NY FORSKNING | Så bör beslutsfattare stötta flyktingföretagare på landsbygden – konkret ramverk

Maria
Gustafsson
DELA
Invandrarföretagare odlar på svensk landsbygd.
Det nya landets lagar och regler kan vara utmanande för flyktingföretagare att navigera i. Foto: Canva.

Det är många faktorer som påverkar vilka utmaningar och möjligheter flyktingföretagare möter. Forskare vid Högskolan i Halmstad har tagit fram ett konkret ramverk för beslutsfattare på landsbygden att använda för att stödja gruppen.

Individuella egenskaper, socialt nätverk och bransch är exempel på personliga och företagsspecifika saker som påverkar flyktingars möjligheter att starta och driva företag på svensk landsbygd. Även samhälleliga omständigheter, till exempel nationell politik och kulturella normer spelar roll, enligt Ghazal Zalkat, som disputerar inom kort vid Högskolan i Halmstad.

– Det är extremt individuellt, baserat på vem du är och vilken bakgrund du har. Kön, ålder, religion, migrationsstatus och tidigare erfarenhet samverkar på flera nivåer och formar sociala ojämlikheter, säger hon.

Fördomar skapar snedvriden självbild

Till exempel har kvinnor med vissa etniska bakgrunder svårt att få tillgång till finansiering på grund av fördomar om kön och etnicitet. Och stereotyper och förutfattade meningar som individer möter skapar lätt en snedvriden självbild som spiller över på hur individen uppfattas av kunder, leverantörer, investerare och andra intressenter.

– Vem du är och vilka egenskaper du bär på påverkar också vilken typ av företag du startar, vilket nätverk du har och vilket stöd du får från institutionella aktörer och offentliga program. Man har även olika motståndskraft och copingstrategier för att hantera de utmaningar som är bundna till ens identitet, berättar Ghazal Zalkat.

Innan Ghazal Zalkat kom till Sverige 2015 arbetade hon som agronom i hemlandet Syrien. Foto: Högskolan i Halmstad.

Effektivare policyer för framgång

Det konceptuella ramverket som Ghazal Zalkat har tagit fram är tänkt att ge beslutfattare en strukturerad metod för att utveckla evidensbaserade policyer som möter de olika behoven hos flyktingföretagare under hela företagsresan.

– På så sätt kan beslutsfattare utforma mer inkluderande och effektiva integrationspolicyer som stödjer framgång och bidrar till ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling.

Tre nivåer att ta hänsyn till

I studien ingår ett flertal jordbruks- och livsmedelsföretag på landsbygden, som visar att kontexten innebär både möjligheter och utmaningar för flyktingföretagare.

– Landsbygder som erbjuder arbetstillfällen för flyktingar med kunskap och erfarenhet inom jordbruk, är ofta mer välkomnande än städer. Samtidigt är det vanligare med tekniska problem och distributionsutmaningar på landsbygden, förklarar Ghazal Zalkat.

När kommuner och regioner utformar politik för flyktingars integration via jobb behöver de ta hänsyn till faktorer på individnivå, företagsnivå och på den miljömässiga (institutionella) nivån, menar Ghazal Zalkat.

– Flyktingar har olika erfarenheter, utbildning och kreativitet med sig från sina hemländer. Individens situation och drivkrafter är viktiga att identifiera. Först då kan vi utveckla lämpliga insatser för entreprenörskap och företagande. De som exempelvis vill starta och utveckla något inom livsmedelsproduktion behöver utveckla kunskap inom hygien och säkerhet, säger hon.

Lyckat med odlingslotter

Några kommuner erbjuder en bit mark att odla och testa nya grödor på. Den typen av initiativ på individnivå har varit lyckade. Det hjälper flyktingföretagare att starta företag och samtidigt lära sig hur systemet fungerar. Flera företagare har sedan utvecklat sina företag.

företagsnivå behöver samhället ta hänsyn till att gruppen har begränsad tillgång till affärsnätverk. Inte heller kan de kontrollera ekonomiska förhållanden eller regler och förordningar som styr hur de får producera, marknadsföra och sälja sina tjänster/produkter.

– Vädret och tillgång till jordbruksmark är faktorer som entreprenören behöver förhålla och anpassa sig till efter behov, förklarar Ghazal Zalkat.

På den institutionella nivån handlar utmaningarna för flyktingföretagare om lagar, tillstånd och förordningar.

– De flyktingsföretagare som till exempel jobbar med jordbruks- och livsmedelsverksamhet på landsbygden har svårt att navigera i detta, och behöver stort stöd.

Rätt stöd i varje företagsfas

Beslutsfattare i kommuner och regioner bör ha ett långsiktigt perspektiv på integrationsarbetet, och erbjuda det stöd som behövs för varje enskild företagsfas. I uppstartsfasen bör beslutsfattare till exempel fokusera på individuella egenskaper, så som utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet. På så vis blir stödet mer relevant.

– I början har flyktingföretagare ont om alla typer av resurser. Därför behöver de stöd i form av utbildningsinsatser och rådgivning för att övervinna institutionella utmaningar. Tillgång till lån från olika finansieringskällor som Almi eller affärsbanker är nödvändiga för att komma i gång.

– De har ofta egna lösningar för att komma i gång, många nischar in sig på en viss typ av produkt, kanske från sitt hemland, som de säljer till landsmän i Sverige. Men vanligtvis behöver de hjälp med marknadsföring i sociala medier under företagsstart, förklarar Ghazal Zalkat.

Skälen att avveckla företagandet varierar

I avhandlingen framkommer att det finns flera olika skäl till att flyktingföretagare avvecklar företag. Vissa kan för lite om marknaden, andra brister i affärsplanering eller har ekonomiska problem. Och det finns all anledning till att fundera mer över varför flyktingföretagare avvecklar sina företag.

– Det kan också handla om att man har bristande digital kompetens eller vill byta till en annan bransch när man väl har skaffat sig goda företagserfarenheter.

– Genom att ta hänsyn till flyktingars individuella egenskaper och behov under hela företagsresan kommer fler företag att lyckas och bidra till ekonomisk tillväxt och samhällsutveckling, säger Ghazal Zalkat.

Kontakta ghazal.zalkat@hh.se

Mer om avhandlingen

Ghazal Zalkat disputerar vid Högskolan i Halmstad den 26 april 2024 med avhandlingen Immigrant Entrepreneurship in Sweden: Challenges and opportunities related to business development. Det konceptuella ramverket innehåller fler aspekter än vad som framgår av den här artikeln. För att få tillgång till ramverket i sin helhet, kontakta forskaren direkt eller läs i avhandlingen.


Läs också:
Så lyckas högutbildade invandrare med sitt företagande
Så fixar invandrarföretagare finansiering
Flyktingar inte i skick att bli entreprenörer
Slitsamt liv som egenföretagare går i arv

369

DELA