NY FORSKNING | Textanalys – ny metod för att fånga innovationer

Maria
Gustafsson
DELA
Mustafa Bulut letar innovationer med textanalys.
Foto: Canva/Handelshögskolan i Stockholm.

Innovation mäts vanligtvis i patent och FoU-utgifter. Men måtten fångar långt ifrån alla typer av innovation som sker i företag. Mustafa Bulut vid Handelshögskolan i Stockholm har tagit fram ett nytt mått som fångar en större bredd av företagsinnovation.

I din avhandling har du tagit fram ett nytt mått på innovation som är textbaserat. Berätta!

– Måttet baseras på textdata. Genom att analysera texten i de årsredovisningar som företag offentliggör varje år kan vi mäta i vilken utsträckning som företagen diskuterar innovationsrelaterade aktiviteter. Med det här måttet utgår vi ifrån att ju mer företag ägnar sig åt innovation, desto större del av årsredovisningen innehåller diskussioner om innovativa aktiviteter.

Vilka typer av innovationer kan mätas med textanalys?

– Textbaserad innovation är ett bredare mått på innovativ verksamhet inom företag. Det fångar upp patent och FoU-utgifter, eftersom företagen vanligtvis diskuterar dessa i sina årsredovisningar. Utöver detta kan det också fånga upp innovationer som inte patenteras eller registreras som FoU-utgifter.

– Det kan till exempel handla om en förbättring av produktionsprocesser som ökar effektiviteten, eller en omorganisation av företaget som möjliggör ett bättre resursutnyttjande. Dessutom kan den fånga upp förbättringar i ledningens kvalitet, vilket kan betraktas som en viktig innovation.

Hur används textanalys som metod?

– Det textbaserade måttet bygger på en oövervakad maskininlärningsmetod som kallas ”topics model”. Det underliggande antagandet i sådana modeller är att varje dokument genereras från en gemensam uppsättning ämnen eller kluster av ord.

– Med hjälp av den så kallade LDA-algoritmen (Latent Dirichlet Allocation) skattar jag en modell med 25 ämnen i årsredovisningarna för svenska börsnoterade företag. Av de skattade ämnena väljs det ämne som mest liknar dem i en vanlig lärobok om innovation. Laddningen av detta ämne i varje dokument tas sedan som det textbaserade innovationsmåttet för det givna företagsåret.

Varför är det viktigt att ha flera olika mått på innovation?

– Varje innovationsmått har sina för- och nackdelar. Till exempel fångar FoU-utgifter effektivt företagens investeringar och ansträngningar för att producera innovation. Det är dock inte säkert att dessa investeringar ger det förväntade resultatet i form av innovationer. Omvänt är patent en bra indikator på innovationsproduktion, men många former av innovation inom företag är inte patenterbara. Det textbaserade innovationsmåttet som jag har utvecklat kan ge en bredare bild av innovationsverksamheter inom företag och fånga upp innovationer som inte registreras i traditionella redovisningsbaserade mått.

Vad visar de praktiska resultaten i din avhandling?

– För det första visar jag att det textbaserade mått jag utvecklat är en kvalitativ indikation på innovation. För det andra är det starkt förknippat med antalet patent och, i mindre utsträckning, med FoU-intensitet. Slutligen är det mycket informativt när det gäller att förutsäga företagens framtida rörelseresultat. Det sistnämnda resultatet gäller både för patentproducerande företag och för företag som inte ägnar sig åt patentering.

Vilket medskick har du till företag som inte ägnar sig åt patentproduktion?

– De ska inte tro att de inte kan vara innovativa. Det finns utrymme för olika förbättringar i organisationsstruktur, ledningspraxis och operativa processer.

– Som min forskning visar kommer chefer som introducerar sådana innovationer att belönas med högre företagsresultat.

Kontakta mustafa.bulut@hhs.se

Mer om avhandlingen
Mustafa Bulut disputerade nyligen med avhandlingen Going Public, Spillover Effects and Innovation, vid Handelshögskolan i Stockholm.

228

DELA