”Brexit kan bli en fördel för Irland”

Jonas
Gustafsson
DELA
Colette Henry. Foto: Sofia Ernerot.

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 2, 2017:

Colette Henry, dubbelarbetande gränsgångarprofessor:

Colette Henry bor i Nordirland men jobbar som professor i Dundalk, Irland. Hur det blir med den saken efter Brexit är oklart. Klart är i alla fall att hennes forskning om kvinnors företagande och entreprenörskapsutbildning får uppmärksamhet på många håll. I maj mottog hon 2017 års European Entrepreneurship Education Award.

Colette Henry växte upp i en liten by vid havet i Nordirland. Hon fick sin grundutbildning vid Queen’s University i Belfast, men inte i något entreprenörskapsrelaterat. Hon läste moderna språk med spanska, franska och italienska som huvudämnen.

– Jag hade länge en tanke om att jobba som tolk. Men sedan upptäckte jag att jag inte var så intresserad av litteratur och andra ämnen som ingick i utbildningen. Jag kom också på att det nog är ganska ensamt att jobba som tolk, säger Henry.

Efter att ha avslutat en mer praktisk utbildning i administration, flyttade hon på vinst och förlust till Bryssel tillsammans med några vänner.

– Vi var ganska naiva och trodde i princip att vi skulle bli erbjudna jobb så fort vi klev av flyget. Det krävdes lite mer än så.

Några av vännerna gav upp och flyttade hem, medan Colette Henry kämpade vidare. Till slut fick hon jobb på ett internationellt metall- och mineralföretag. Efter ett par år flyttade även hon hem, gifte sig och ”settled down”. Lusten att studera kom tillbaka och samtidigt som hon jobbade heltid med marknadsföringen på ett lokalt industriföretag tog hon en MBA.

– Både studierna och jobbet tog mer tid än jag hade förväntat mig. Det var tufft, men enda sättet att få ihop det ekonomiskt.

Hon fick mersmak och efter avklarad masterexamen sökte hon jobb inom utbildningssektorn. 1995 började hon arbeta på inkubatorn på Dundalk Institute of Technology.

– Det var en av de första inkubatorerna i Irland. En del av min roll där var att ta reda på vilken typ av utbildning och träning som startups behövde, och sedan skapa utbildningsprogram för dem.

Samtidigt formades planerna på att doktorera. Sin vana trogen dubbelarbetade hon heltid på inkubatorn, parallellt med doktorandstudierna.

Henry var tidigt intresserad av kvinnors entreprenörskap som ämne. Men likt många av pionjärerna inom området blev hon avrådd av sin handledare. Det ansågs smalt som ämne, och svårt att publicera inom. I stället fokuserade hon sitt avhandlingsprojekt mot entreprenörskapsutbildning och -träning, men med ett visst inslag av kvinnors entreprenörskap.

– Om jag hade inlett mina doktorandstudier bara fem år senare hade det nog inte varit något problem att skriva om kvinnors entreprenörskap, konstaterar Colette Henry.

Hon påpekar att Dianaprojektet, med Esbri som en av medgrundarna, hade en viktig del i att kvinnors entreprenörskap blev accepterat som ämne. Henry var själv en av de första medlemmarna i det forskarnätverk som sedan kom att kallas för Diana International.

– Det är ett jätteviktigt projekt, som har gjort mycket för utvecklingen av kvinnors entreprenörskap – både när det gäller forskning och policyutveckling.

Ämnet har följt Henry genom karriären. Hon är redaktör för den vetenskapliga tidskriften International Journal of Gender & Entrepreneurship, och har precis avslutat en studie som jämför policyer kring kvinnors entreprenörskap i 13 länder. De flesta har ingen sådan riktad policy, visar det sig.

– Det borde de ha. Alla länder säger att de vill ha mer entreprenörskap, och kvinnor är underrepresenterade bland företagare. Det är ganska enkelt att räkna ut att det finns en otrolig potential här. Om vi vill främja entreprenörskap borde vi lägga mer krut på kvinnorna.

Direkt efter disputationen blev hon ansvarig för att ta fram nya utbildningsprogram på Handelshögskolan vid Dundalk Institute of Technology. Ofta ingick entreprenörskap som en större eller mindre del i programmen. Ämnet var då fortfarande ganska nytt och hon stötte på motstånd på sina håll.

– Numera är det accepterat med entreprenörskap på de flesta handelshögskolor. Utmaningen nu är att få in det i utbildningar inom exempelvis medicin och teknik.

Eller som i Henrys fall: veterinärutbildningen. 2009 gjorde hon en sejour på Royal Veterinary College vid University of London.

– Mitt uppdrag var just att få in entreprenörskap i undervisningen. Här var det verkligen en stor utmaning, många av studenterna tyckte inte att de behövde utbildning i det. Tanken från lärosätets sida var att 90 procent av de som examineras kommer att jobba i ett mindre företag. Och de som går vidare i sin karriär blir kanske chef eller delägare i ett mindre företag. Då behövs kunskap om förutsättningarna.

Här ser hon en parallell till kulturella och kreativa näringar, ett annat forskningsområde som hon har intresserat sig för.

– De som jobbar inom kreativa yrken vill ofta bara skapa. På samma sätt som mina veterinärstudenter bara ville lära sig om praktiken som veterinär, inte om management eller entreprenörskap.

– Det är svårt att få de här grupperna att tänka på att de måste kunna ta betalt för sin tid.

