”Värdeskapande för andra är grejen”

Åse
Karlén
DELA
Martin Lackéus. Foto: Vicky Matthers.

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2018:

Att interagera med människor utanför skolan, och skapa värde för någon annan än sig själv. De båda aktiviteterna är viktiga för att stärka elevers entreprenöriella förmågor, visar Martin Lackéus forskning. Men tyvärr är de inte särskilt vanliga i svenska grundskolor.

Entreprenörskap är så mycket mer än att bara starta företag. Men sedan entreprenörskap lanserades i skolan har begreppet ekonomiserats, enligt Martin Lackéus, Chalmers. Störst vikt läggs vid att lära sig starta och avsluta företag – och tjäna pengar.

– Men starta företag ska man bara göra i nödfall: Det är värdeskapande för andra som är grejen, slår han fast.

– Mänsklig kommunikation är centralt för entreprenörskap, man måste interagera med dem som man försöker skapa värde för.

I en företagskontext kan det handla om att ha kundfokus; att lyssna på vad kunderna har för behov och lösa deras problem. Då skapas värde för både kunden och det egna företaget.

I skolans värld kan man tänka på motsvarande sätt, menar Martin Lackéus. I sin doktorsavhandling (vi skrev om den i Entré nr 3, 2016) definierar han en ny utbildningsfilosofi: värdeskapande lärande. Den bygger på att eleven, med koppling till skolämnet, ges möjlighet att skapa nytt värde för andra – gärna utanför skolan. Det ökar elevens motivation och lärande. Det kan till exempel handla om att läsa dikter på ett äldreboende, eller skriva utsatta människors livshistoria.

För att kunna bedriva den forskning han vill har Martin Lackéus byggt en app och startat ett företag. Appen heter Loopme och är ett verktyg för kommunikation och uppföljning i skolan. De många mätpunkterna synliggör mönster och visar individers lärande och måluppfyllelse. Själv har Lackéus haft stor nytta av appen i sin forskning.

– Samhällsvetenskaplig forskning är beroende av metodinnovation, som min app. Utan den hade jag inte haft det rika datamaterial som jag har i dag.

– Skolverket tyckte att metoden verkade spännande, och vi fick i uppdrag att undersöka tre grundskolor som var kända för att fokusera på entreprenörskap. Men resultaten var nedslående, berättar Martin Lackéus.

Tillsammans med kollegan Carin Sävetun följde han 83 elever i åldrarna 10–16 år under hösten 2014. De gick på skolor i tre kommuner och fick använda appen för att kontinuerligt beskriva sina upplevelser av undervisningen. Därefter djupintervjuades 25 elever och en lärare från varje klass.

Syftet var att ta reda på hur elevers entreprenöriella kompetenser – i bred bemärkelse – utvecklas i skolan. Till sådana kompetenser räknas exempelvis initiativtagande, kreativitet, proaktivitet, osäkerhetshantering och uthållighet.

I studien identifieras sex entreprenöriella undervisningsmetoder. Ett exempel är en övning i engelska där eleverna arbetade i grupper under ett helt år, skrev pjäser, och tränade på att framföra dem inför olika stora publikskaror. I ett annat projekt sökte eleverna information om de olika politiska partierna. De fick sedan berätta för yngre barn vad partierna står för.

Appen visade positiva effekter på elevernas lärande kopplat till de entreprenöriella undervisningsmetoderna. Men metoderna var snarare undantag än regel i skolorna.

– Inte ens i skolorna som ansågs vara bäst på entreprenöriellt lärande fann vi alltså särskilt mycket av den varan. Vi blev bekymrade, säger Martin Lackéus.

Lackéus och Sävetun genomförde året därpå ännu en effektstudie för Skolverket, med empiri från ytterligare 19 skolor. Deras slutsats är tydlig: När eleverna interagerar med omvärlden och skapar värde för andra stärks deras entreprenöriella förmågor.

– Det här är två lågt hängande frukter som jag ser det. Varje år delar Skolverket ut tiotals miljoner kronor i statsbidrag. Det hade varit jätteenkelt att skriva in interaktion och värdeskapande i rekommendationerna till skolorna. Då hade entreprenörskap i skolan också sluppit beskyllas för att vara flum.

Martin Lackéus sticker inte under stol med att han är förvånad.

– Sedan vi berättade vad vi har funnit har inget hänt. För mig är det ett mysterium att Skolverket – som har beställt utvärderingarna – inte gör något av resultaten.

– Jag upplever att entreprenörskap har blivit nedprioriterat. Själva ordet fick vara kvar när läroplanen reviderades tidigare i år, men man slog ihop det med digitalisering – vilket känns helt udda.

I november accepterades artikeln Assessing the Impact of Enterprise Education in Three Leading Swedish Compulsory Schools, skriven av Martin Lackéus och Carin Sävetun, för publicering i välrenommerade Journal of Small Business Management. Lackéus hoppas att det ska ge resultaten större spridning – och tillämpning.

– Jag anser att man ska fortsätta med kreativa övningar i klassrummen och låta eleverna starta företag, till exempel inom Ung företagsamhet. Men det entreprenöriella lärandet borde ges en mer välsydd definitionsmässig kostym. Progressionen från kreativitet i klassrummet till framgångsrikt företagande behöver fungera bättre, säger Lackéus.

Kontakta martin.lackeus@chalmers.se

8 vägar till entreprenöriellt lärande

1. Interagera med omvärlden – utanför klassen eller skolan
2. Skapa värde för någon annan
3. Låt eleverna äga sina processer
4. Grupparbeten som sträcker sig över tid
5. Aktivitetsbaserad feedback och uppföljning
6. Iterativa, upprepande processer
7. Tydlig koppling till skolämnet
8. Uppmuntra misslyckanden———–

3038

DELA