Skilda drivkrafter präglar entreprenörer

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2018:

En livsstilsentreprenör har mer nytta av en kurs i redovisning än av generella utbildningar om företagande. Det konstaterar Beldina Owalla, som har undersökt entreprenöriella identiteter i Sverige och Tanzania. Hon menar att utbildningar bör anpassas efter företagarens egna drivkrafter.

Genom djupintervjuer med 29 kvinnor i Stockholm och 27 kvinnor i Dar es-Salaam söker Beldina Owalla svaret på tre forskningsfrågor: Hur står kvinnors jag-identitet i relation till deras självupplevda identitet som entreprenör? Hur påverkas identiteten av den sociokulturella miljö de befinner sig i? Och hur påverkas den självupplevda identiteten av entreprenörskapsutbildningar?

– Alla som intervjuades gick, eller hade gått, entreprenörskapsutbildningar. De har olika social bakgrund och driver olika typer av företag. Så underlaget är brett, säger Owalla.

Hon har disputerat på Handelshögskolan i Stockholm. Avhandlingen har titeln Women’s Entrepreneurial Identities. A Typology Based on Insights from Entrepreneurship Programs in Two Different Contexts.

Intervjuerna var semistrukturerade och genomfördes både under fysiska möten och via Skype. Frågorna fokuserade på personlig profil, social och kulturell kontext, tidigare och nuvarande erfarenheter av företagande, och erfarenheter av entreprenörskapsutbildning.

Generellt sett var kvinnorna som intervjuades i Sverige yngre. Några studerade på entreprenörskapsutbildningar och planerade att starta företag. De gick eller hade gått utbildningar på KTH, Karolinska institutet, SE Forum, Stockholm School of Entrepreneurship, Handelshögskolan i Stockholm och Stockholms universitet.

Kvinnorna som intervjuades i Tanzania hade gått entreprenörskapsutbildningar som arrangerats av University of Dar es-Salaam Business School, Women Chamber of Commerce och Enablis Entrepreneurial Network.

– Utbildningarna i Tanzania vänder sig primärt till entreprenörer som driver eller har drivit företag, medan de svenska också riktar sig till studenter.

Belinda Owalla har utvecklat en typologi med kategorier som företagarna placerats i: solution seeker, self-actualizer, bona fide, missionary, informed, transition och mixed.

Kvinnor inom bona fide-kategorin uppfattar entreprenörskapet som en del av den egna identiteten – en medfödd, naturlig egenskap. De har egna, interna drivkrafter. Inom solution seeker-kategorin är entreprenörskapet snarare lösningen på ett specifikt, externt problem som resursbrist eller arbetslöshet. Inom self-actualizer-kategorin aktiveras den entreprenöriella identiteten när företagandet erbjuder en lösning på individens sökande efter självständighet, eller en möjlighet att prova något nytt. Den huvudsakliga drivkraften för missionary-företagare är att få göra något eget.

– Typologin bidrar med insikter om hur olika sociala och kulturella influenser påverkar entreprenörerna, säger Owalla.

Sociala influenser kan vara föräldrar, vänner och jämnåriga. Kulturella influenser kan vara normer och värderingar i det omgivande samhället.

– För kvinnor som har entreprenörskapet som livsstil har jämnåriga och andra mindre inflytande, till och med när det sociala trycket är negativt. Det sociala sammanhanget är av underordnad betydelse när entreprenörskapet är det viktigaste.

– I Sverige tillhör fler kvinnor kategorin self-actualizer. De ser entreprenörskapet som en väg till självförverkligande. I Tanzania är solution seeker vanligare. Det återspeglar de olika ekonomiska förutsättningarna, säger Beldina Owalla.

Entreprenörerna i Tanzania är oftare uppvuxna i en företagsam miljö, till exempel på ett jordbruk. Därför är entreprenörskap ett mer självklart val för dem. Av avhandlingen framgår också att de tanzaniska kvinnorna lever med orättvisor till följd av ojämställda könsroller, både privat och som yrkespersoner. De svenska kvinnorna drabbades huvudsakligen av detta i sina yrkesroller.

