Bilder hjälper studenter att förstå entreprenörskap

Vad är entreprenörskap? Frågan har lika många svar som det finns individer. Och det bör vara utgångspunkten när man undervisar i entreprenörskap, anser Katarina Ellborg.

I dag finns kurser och program i entreprenörskap på i stort sett alla svenska universitet och högskolor. På vissa lärosäten går man ett steg längre och erbjuder inslag av entreprenörskap på samtliga utbildningar. Det innebär att en hel del ”ofrivilliga” entreprenörskapsstudenter – till exempel blivande lärare, vårdpersonal eller miljövetare – ska ta del av undervisningen.

Så är fallet på Linnéuniversitetet där Katarina Ellborg är verksam. Lärosätet har gjort en stor satsning på att bli ”det entreprenöriella universitetet”. För att möta studenterna och förstå hur de ser på entreprenörskap, har Ellborg valt att utgå från svartvita fotografier.

– Jag vill verkligen slå ett slag för att använda bilder och andra artefakter i klassrummet. Det är ett fantastiskt redskap, säger hon.

Katarina Ellborg har stor förståelse för att studenter kan vara skeptiska till entreprenörskap. Efter en kandidatexamen i företagsekonomi arbetade hon i många år inom kultursektorn; hon har erfarenheter som skådespelare och manusförfattare, men också som verksamhetsutvecklare och administratör inom Riksteatern.

Från skepsis till aha-upplevelse

Ellborg jobbade även med barnkultur och barns kreativitet. Det väckte ett intresse för utbildningsfrågor, och hon lockades tillbaka till universitetet av en magisterutbildning i gränslandet mellan kultur och kommers.

– Men på föreläsningarna i entreprenörskapsteori satt jag till en början med armarna i kors, skrattar hon.

– Med mina kollegor inom kulturvärlden hade jag aldrig pratat om entreprenörskap. Jag såg det som den totala motsatsen till kulturens värden, entreprenörskap var främmande och nästan farligt.

Under kursens gång förbyttes hennes initiala skepsis i en aha-upplevelse. Hon började se möjligheter och värden i entreprenörskapsbegreppet.

– Jag märkte att utbildningen satte ord på vad jag egentligen alltid hade arbetat med: förändring, utveckling och ifrågasättande av normer. Jag insåg att jag hade gjort entreprenörskap hela tiden, säger Katarina Ellborg.

Studenternas förförståelse är avgörande

Efter utbildningen blev hon kvar på Linnéuniversitetet. I sin nya lärarroll mötte hon studenter som läste till sjuksköterska, idrottsvetare, skogsförvaltare, fritidspedagog och en mängd andra yrken. Ellborg kände starkt att hon ville ta vara på deras erfarenheter i undervisningen.

– Jag ville inte gå ut och visa samma powerpointpresentation oavsett vilka studenter jag mötte. Och jag visste ju själv vilken förförståelse man kan sitta med i ett klassrum.

Hon ville hitta ett sätt att snabbt lära känna studenterna, och ta reda på vilka fördomar och förhoppningar om entreprenörskap de hade med sig. Det var då hon fick idén att utgå från fotografier. Det som började som en undervisningsmetod växte till ett doktorandprojekt – och en färdig doktorsavhandling.

Katarina Ellborg använder ett 30-tal bilder av människor, djur, föremål och miljöer. Bilderna är tagna inomhus och utomhus, på landet och i stadsmiljö, på ensamma individer och grupper. Det går inte att urskilja kända personer eller varumärken.

– Jag sätter upp fotografierna på väggen och säger till studenterna: ”Välj en bild som är entreprenörskap för dig”.

Mångfacetterade bilder

Hon berättar att studenterna kan bli tveksamma först. De är så vana vid att lärare ställer frågor som de förväntas kunna besvara korrekt. Men när de förstår att hon inte är ute efter ett visst svar kommer diskussionen igång.

