Kritiker kan bana väg för nya AI-innovationer

Magnus
Aronsson
DELA
Det är inte bara AI-teknikens möjligheter som spelar roll för om den införs i sjukvården. Hur tekniken testas har också betydelse, visar en ny studie. Genrebild: Canva

De som är mest positiva till ny teknik är inte alltid bäst på att få den införd. En studie av AI-innovationer inom hälso- och sjukvården visar att skeptiker kan spela en avgörande roll. Men deras tuffa tester får också fler innovationer att falla bort.

Innan större organisationer bestämmer sig för att införa ny teknik görs ofta pilottester. Då får entreprenörer med innovativa lösningar möjlighet att testa sina lösningar i verksamheten.

I en tvåårig etnografisk studie har Rebecca Karp vid Harvard Business School följt hur sex entreprenörsföretags AI-innovationer inom diagnostik testats i tre olika sjukvårdsorganisationer. Totalt studerades 13 pilottester där hon på nära håll följde hur interna kommittéer, bland annat med läkare, sjuksköterskor och administratörer, bestämde hur den nya tekniken skulle testas.

Inställningen styr vad som testas

Studien, som publicerats i den topprankade vetenskapliga tidskriften Administrative Science Quarterly, visar att vilka som deltar i besluten och hur de ställer sig till tekniken påverkar vad som testas och därigenom vilka resultaten blir.

De interna kommittéer som skapades för respektive pilot styrde testerna genom att bland annat begränsa deras omfattning och bestämma hur svåra de skulle vara.

Samma teknik men olika beslut

Ett av företagen hade utvecklat AI-teknik för att upptäcka hudförändringar och den lösningen testades i två olika sjukvårdsorganisationer. I den ena, där det var en majoritet av kritiska personer i kommittén, prövades avancerade funktioner som inte hade testats tidigare. Kritikerna hoppades att den innovativa AI-lösningen skulle misslyckas.

I den andra organisationen var de som var positiva till tekniken i majoritet. Där begränsades testerna till sådant som vårdpersonalen redan klarade av relativt bra.

I båda fallen var testresultaten lyckade. Men bara en av organisationerna började använda tekniken. Och det var i den organisation som hade utmanat tekniken genom mer avancerade tester. I den andra ansågs nyttan inte vara tillräckligt stor för att motivera att börja använda tekniken.

Lyckade tester räcker inte

I studien som helhet lyckades testerna oftare när förespråkarna var i majoritet. Fler innovationer infördes också i dessa fall. Men bland de lyckade testerna var det vanligare att tekniken faktiskt infördes när kritikerna hade styrt testprocessen.

Rebecca Karp visar också hur majoriteten i kommittéerna styrde testprocessen, bland annat genom att begränsa vad som skulle testas, fördela ansvar och påverka vilka frågor som diskuterades. Utåt framstod testerna som objektiva, men i praktiken utformades de för att stödja majoritetens uppfattning.

Studien visar att det inte bara är teknikens egenskaper som avgör om en innovation börjar användas. Det är även viktigt hur den testas. Det paradoxala är att de som är positiva till införandet av en ny innovativ teknik kan begränsa möjligheterna till det, medan kritiker kan bidra till att tekniken får bättre förutsättningar att införas.

Om artikeln och författare
Artikeln Crossing the Design–Use Divede: How Organizations Select Innovations to Adopt är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Administrative Science Quarterly.

Författare är Rebecca Karp, Harvard Business School, USA.

2

DELA