NY STUDIE | Flyktingar inte i skick att bli entreprenörer

Maria
 Gustafsson
DELA
Foto: Unsplash/Ra Dragon.

Ny forskning visar att flyktingars företagande snarare upprätthåller segregation än kommer till bukt med den. Men det finns politiska åtgärder som kan stimulera entreprenörskapsdriven integration.

Efter den stora flyktingströmmen i mitten av 2010-talet har många länder, även Sverige, skapat strategier och initiativ för att främja flyktingars företagande. Men forskningsområdet har hittills varit outvecklat och fragmenterat. Därför är stödinsatser som är tänkta att hjälpa blivande flyktingsföretagare i dag inte baserade på en vetenskaplig grund. De bygger i stället på frivilligt migrerande företagares erfarenheter, vilka skiljer sig stort från flyktingars.

– Detta tar vår forskning itu med. Vi beskriver fenomenets unika egenskaper som i allra högsta grad är relevant kunskap för politiker och andra beslutsfattare, berättar Solomon Akele Abebe, doktorand vid Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, Lunds universitet.

Traumatiska upplevelser stort hinder

Solomon Akele Abebe har studerat flyktingars unika förutsättningar för att starta företag. Foto: Johan Persson.

Den största skillnaden mellan flyktingar som startar företag och entreprenörer med frivillig migrationsbakgrund, är att flyktingar genomgår en tvångsförflyttning och andra traumatiserande svårigheter. Det stör människornas livsflöde och förutsättningar för att starta företag.

– Många har förlorat allt de äger och har. Inte bara materiella saker, utan också sitt sociala nätverk eftersom de har förlorat familj och vänner. Detta kallas flyktingtrauma och skadar människors kognitiva förmåga och fysiska välbefinnande. Så till den grad att de har svårt att bedriva en entreprenörsverksamhet.

Bidrar till segregation

Flyktingar förlorar vanligtvis sitt humankapital som är svåröversatt i det nya landet. Andra komplexa utmaningar är språk, rättslig status, marknadsmöjligheter, tillgång till finansiering och sociokulturell anpassning.

– Till skillnad från andra företagare går flyktingar in i företagarprocessen med begränsade mänskliga, sociala, psykologiska och institutionella kapitalresurser som är avgörande för att starta företag. Så vi bör inte förvänta oss att alla kan bli företagare, förklarar Solomon Akele Abebe, samtidigt som han poängterar att flyktingar i högre grad än andra grupper vill bli företagare.

De flesta flyktingar som startar företag gör det för att överleva. Ofta är de verksamma i lågstatussektorer med långa arbetsdagar och andra oegentligheter för att tjäna pengar.

– På så vis finns det en risk för att vi upprätthåller segregation och ojämlikhet när vi uppmuntrar flyktingar att starta företag.

Åtgärder för en bättre integrationspolitik

För att stimulera entreprenörskapsdriven integration behöver beslutsfattare och praktiker förstå de akuta begränsningarna och ta itu med dem. En åtgärd som Solomon Akele Abebe föreslår är att översätta flyktingars kvalifikationer och meriter från hemlandet för att undvika förlusten av humankapital.

– Andra åtgärder omfattar språk- och kulturbildning under asylsökningsfasen, höjning av den rättsliga statusen samt praktik och volontärarbete. Det senare skulle främja förståelsen för företagandets villkor i det nya hemlandet, och på sikt bidra till integration snarare än till segregation, säger Solomon Akele Abebe.

Kontakta solomon_akele.abebe@fek.lu.se

Mer om studien
Studien är genomförd av doktorand Solomon Akele Abebe vid Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship, vid Lunds universitet. Artikeln heter Refugee entrepreneurship: systematic and thematic analyses and a research agenda och är publicerad i vetenskapliga tidskriften Small Business Economics och kan laddas ner som PDF.

721

DELA