna arbetar många timmar till låg ersättning och går sällan i konkurs.

En del invandrarföretag fungerar som informella utbildningar i företagande. De anställda lär sig vad som behövs för att sköta ett företag. Det händer att chefen hjälper dem att starta eget genom att under en tid gå in som delägare.

Ofta högutbildade

Invandrarföretagare är en mycket heterogen grupp med skiftande kulturell bakgrund och utbildning. Många invandrarföretagare har förhållandevis hög utbildning jämfört med andra småföretagare. En orsak till detta kan vara att invandrare med medelklassbakgrund hamnat i arbetslöshet i Sverige och startat företag för att ordna försörjningen. Det finns också invandrare med tradition att driva företag som syrianer, libaneser och armenier.

Om man startar företag eller inte som invandrare beror mycket på hur man blir mottagen i destinationslandet. Det kan, som i Tyskland, finnas lagstiftning som hindrar invandrare att starta företag på egen hand.

Ali Najib håller på att tolka en körning av statistik han låtit göra.

– Vissa tendenser tycker jag mig ha funnit. Det förefaller som om invandrare först anställer den egna familjen, sedan de som kommer från den egna regionen, sedan det egna landet, sedan andra invandrare och sist svenskar, berättar han.

– Vi behöver bygga broar mellan invandrarföretagare och de övriga företagarna i Sverige och släppa in invandrarna i företagsstyrelserna där de kan göra nytta. Ett sätt vore att etablera en basarekonomi med möjlighet till handel. Under de närmaste åren kommer vi att se en utveckling där vart fjärde företag startas av personer med invandrarbakgrund, avslutar Ali Najib.———–