”Dags för en ny innovationsmyndighet”

Sverige och världen står inför en mängd komplexa utmaningar. Klimatförändringar, gängkriminalitet, åldrande befolkning och ett nytt säkerhetspolitiskt läge är bara några exempel. Ny kunskap, nya innovationer och, framför allt, fungerande lösningar i verklig användning är avgörande för att lyckas vända utvecklingen.

Utredningen föreslår att all statlig finansiering fördelas via tre nya myndigheter.

För att lyckas räcker det inte med ”business-as-usual”. I stället menar flera forskare att det behöver utvecklas en ny, tredje generationens forsknings- och innovationspolitik. Denna bygger vidare på en första generations politik, som präglades av forskarstyrning och forskningsråd, och en andra som fokuserade på strategisk forskning via sektors- och innovationsmyndigheter.

I beskrivningarna av den tredje generationens forsknings- och innovationspolitik lyfts bland annat behovet av en tydlig riktning, exempelvis genom formulering av ambitiösa mål­sättningar eller ”missions”. Samverkan mellan olika värdekedjor för att lösa samhälls­utmaningar och skapa nya affärsmodeller lyfts också fram som centrala. Integrationen mellan energi- och stålsektorn för produktion av fossilfritt stål är ett exempel på sådana samarbets­mönster. Bredare samarbeten där privata aktörer, offentlig sektor och civilsamhället arbetar tillsammans för att utveckla lösningar är ytterligare en viktig del av den nya politiken. En bredare syn på innovationsprocessen genom att bland annat inkludera frågor om reglering, tillståndsgivning och standardisering tidigt i utvecklingsarbetet är också en avgörande aspekt för att lyckas gå från labbskala till fullskalig implementering snabbare än idag.

Från 25 till tre nya myndigheter

Vår tids komplexa utmaningar innebär att systemet för den statliga forsknings- och innovationsfinansieringen behöver ses över. Förra året fick Forskningsfinansieringsutredningen uppdraget att se över nuvarande organisation med fem stora statliga finansiärer och ett tjugotal myndigheter som finansierar forskning och innovation men som har ett annat kärnuppdrag, exempelvis Trafikverket och Naturvårdsverket. Utredningen föreslår en konsolidering där all statlig finansiering framöver fördelas via de tre nya myndigheterna Vetenskapsmyndigheten, Myndigheten för strategisk forskning och Innovationsmyndigheten.

Innovationsmyndigheten ska fungera som en experimentverkstad.

Innovationsmyndigheten kommer att ha en avgörande roll i arbetet med att möta samhällets komplexa utmaningar. Vi föreslår att myndigheten bemannas med personal som har stor vana att stödja utvecklingsprocesser och att samla nödvändiga organisationer för att lösa upp policymässiga knutar. Det kan gälla reglerande myndigheter, offentliga organisationer med stora upphandlingsbehov, civilsamhällesorganisationer och olika typer av företag, från startups till globala koncerner. Statsstödsfrågor och standardisering för innovation och implementering blir viktiga verksamhetsområden. Innovationsmyndigheten kommer även att få ansvar för finansiering av så kallade verklighetstester, det vill säga ambitiösa projekt som testar nya lösningar i verklig miljö. Att testa hur regelverk fungerar i relation till teknikutveckling är en viktig aspekt. Stöd till innovativa små och medelstora företag, särskilt Deep Tech-företag, och deras stödstrukturer ingår också i myndighetens ansvar.

Transformation i sikte

Men precis lika viktigt som att fastslå vad den nya myndigheten ska göra, lika viktigt är att understryka att den är ett verktyg för att möta framväxande behov och att den ska fungera som en experimentverkstad som bidrar till transformationen av samhälle och näringsliv. Är utlysning det mest lämpliga sättet att välja ut de bästa projekten att finansiera? Kan myndigheten tillfälligt plocka in externa personer från näringslivet, civilsamhället eller från andra aktörer inom offentlig sektor för att leda stora program? Fungerar en investeringsfond bättre än bidrag för att stödja innovativa bolags första utvecklingssteg? Detta är exempel på frågor som en framtida myndighetsledning behöver ställa sig och söka svar på i nära samverkan med innovationsaktörer som vill vara med och utveckla det svenska samhället och näringslivet.

Vi tror att experimentella arbetsformer och nya finansieringsinstrument kommer att prägla Innovationsmyndigheten. Styrningen av den nya myndigheten måste därför präglas av stor frihet och tolerans för risk. En myndighet vars syfte är att pröva nya metoder och stödja innovationer med hög risk förväntas finansiera projekt som ibland kommer att misslyckas, vilket regeringen måste ha med sig när myndigheten utvärderas.

Sverige har tidigare gått före och inspirerat andra länder i utvecklingen av forsknings- och innovationspolitiken. Exempel är att Sverige bildade en av de första myndigheterna för strategisk forskning (Styrelsen för teknisk utveckling, STU) i mitten av 1960-talet och en av världens första innovationsmyndigheter (Vinnova) i början på 00-talet. Andra länder har experimenterat med enskilda insatser för att möta kraven i den tredje generationens forsknings- och innovationspolitik. Nu har regeringen chansen att bli först i världen med att skapa en särskild statlig myndighet för att stödja transformationen av samhälle och näringsliv – Innovationsmyndigheten.

Ingrid Pettersson, regeringens särskilda utredare

Joakim Appelquist, sekreterare

Charlotte Hall, sekreterare