EXPERTPANEL: Så ser det ut med jämställdheten inom entreprenörskap

Kvinnor och män driver inte företag i samma utsträckning och könsfördelningen skiljer sig åt stort i olika branscher. Kvinnor diskrimineras vid finansiering och satsningar på landsbygden premierar branscher där mäns entreprenörskap dominerar. Så hur långt har vi egentligen kommit med jämställdheten inom entreprenörskap? Vi pratar med två professorer och en docent.

Jeaneth Johansson, professor i entreprenörskap och innovation, Luleå tekniska universitet, och professor vid Akademin för företagande, innovation och hållbarhet, Högskolan i Halmstad

Hur långt har vi kommit med jämställdheten inom entreprenörskap?

– Stora framsteg har gjorts genom åren. Entreprenörskapskvinnor syns betydligt mer i dag än för 10-15 år sedan, och ”riktiga” entreprenörer kan också vara kvinnor, det är inget konstigt med det. Fler och fler kvinnor skapar innovationer som lyfts fram och jämställdhetsprojekt för att bidra till kvinnors företagande ökar. Men när det kommer till det vardagliga görandet, då är det lätt att finansiärer, stödsystem och företagare agerar utifrån de normer och värderingar som finns. Det är fortfarande så att endast en procent av allt riskkapital går till kvinnors företagande. Och krisstödet till företagare under pandemin var långt ifrån jämställt, vilket såklart påverkade möjligheterna till överlevnad.

Vad behövs göras för att entreprenörskapet ska bli mer jämställt?

– Det är viktigt att vi tänker inkludering och integration i stället för att fokusera på att ”hjälpa” och ”stötta” kvinnor. Det handlar om att vi tillsammans måste ta till vara de resurser som finns för att främja företagande. Och det kan ske om vi på samhälls-, organisations-, och individnivå jobbar integrerat med jämställdhetsfrågor – inte isolerat i silos som i många fall i dag. Vilka företag ska vi satsa på? Vilka företag ska få vara med i en inkubator? Vilka finns i det här styrelserummet? Vilka är inbjudna till mötet? Vem får pengar och vem får inte? Det måste inte alltid vara en så stor apparat att jobba med jämställdhetsfrågor. De mindre sammanhangen i organisationer och hos finansiärer är viktiga.

– Vi får inte vara könsblinda, kön är en viktig faktor i jämställdhetsarbetet. Samtidigt kan det vara problematiskt att fokusera för mycket på kön.

Katarina Pettersson, docent i kulturgeografi, forskare och programstudierektor på avdelningen för landsbygdsutveckling, Sveriges Lantbruksuniversitet

Hur långt har vi kommit med jämställdheten inom entreprenörskap?

– Inte alls särskilt långt. När vi pratar om entreprenörer och entreprenörskap tänker vi män, och är det kvinnor vi menar måste vi säga kvinnliga entreprenörer eller kvinnors entreprenörskap. Maskuliniteten i begreppet har förstärkts i och med ett allt mer individualiserat samhälle, där stort fokus är på att tjäna mycket pengar. Normer och ideal i samhället har mycket med det att göra. Vi som inte är superunga måste förstå vilka ideal som unga kvinnor och män lever med i dag, och verkligen lyssna på dem för att kunna göra skillnad.

– Lantbrukssektorn domineras av män och är inte jämställd alls. Ungefär 15 procent av företagen inom lantbruket ägs av kvinnor. Kvinnor är ofta osynliga, trots att de bidrar med både nytänkande och arbete på gården.

– Kvinnor och män i lantbruket utför i hög grad olika arbetsuppgifter, traktorn är till exempel en stark symbol för maskulinitet. Stöden från landsbygdspolitiken går framför allt till män inom lantbruket. Men det är viktigt att se att kvinnor gör andra saker på landsbygden. De driver företag inom alla möjliga branscher – de jobbar med allt från skogs- och lantbruk, till att jobba som frisörer och driva redovisnings- och serviceföretag. Kvinnorna står för serviceutbudet, butiker och mötesplatser som skapas för att kvinnor driver företag. Och dit går tyvärr inte stöden.

Vad behövs göras för att entreprenörskapet ska bli mer jämställt?

– Vi måste förstå att genus spelar roll i alla möjliga kontexter i samhället. Politiken kring kvinnors företagande kan inte vara genusblind, den måste utformas med kvinnors perspektiv. Jämställdhet ska integreras i all politik, inte minst behövs det i landsbygdspolitiken där jämställdheten verkligen behöver öka.

