Entreprenörskapets ljusa och mörka sida – så kan det se ut

Människor i utsatta miljöer driver företag för att överleva dagen – på gott och på ont. I en ny bok belyser tre professorer den ljusa och den mörka sidan av entreprenörskap. Vi fick ett smakprov på Esbri-arrangerat webbinarium 16 juni.

Professor Dean Shepherd vid Notre Dame University, och professor samt vetenskaplig ledare i Norrlandsnavet Vinit Parida vid Luleå tekniska universitet, är båda framstående entreprenörskapsforskare. De har bland annat studerat företagande i kroniskt svåra miljöer. Närmare bestämt hur företagande kan vara ett sätt för människor att överleva dagen – och hur det påverkar individen. Men också hur entreprenöriella metoder kan förstöra livet för människor och samhällen. Tillsammans med Joakim Wincent, professor vid University of St. Gallen, har de skrivit boken Entrepreneurial responses to chronic adversity, som går att ladda ner gratis.

En av studierna är från ett slumområde i Indiens huvudstad Mumbai. Där är många företagare mycket kreativa och produktiva enligt forskarna.

– Drivkraften är barnen. De driver företag för att barnen ska ha möjlighet att gå i skolan och på sikt kunna flytta från slummen, berättade Dean Shepherd.

Vinit Parida pratade om hur lätt det är att tänka att människor startar företag för att slippa slumområdet. Men i stället handlar det främst om att vara en förebild för sina barn och omgivningen i stort.

– Den inställningen speglar kontextens syn på framgång. I slumområdena är det en speciell miljö, det företagarna gör går inte att replikera framgångsrikt på annat håll. Miljön både triggar människorna till företagande och ger tillbaka till dem. Det är intressant för hur de hanterar situationen, sa han.

Företagande bland palestinska flyktingar i Libanon har också studerats. Utifrån studierna har forskarna tagit fram entreprenörskapsmodeller för att förstå kreativ problemlösning samt motståndskraft i resursbegränsade miljöer.

Den mörka sidan av entreprenörskap

– Vi måste förstå de bakomliggande faktorerna för att kunna göra något åt det dåliga entreprenörskapet, sa Dean Shepherd på webbinariet.

Det är utgångspunkten när forskarna har studerat den mörka sidan av entreprenörskap, korruptionssystemet och sexindustrin i Indien är två olika exempel. Entreprenörerna inom sexindustrin lurar fattiga flickor in i branschen. De som lyckas ta sig ur sexindustrin har svårt att ta sig tillbaka till samhället, de blir hårt stigmatiserade när de väl är tillbaka i sin hemby.

Dean Shepherd berättar om en entreprenörskapsutbildning för äldre kvinnor från byar i en mycket patriarkalisk region i Indien. Där går de kurser i företagande och i solenergi. Kunskapen tar de med sig till sin hemby där de sedan säljer energi.

Enligt Shepherd var utbildningen framgångsrik så till vida att alla var intresserade av att gå utbildningen och alla som genomgått den startade företag. Däremot väckte utbildningen känslor av besvikelse över sitt förflutna hos kvinnorna. Och optimismen om framtiden som infunnit sig under utbildningen försvann när de insåg att företagandet i sig inte ledde dem ur stigmatiseringen av att vara kvinna.

– Vi behöver vara försiktiga så att vi inte skapar entreprenörskapsutbildningar som får människor i den här kontexten att må dåligt över sitt förflutna. Och vi behöver se över vad vi kan göra för att företagande ska förbättra människors liv. Det ska inte få redan utsatta människor att må sämre, sa han.

Väst kan lära av fattiga företagare

Dean Shepherd anser att fattiga människor som driver företag inte får den uppmärksamhet de förtjänar. Och att den utvecklade delen av världen kan lära från de minst utvecklade länderna när det kommer till innovation och entreprenörskap.

– Många är kreativa och innovativa, tar av de knappa resurserna som finns runtomkring dem och skapar nya användningsområden. Bakhjulet till en motorcykel kan med lite kreativitet användas som en pump, säger han och hänvisar till en bild i presentationen.

Vinit Parida som jobbar med stora industriföretag i norra Sverige menar att även de kan inspireras av fattiga företagare när de organiserar för innovation.

– I och med digitalisering och automatisering så har möjligheten till innovation ökat kraftigt. I stället för att tänka stora projekt så låt ingenjörer och experter jobba i mindre team med färre resurser. Och låt dem satsa på det de känner passion inför, säger Parida.

Kontakta
dshephe1@nd.edu
vinit.parida@ltu.se

Se webbinariet

Ladda ned boken gratis