Under intervjuerna fick kvinnorna också utvärdera entreprenörskapsutbildningarna, och svara på frågor om vad de anser användbart och vad som kan förbättras.

Generellt sett, visar det sig, har entreprenörskapsutbildningar positivt inflytande på entreprenörernas självförtroende och driv. Men en tydlig skiljelinje går mellan kvinnor vars entreprenöriella identitet är central för självbilden, och dem som ser den som perifer.

– De som har entreprenörskap som en del av sin identitet hade mest nytta av specifik utbildning i exempelvis redovisning eller marknadsföring. De andra hade mer glädje av generella utbildningar som ökar medvetenheten om entreprenörskap i stort, och bidrar med legitimitet.

Individens drivkrafter påverkas också av om det är interna eller externa faktorer som triggar den entreprenöriella identiteten.

– De som utvecklar entreprenörskapsutbildningar behöver ta hänsyn till de här olika identiteterna eftersom det har betydelse för utbildningarnas utfall.

Owalla tycker att det är viktigt att utbildningar uppmuntrar företagare till självreflektion. Med insikt om de egna drivkrafterna kan de fatta mer genomtänkta beslut.

– Företagare som har entreprenörskapet som livsstil riskerar att driva en verksamhet som inte fungerar för länge, i stället för att dra sig ur i tid och prova något annat. De som använder entreprenörskap för att lösa ett konkret problem kan ge upp för tidigt, även om företaget står inför ett genombrott, säger hon.

I dag forskar och undervisar Beldina Owalla på Handelshögskolan i Stockholm, bland annat om mediabilden av kvinnor som är företagare i olika kontexter. Hon hoppas få möjlighet att följa upp avhandlingen genom att intervjua samma kvinnor igen om tre eller fyra år, för att undersöka hur identiteten utvecklas över en längre tidsperiod.

Kontakta beldina.owalla@alumni.hhs.se

7 entreprenörstyper

Solution seeker entrepreneurs ser entreprenörskapet som lösningen på en befintlig situation. Det kan ge en utkomst, eller vara ett steg mot ett framtida mål. Några deltar i entreprenöriella verksamheter för att hålla sig sysselsatta. Jag-identiteten är viktigare än den entreprenöriella identiteten.

Self-actualizer entrepreneurs ser entreprenörskapet som en möjlighet till självförverkligande. De vill arbeta kreativt eller söker oberoende. Några vill prova något nytt och utmanande, andra tycker att företagande känns rätt, helt enkelt. Den entreprenöriella identiteten är perifer och aktiveras när den gör det möjligt för entreprenören att nå sina mål.

Bona fide entrepreneurs betraktar entreprenörskapet som oundvikligt, som en medfödd egenskap och ett sätt att leva – ibland för att det är vad man är uppvuxen med. Entreprenörskapet ses som en del av den egna identiteten.

Missionary entrepreneurs ser företagande som en metod för att påverka samhällsutvecklingen. De drivs av en önskan att göra skillnad i samhället. Den entreprenöriella identiteten triggas av externa faktorer som den socioekonomiska miljön, och är perifer till den egna identiteten.

Informed entrepreneurs har tidigare erfarenhet och expertis inom ett område. De har ofta en mjuk övergång till företagande och triggas av externa faktorer – som att det uppstår affärsmöjligheter inom ramen för deras expertis. För dem är den entreprenöriella identiteten perifer.

Transition entrepreneurs har entreprenörskapet som hobby eller deltidssysselsättning. Hobbyföretag kan också vara ett sätt att starta en verksamhet som senare övergår i en heltidssysselsättning. Den entreprenöriella identiteten är perifer, och väcks när individen engagerar sig i entreprenöriell aktivitet.

Mixed entrepreneurs är de entreprenörer som kvalar in i fler än en kategori. Kombinationen solution seeker och self-actualizer engagerar sig i entreprenörskap för att det löser ett personligt behov av en utkomst, samtidigt som det ger möjlighet att vara oberoende.———–