– Jag ingår i ett nystartat EU-projekt , GRASS Ceiling, där vi ska studera förutsättningar och hinder för kvinnor på landsbygden att jobba med affärsutveckling och innovationer. Våra resultat kommer att bli en del av policysystemet, vilket känns hoppfullt.

Karin Berglund, professor i företagsekonomi med inriktning entreprenörskap, Stockholms universitet

Hur långt har vi kommit med jämställdheten inom entreprenörskap?

– Ett steg framåt och två steg bakåt. När vi tittar på statistiken kring kvinnors och mäns företagande kan man tro att vi är på väg att bli jämställda. Men de entreprenöriella idealen är fortfarande manliga. De senaste 20 åren har synen på kvinnors företagande skiftat – från kollektiv kraft till individers insatser. I början av 1990-talet såg policyskapare på kvinnors entreprenörskap som en väg till ett mer jämlikt samhälle. Sedan drog nyliberalismen över landet, och satsningar på kvinnors företag gjordes snarare för att skapa ekonomisk tillväxt. I dag faller allt ansvar på individens axlar, och det är entreprenörskapsidealet som har drivit fram det.

– Entreprenörskap måste ses ur ett bredare perspektiv. Det handlar inte enbart om en figur på en scen med en stark berättelse. Det är inte hen som skapat allt själv – det finns flertalet personer runt entreprenören som osynliggörs, till exempel partners som ser till att göra entreprenörskapet möjligt. Men det handlar också om att se alla initiativ som tas av kvinnor i vården och inom civilsamhället i kristider, som vid pandemin och i krig. Ofta är det extremt entreprenöriella saker de åtar sig för att rädda liv och lösa komplexa problem. Genom att lyfta blicken får vi ett bredare perspektiv på entreprenörskap som sträcker sig bortom att räkna antalet kvinnor och män som startar företag.

Vad behövs göras för att entreprenörskapet ska bli mer jämställt?

– Vi behöver återgå till entreprenörskapet som något mer kollektivt och kollegialt. Och att skaffa ett annat språk och andra föreställningar kring vad entreprenörskap är. Det är hur vi sätter villkoren för entreprenörskap i samhället som gör det möjligt för ett mer konstruktivt entreprenörskap att växa fram.

LÄSTIPS PÅ TEMAT

Ahl, H., Tillmar, M, Berglund, H. & Pettersson, K. (2023). Entrepreneurship as a losing proposition for women: gendered outcomes of neo-liberal entrepreneurship policy in a Nordic welfare state. In Henry, C., Coleman, S., Lewis, K. (Eds.) Women’s Entrepreneurship Policy: A global perspective Edward Elgar (pp 75-102).

Berglund, K., Ahl, H., Pettersson, K., & Tillmar, M. (2022). Conceptualising feminist resistance in the postfeminist terrain. Gender in Management: An International Journal, (ahead-of-print).

Berglund, K. & Wettermark, A. (2021) Ett tystlåtet entreprenörskap

From, M., Johansson, J., Johansson, K., & Jonasson Tolv, J. (2022). Rikare krisstöd: Hållbarhet blir en ickefråga när integrering sker i stuprör. (Projektet RIKARE Krisstöd, FORMAS)

Malmström, M., Johansson, J., & Wincent, J. (2017). Gender stereotypes and venture support decisions: How governmental venture capitalists socially construct entrepreneurs’ potential. Entrepreneurship Theory and Practice, 41(5).

Johansson, J., Lindberg, M., Wennberg, P., Udén, M., Sandström, J., & Wikberg-Nilsson, Å. (2020). Rikare affärsmodeller: För ett inkluderande värdeskapande i företag och organisationer.
Digitalt verktyg: Richer business models – digitalt verktyg för jämställda och inkluderande affärsmodeller – https://richerbusiness.eu/. Verktyget hänger ihop med rapporten För ett inkluderande värdeskapande I företag och organisationer.

Pettersson, K. & Tillmar, M., Working from the Heart (2022) – Cultivating Feminist Care Ethics through Care Farming in Sweden, Gender, Place and Culture.

Pettersson, K. & Arora-Jonsson, S. (för Lantbrukarnas Riksförbunds Jämställdhetsakademi), (2009), Den osynliga entreprenören – Genus och företagande i de gröna näringarna.

Pettersson, K. (2022) Genusperspektiv – En nyckel för att synliggöra och förstå entreprenörskap på landsbygder, s. 85-98, i Gaddefors & Jonsson (red), Nycklar för en levande landsbygd, Projektet Nycklar för en levande landsbygd. Ultuna: SLU.