NY FORSKNING | Forskarens råd för att få fart på cirkulära ekonomin

Maria
Gustafsson
DELA
Foto: Unsplash/Privat.

Allt fler företag vill satsa på resursminskning, återanvändning och återvinning. Men det är ingen enkel övergång. KTH-forskare berättar nu om åtgärderna som krävs för en starkare cirkulär ekonomi.

Elektrifierade lastbilar, kaffebryggare, kläder och skyltar. Det är exempel på produkter som ingår i Daniel Berlins doktorsavhandling om försörjningsnätverk i en cirkulär ekonomi.

– I en business-to-business-kontext är relationer till andra aktörer i nätverk centrala för affärsmodellsinnovation. Det är från nätverk man hämtar kompetens som saknas inom det egna företaget och i nätverk som det finns möjlighet att testa cirkulära lösningar och ta plats i den förväntade omställningen. Företagen delar också på risk och kan gå ihop för att attrahera offentliga medel, berättar han.

Stor osäkerhet

I cirkulära försörjningsnätverk samarbetar alla parter med varandra, även konkurrenter. Det beror på att alla måste förstå hur produkterna används och kunna avgöra hur returflödena kan hanteras.

– Till exempel kan slutkonsumenten även vara leverantör till producenten när produkten ska återanvändas eller återvinnas. Men osäkerheten är stor när det gäller att få tillbaka produkterna. Det är mycket svårt att veta i vilket skick produkten är när den kommer tillbaka.

Daniel Berlin har i sin forskning sett att det finns ett antal osäkerhetsfaktorer för producenter i försörjningsnätverk och exemplifierar med Apples Iphones.

– Om Apple vill få tillbaka Iphones för återanvändning och återvinning så uppstår fyra osäkerheter. Iphone-användare använder sina telefoner olika länge (timing), sliter sina telefoner på olika sätt (kvalitet), är olika många som lämnar tillbaka vid olika tidpunkter (kvantitet) samt beter sig på olika sätt när det är dags att göra sig av med telefonen. Vissa lägger den i en byrålåda, medan andra går till ett Apple Store eller skickar den till ett mobilinsamlingsföretag (tillgänglighet), förklarar Daniel Berlin.

Mer kontroll med tjänstefiering

Detta betyder att när produkten väl har lämnat företaget har man låg kontroll över den. Ett allt vanligare sätt att hantera osäkerheten på är att man slutar sälja produkten och i stället hyr ut den.

– En sådan utveckling har skett i fordonssektorn där leasing blivit en stor sak genom både tjänstefordon och privatleasing.

Design för återvinning

Ett av företagen sin Daniel Berlin studerat tillverkar kläder utan det elastiska klädfibret elastan eftersom det inte går att återvinna när det blandas med andra material. Så för att få stretch i kläderna designas kläderna med andra skärningar och hållbara material.

– De hade helst velat använda elastan, men eftersom återvinningsbarhet är ett ska-krav i cirkulär design så går det inte. Företag får vara beredda att göra avkall på material om man vill vara en del av en cirkulär ekonomi.

Vid design av en cirkulär produkt måste hela försörjningsnätverket involveras och aktiviteter koordineras i hela nätverket.

– Man är till exempel intresserad av vad som krävs för att leverantörens leverantör ska använda återvunnen råvara och vad som sker med materialet hos återvinnaren. Det innebär satsningar på långsiktiga partners och djupare relationer i nätverket, säger Daniel Berlin.

Tre tips till små företag som vill komma i gång med en cirkulär verksamhet

• Demontera er produkt för att lära er hur den används och hur komponenterna mår efter användning. Först när ni förstår detta kan ni göra den mer resurseffektiv och återanvänd- och återvinningsbar på ett praktiskt sätt.

• Skapa dialog och bygg relationer med återvinnare. Det är viktigt att förstå var och hur den egna produkten återvinns av aktörer längre bort i försörjningsnätverket.

• Gör en livscykelanalys för att förstå produktens miljöpåverkan genom hela livscykeln och var ni kan sätta in effektiva åtgärder.

Fyra råd till beslutsfattare som vill stärka den cirkulära ekonomin

• Skapa incitament för innovation genom att uppmuntra nya aktörskonstellationer med en mångfald av aktörer.

• Främja systemtänk och att materialflöden optimeras för att gynna hela försörjningsnätverket, inte bara det enskilda företaget.

• Använd styrmedel för att se till att den som sätter en produkt på marknaden har ansvar för att den omhändertas i slutet av livslängden. Alternativt att en tredje part tar över producentansvaret.

• Gör det gynnsamt för företag att använda sekundära (återanvända och återvunna) resurser i stället för primära (nyutvunna) resurser. Detta inkluderar att inte belasta sekundära resurser med höga kostnader och att tänka på att det innebär risker att vara cirkulär. Detta risktagande måste företagen belönas för.

Kontakta daniel.berlin@naturvardsverket.se

Mer om avhandlingen
Daniel Berlin disputerar vid KTH den 7 september med avhandlingen Industrial Networks: Purposes and Configurations in the Circular Economy. Till avhandlingen.

159

DELA