Finanskrisen – en möjlighet för svenska universitet?

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 4, 2008:

-Kris är ett i dagarna mycket frekvent begrepp för att beskriva den verklighet vi lever i. En enkel sökning på nätet ger i skrivandets stund 37 300 000 träffar. Där förekommer visserligen också rubriker som ”Kris i Luleå Hockey”, men väldigt många träffar relaterar till den pågående globala finanskrisen och dess efterverkningar. Detta kan i förstone te sig som något som inte berör svenska universitet och högskolor. Så är naturligtvis inte fallet.

Krisen och dess efterverkningar påverkar självfallet även oss i den akademiska världen – både direkt och indirekt. Att kriser också innefattar möjligheter är visserligen väldokumenterat, men något som vi ofta glömmer bort. Jag ska här peka på några hot och möjligheter för oss som är verksamma vid svenska universitet, och som jag tror på ett eller annat sätt kommer att påverka vår framtida verksamhet. Om vi börjar med krisen som hot, torde vi ganska enkelt kunna identifiera en rad negativa effekter av finanskrisen:

* Det blir svårare att få forskningsanslag från finansiärer som placerat en stor del av sina tillgångar i värdepapper och andra konjunkturberoende placeringar.

* Minskande orderböcker i näringslivet innebär mindre utrymme för framåtsyftande investeringar i forskning och FoU på uppdragsbasis. Också benägenheten att donera pengar till professurer, laboratorier och andra lokaler minskar.

* En försämrad arbetsmarknad torde innebära ett ökat intresse för högre utbildning, men samtidigt en risk för en ”arbetsmarknadsutbildningseffekt”: att fel studenter, med felaktig studiemotivation, söker högre utbildning som en form av övervintringsstrategi.

* Krisen och behovet av tillväxtskapande åtgärder kan innebära en ännu tydligare förskjutning mot tillämpad forskning på bekostnad av den mer långsiktiga grundforskningen.

En del brukar ju hävda att de kinesiska tecknen för ”kris” är desamma som tecknen för ”möjlighet”. Huruvida detta är sant undandrar sig min bedömning, men ett faktum är att en kombination av dessa båda sökord på internet ger 502 000 träffar. Med detta som ingång bör det finnas anledning att fundera över vilka möjligheter som kristider kan innebära:

* Ett ökat intresse från olika samhällsaktörer för att tillvarata den tillväxtpotential som universitet besitter genom ökad medelstilldelning till forskning och FoU.

* En ökad tillströmning av studenter till såväl grundutbildningar som forskarutbildningar.

* Ett ökat intresse hos studenter, och före detta studenter med något års yrkesverksamhet, för att i inkubatormiljö utveckla kunskapsbaserade innovationer och företag.

* Universitet i exempelvis USA som genom donationer och ett utvecklat industrisamarbete tidigare varit svårflörtade, kan i den nya ekonomiska situationen börja se andra möjligheter i internationella forskningsprojekt och studentutbyten.

* Särskilt för oss som är verksamma inom området entreprenörskap och innovationer kan krisen innebära både större möjligheter till forskningsfinansiering och ett ökat intresse för utbildningar i egenföretagande, produktutveckling eller andra besläktade områden.

Mer kreativa läsare kan säkert förlänga listorna med både hot och möjligheter. Poängen jag vill göra är att vi inte bör hemfalla åt enbart klagosånger utan också se – och exploatera! – de nya möjligheter som den uppkomna situationen innebär.

För mer info: hakan.ylinenpaa@ltu.se
———