Det svenska telefonmiraklet

Följande text publicerades även i ”Forskning om entreprenörskap & småföretag” (Entré) nr 4, 1999:

Gärna entreprenörskap – men begreppet handlar inte bara om individuella prestationer. Även företag och nätverk av olika aktörer kan definieras som entreprenöriella, menar Bengt G Mölleryd i sin avhandling om det svenska mobiltelefonmiraklet.

I vilken grad och på vilket sätt bidrog entreprenöriella processer till framväxten av den svenska mobiltelebranschen? Det är en fråga som sysselsatt Bengt G Mölleryd i många år, först som forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, och sedan nyligen i egenskap av branschanalytiker på konsultföretaget Stelacon. En god del av hans arbete redovisas i doktorsavhandlingen Entrepreneurship in Technological Systems – The Development of Mobile Telephony in Sweden, som lades fram i oktober 1999.

– Jag har inte varit intresserad av tekniken i sig, utan om samspelet mellan teknik och marknad. Mobiltelefonin är visserligen ett exempel på teknisk framsyn, men utan innovationerna inom försäljning och distribution hade volymmarknaden inte kunnat uppstå så snabbt, förklarar Bengt G Mölleryd.

För att kunna kartlägga mobiltelefonins framväxt i Sverige måste man gå betydligt längre tillbaka i tiden än till det 80-tal då ”yuppienallen” slog igenom i allmänhetens medvetande. Redan 1956 lanserades nämligen det första mobilsystemet MTA, ett system som på den tiden ansågs ha en mycket begränsad marknad och som begränsades till 1 000 möjliga abonnentnummer. Redan från början fanns det dåvarande Televerket med som beställare, liksom Ericsson, men ingen av den tidens pionjärer kunde ana att tekniken skulle bli ett av landets viktigaste levebröd fyrtio år senare. De tidiga processerna var teknikfokuserade, med inslag av såväl individuellt som institutionellt entreprenörskap. För att nå en bredare penetration krävdes dock fler ingredienser.

– Jag har velat betona att mobiltelefonin ska ses som ett teknologiskt system snarare än som bara en teknologi. Det är ett antal produkter och tjänster som samverkar, och ett antal individer, företag och nätverk. Det var en av anledningarna till att jag valde att göra en longitudinell studie som jag sedan skar ner i olika delar.

Dynamiken sammanfattas av Mölleryd i en ”entreprenöriell spiral”, bestående av såväl individer (i form av den tekniske visionären Östen Mäkitalo med flera) och företag (den krävande beställaren Televerket eller telefonutvecklarna vid Ericsson Mobile i Lund) som nätverk (exempelvis i form av standariseringen av NMT, vilket öppnade en stor marknad för tekniken). Det är en modell som hämtat inspiration från såväl Schumpeter som hos nätverkstänkandet i Eric von Hippels innovationsforskning.

– Det är ofta individfokus i entreprenörskapsforskning, men min poäng är att även företag kan spela en viktig roll. Comviq och Geab var exempelvis otroligt viktiga för att bredda marknaden, de var först med att subventionera telefoner för att minska trösklarna för kunderna.

Den insikten kan även vara nyttig för våra politiker, som här får bevis för hur statliga infrastrukturvisioner parat med avreglering på marknaden kan ge oanad ekonomisk tillväxt på oväntade områden.

– Vi borde kunna slå mynt av vårt försprång inom mobiltelefoni i större utsräckning nu när det finns gott om riskkapital och ett internationellt fokus på Sverige, menar Bengt G Mölleryd.———–