Fyra år blev det i London. Man och barn hade flyttat med, men längtan hem till Irland blev till slut för stor för hela familjen. Colette Henry är tillbaka på Dundalk Institute of Technology där hon i dag leder School of Business and Humanities.

– Jag trivdes bra på Royal Veterinary School, det är en av de bästa veterinärutbildningarna i världen. Men jag saknade andra företagsekonomer att diskutera med. Det är en stor skillnad mot Dundalk, här finns många inom mitt ämne att prata med.

Henry brinner för entreprenörskapsutbildning och -träning, och är påtagligt glad över att hon fick årets European Entrepreneurship Education Award. Men hon menar också att det behövs en nyktrare syn på vad utbildning kan åstadkomma.

– Det var otroligt kul att bli utnämnd. Och det var ännu roligare att vara i Lund och ta emot priset. Jag var där med min man och mina två söner, och vi blev mycket väl omhändertagna. Mina söner säger nu att de vill studera i Sverige.

– Entreprenörskap och entreprenörskapsutbildning finns med i stort sett vartenda policydokument numera. Och det kanske är bra, men det sätter stor press på lärare inom ämnet. I vissa fall är nog förväntningarna på vad utbildningarna kan leda till för stora.

Hon tycker också att det finns en paradox i att entreprenörskapsprogram, som ofta är utpräglat praktiska, ligger inom det traditionella utbildningssystemet. Många entreprenörskapsprogram handlar om att lära ut färdigheten att vara entreprenöriell men examineras ändå teoretiskt, ofta med ett skriftligt examensarbete.

– Vi måste skilja på färdigheter och kunskap. Om utbildningen går ut på att starta ett företag, är det företagsstartarförmågorna vi vill utvärdera. Det måste in i läroplanen på ett tydligare sätt.

– Tänk på hur entreprenörskap i verkliga livet ofta går till. Många bara startar och lär sig sedan av sina misstag. Vi behöver examineringar som speglar det tillvägagångssättet. Mer som en uppkörning; antingen klarar man det och får körkort, eller inte.

Som fakultetschef lägger hon mycket tid på att utveckla nya utbildningsprogram, många med entreprenörskapsinslag. Och som i alla chefstjänster – 100 personer jobbar på fakulteten – ingår också en hel del administration.

– Det tar tid från forskningen, men jag trivs ändå bra. Jag gillar att ta fram nya utbildningsprogram, man måste hålla sig à jour med strömningarna i samhället. Men jag har inte så mycket fritid. På helgerna sitter jag ofta på ett café med näsan i en forskningsartikel.

Colette Henry bor med sin familj i Rostrevor, en liten by i södra Nordirland inte långt ifrån där hon växte upp. Vid Brexit om två år kommer hon alltså jobba i ett EU-land men bo utanför EU.

– Det pratas om att de kommer införa en så kallad hård gräns igen efter Brexit. Det är inte helt klart vad det i så fall skulle innebära, men förmodligen skulle min pendlingstid bli ganska mycket längre. Vi trivs väldigt bra där vi bor nu, vi har nära till bergen och till havet. Jag vill verkligen inte flytta på grund av Brexit.

– I ett större perspektiv kan Brexit faktiskt bli en fördel för Irland. Vi kommer vara det enda engelskspråkiga landet i EU. För akademin kan det bli positivt, studenter kan komma hit i stället för till Storbritannien. Samma gäller för entreprenörer. Men vi får se vad resultatet av Brexit blir. Just nu känns det verkligen som att allt kan hända.

Kontakta colette.henry@dkit.ie

Mer av Colette

Gender and Entrepreneurship Research: A review of methodological approaches. International Small Business Journal, nr 3, vol 34, 2015 (tillsammans med Lene Foss och Helene Ahl).

Case Sensitive? A review of the literature on the use of case method in entrepreneurship research. International Journal of Entrepreneurial Behaviour & Research, nr 3, vol 21, 2015 (tillsammans med Lene Foss).

Doing Well by Doing Good: Opportunity recognition and the social enterprise partnership. Journal of Social Entrepreneurship, nr 2, vol 6, 2015.

Entrepreneurship Education in Higher Education: Are policy makers expecting too much? Education + Training, nr 8/9, vol 55, 2013.

Exploring Entrepreneurship Education within Veterinary Medicine: Can it be taught? International Journal of Small Business and Enterprise Development, nr 3, vol 19, 2012 (tillsammans med Lorna Treanor).

Entrepreneurship Education and Training. Ashgate Publications, 2003 (tillsammans med Frances Hill och Claire Leitch. Översätts nu till kinesiska).

Mer om Colette

Bakgrund Uppväxt i Nordirland. Utbildade sig i moderna språk vid Queen’s University i Belfast. Tog en master i företagsekonomi och gick doktorandutbildning vid Dundalk Institute of Technology där hon sedan har arbetat större delen av sin karriär, i dag som föreståndare för fakulteten där Handelshögskolan ingår. Har varit ordförande för Institute for Small Business & Entrepreneurship, ISBE. Är adjungerad professor vid Universitetet i Tromsö och redaktör för den vetenskapliga tidskriften International Journal of Gender & Entrepreneurship.

Fritid Forskning, till skillnad från arbetet som mest innebär administration och utbildningsutveckling. Sitter på café på helgerna och läser och skriver forskningsartiklar.

Aktuell Som årets mottagare av European Entrepreneurship Education Award, som delas ut av Sten K Johnson Center for Entrepreneurship, Lunds universitet. Priset består av ett diplom och 100 000 kronor.———–

2487

DELA