Lärdomar från snabbfotade startups

Hur kan nystartade företag vara så snabba – och kostnadseffektiva – i sin innovation? Finns det lärdomar att dra för etablerade företag? Dulce Gonçalves, Högskolan i Halmstad, fördjupar sig i ämnet i sin licentiatuppsats. Hon har studerat både startups och storföretag inom bilindustrin.

Hej Dulce, hur väcktes ditt forskningsintresse?
– Jag har lång arbetslivserfarenhet inom global produktutveckling, och har varit med om en stor agil transformation. Då fanns det inte så mycket kunskap och verktyg att stödja sig mot. Vi fick själva utveckla allt som behövdes för att driva utvecklingen i rätt riktning – med hög hastighet. Det var en resa som krävde en radikal förändring i hur vi tänkte kring produktutveckling.

– En viktig lärdom från denna resa är att vissa produkter är onödigt komplexa. Jag anser att ju mer komplex värld vi lever i, desto större anledning att sträva efter förenkling! Då kan vi bli mer flexibla och uppnå en hög, kontinuerlig innovationstakt. Det som på allvar väckte mitt forskningsintresse var när jag märkte hur snabbt vissa startups kunde innovera och få ut sina produkter på marknaden – trots att de bara hade en bråkdel av storbolagens resurser. Jag tänkte: ”Hur är detta ens möjligt? Hur gör de?”

Vad handlar din licentiatuppsats om?
– Jag studerar startups för att förstå hur de med sina knappa resurser arbetar med kontinuerlig digital innovation. I en allt mer global och uppkopplad värld skenar innovationstakten iväg. För att hänga med behöver företag bli snabbare, men också betydligt bättre på att både utnyttja den egna resurskapaciteten och resurser som finns utanför bolaget.

Vilka är de viktigaste resultaten – och hur agila är de startups som du har studerat?
– När ett företag har en agil kultur möjliggör det en organisationsagilitet, som i sin tur möjliggör en snabb, digital innovationsförmåga. Agilitetsförmågan varierade mellan de olika företagen i min studie. I de företag som lyckades bäst bestod grundarteamet av flera personer som hade olika kompetenser, till exempel inom teknik och företagande. De var dessutom duktiga på att utnyttja transparens som en strategi för att förbättra både interna och externa samarbeten. Det stärkte deras varumärke och hjälpte dem att attrahera kunder, partners och finansiärer. I licentiatuppsatsen presenterar jag ett konceptuellt ramverk som beskriver fyra olika agilitetsmönster och hur de påverkar den digitala innovationsförmågan.

– De transformativa startupbolagen i min studie var mest intressanta. De använde sig fullt ut av sin agila förmåga för att innovera i sitt ekosystem, och utnyttjade resurser utanför företaget för att snabbare komma ut med sina produkter. Vissa externa aktörer kan vara både medskapare och kunder, beroende på sammanhanget. Att snabbt och smidigt kunna byta hatt på det sättet, kommer bli allt viktigare framöver. Startupbolagen saminnoverade främst med andra startups för att inte tappa fart. Om etablerade bolag var med i innovationsprocessen var det på startupbolagens villkor, vilket är lite ovanligt. Oftast är det storbolagen som dikterar villkoren.

Är startups generellt mer agila än etablerade företag?
– Ja, startups är mer agila av naturliga skäl. Men agilitetsförmågan varierar stort mellan olika startups. De som har agilitetsförmåga och en agil företagskultur kan gå in i öppna innovationsprocesser med bibehållen kontroll. De sitter i förarsätet och driver innovation i den riktning där de anser sig möta marknadsefterfrågan. Ibland handlar det om att skapa nya behov innan marknaden själv har kommit underfund med att behovet finns.

Vilka implikationer har dina studier?
– Nu när den digitala innovationen går allt snabbare, behöver policymakare vara med från början. De kan möjliggöra att innovationer införs snabbt, och mildra eventuella risker. Mina studier visar också att det ibland krävs att andra bolag tar fram kompletterande produkter för att en ny innovation ska kunna användas. Exempelvis kommer ingen att vilja köpa en elbil om det inte finns platser där den kan laddas.

Licentiatuppsatsen är en milstolpe på din forskarresa – hur kommer du att arbeta vidare?
– Hittills har jag studerat tre av de fem aspekter av organisationsagilitet som påverkar företags digitala innovationsförmåga. I licentiatuppsatsen diskuterar jag organisationskultur, organisationers transparens och medskapande i ekosystem. Framöver kommer jag även att fokusera på organisationers anpassningsbarhet samt digitala verktyg. Hur startups använder sig av digitala verktyg kan vara en av förklaringarna till deras höga innovationshastighet. Det kommer jag att undersöka närmare i min doktorsavhandling.

Dulce Gonçalves presenterar sin licentiatuppsats Organizational Agility and Digital Innovation Capability in Automotive Startups på Högskolan i Halmstad 15 februari 2021 klockan 14.00. Licentiatuppsatsen går att ladda ner som PDF
och seminariet kan följas i Zoom.

Kontakta dulce.goncalves@hh.se———