– Studenterna är ärliga och säger både positiva och negativa saker kopplade till entreprenörskap. De berättar om något de har varit med om, eller läst i tidningen.

Efter en tid började Ellborg se mönster i studenternas berättelser, och hon bad dem att skriva ner sina reflektioner. Avhandlingen bygger på material från 400 studenter samt intervjuer med lärare.

– Inom alla studentgrupper finns många olika uppfattningar. Det är inte så att till exempel lärarstudenter ser på entreprenörskap på ett visst sätt.

När forskare och lärare pratar om entreprenörskap är det ofta med ett resultat i sikte.

– Vi talar om att skapa organisationer och värde. Studenterna intresserar sig mer för vem entreprenören är, de pratar om förmågor och kvaliteter. Det temat har forskningen hunnit lämna, konstaterar Katarina Ellborg.

Ett annat viktigt tema i studenternas berättelser är grupprocessen.

– De ser entreprenörskap som ett teamwork och framhåller inte ensamma hjältar. Studenterna vill dra nytta av varandras kompetens och göra entreprenörskap tillsammans. De kan säga sådant som: ”Det jag inte kan, kan säkert någon annan bidra med.”

Nyfikna och öppna studenter

Bland ansvariga för lärar-, vård- och andra utbildningar kan attityden vara: ”Vad ska det här vara bra för?” och ”Våra lärare ska inte starta friskolor”, berättar Ellborg. Men studenterna upplever hon snarare som nyfikna än rädda.

– De är utvecklingsbenägna och ser möjligheter med begreppen och teorierna. Studenterna tycks inte leva i ett samhälle där entreprenörskap är fult. De relaterar till den egna verkligheten och har förebilder i sin närhet som de ser som entreprenörer.

Många kan direkt relatera till andra typer av entreprenörskap än vinstdrivande företag i privat sektor.

– En student som läste språk och kultur valde en bild där man ser två poliser på håll. Den symboliserade entreprenörskap för henne. Hon sa: ”Jag har jobbat inom hemtjänsten, och är det något vi behöver inom offentlig sektor så är det entreprenörskap”.

Längre fram i kursen tar studenterna del av litteraturen, diskuterar aktuell forskning och examineras. Men genom att starta kursen med en öppen diskussion skapas ett tillåtande klassrumsklimat.

– Vi får reflektionshöjd direkt. Det är mycket bättre än att jag kommer in och säger: ”Ni vet ingenting, jag ska berätta hur det är.” I stället kan jag stötta studenternas resa, säger Ellborg.

Didaktiska triangeln sätter ramarna

Inom utbildningsvetenskap pratar man om den didaktiska triangeln, där relationer mellan student, lärare och ämne står i centrum för lärandet. Det är en tankefigur som Katarina Ellborg vill se mer av inom entreprenörskapsutbildningen.

– Inom entreprenörskap låg fokus till en början på relationen mellan lärare och ämne. Vad har forskningen kommit fram till – och vad är det vi ska lära ut?

– Sedan förflyttades fokus till relationen mellan lärare och student. Vi intresserade oss för hur vi kan lära ut, vilka kreativitetsövningar eller affärsplansmodeller vi bör använda.

Nu är det hög tid att utbildningen på allvar börjar intressera sig för studenten, och hens relation till ämnet entreprenörskap, anser Ellborg. Att använda en visuellt baserad metod för att ventilera tankar om entreprenörskap, är ett steg mot en mer studentcentrerad pedagogik.

– När man släpper in studenterna märker man hur kloka och mångfacetterade de är. Det är så givande att lägga kursens första halvtimme på dem i stället för att prata själv, säger Katarina Ellborg.

Kontakta katarina.ellborg@lnu.se

Katarina Ellborg disputerar 29 januari 2021 med start klockan 9.30. Disputationen kan följas via Zoom.

Avhandlingen har titeln Envisioning entrepreneurship: Using photographs to elicit students’ preconceptions of entrepreneurship och finns att ladda ner som PDF.