Miljön för mikroföretagare granskas

En kortare version av denna artikel publicerades i Entré nr 4, 2006:

Hur påverkas mikroföretag av företagsklimatet i kommunen? FSF undersöker frågan, i samarbete med sju län och regioner, i ett av forskningsprojekten inom programmet Företagandet i lokal och regional utveckling.

Eva-Britt Hult är en av forskarna som är engagerad i projektet Vilken betydelse har företagsklimatet för utveckling, tillväxt och förnyelse i mikroföretag? Syftet är att ge en helhetsbild av läget, men också att skapa användbara verktyg för att förbättra företagsklimatet. Mikroföretag definieras i studien som företag med 2-9 anställda.

– Vi undersöker klimatet i 14 kommuner som själva har valt att vara med i projektet. Vi har med alltifrån storstäder som Göteborg och Malmö, till mindre orter som Pajala och Bromölla, säger hon.

– Soloföretagare exkluderades från studien. Vi menar nämligen att det blir stor skillnad på företagandet när man har börjat anställa.

Hult och hennes kollegor började med att genomföra dialogseminarier i alla kommunerna under våren 2006. Mikroföretagare och fnuttföretagsfrämjarefnutt, exempelvis lokala politiker, näringslivschefer, arbetsförmedlare och bankmän, samlades till en diskussion om det lokala företagsklimatet. De fick också lista viktiga faktorer för företagandet.

Tillverkning och upplevelser

De företagare som bjöds in till seminarierna kom företrädesvis från tillverknings- respektive upplevelseindustrin – två vitt skilda branscher.

– Företagarna inom upplevelseindustrin blir allt fler, och vi anser det viktigt att undersöka vad de tycker. Förmodligen har de helt andra förväntningar på kommunen än vad konventionella tillverkningsföretag har.

Nästa steg blev intervjuer med företagare och företagsfrämjare, totalt 173 stycken. Utifrån dem formulerades frågor till en enkät som har skickats ut till 1 300 personer. Svaren är under bearbetning, och resultaten från hela forskningsprojektet kommer att presenteras på Småföretagsdagarna i januari 2007. Det blir dels en större rapport, dels 14 separata delrapporter med konkreta råd till varje kommun. En generell slutsats som kan dras redan nu är att betydelsen av kommunrankningar är överdriven.

– När Svenskt Näringsliv, Företagarna eller Jobs and Society presenterar sina mätningar blir det full aktivitet på kommunerna. De som har halkat ner på rankningen blir nervösa, och man tävlar nästan med grannkommunerna.

– Studien visar att företagsfrämjarna tar mätningarna på betydligt större allvar än företagarna. De är ofta inte medvetna om mätningarna, och håller inte isär olika rankningar.

Ingång till information

En del i undersökningen är de företagsfrämjande aktiviteterna. Ägnar sig företagsfrämjarna åt rätt saker? Det återstår att se.

– Just nu arbetar till exempel många kommuner med att skapa fnutten väg infnutt. Det handlar om att det ska finnas ett telefonnummer som företagare kan ringa, för att sedan lotsas vidare så att han eller hon får den hjälp som efterfrågas. Det var några kommuner som började med det här, och vi kan konstatera att det smittar! Det ser man om man går in på kommunernas hemsidor.

En annan reflektion från forskningsprojektet är att begreppet företagsklimat är ganska luddigt. Det handlar om grogrunden för företagens trivsel och utveckling, men vissa företagare tolkar det som klimatet inom det egna företaget. Andra tänker på företagsklimatet i nationell bemärkelse. En del väljer också att kalla det fnuttnäringslivsklimatfnutt eller fnuttentreprenörskapsklimatfnutt.

– En fråga man kan ställa sig är om ett bra företagsklimat är bra i sig? En kommun kan ju ha världens bästa klimat – men det behöver inte betyda att invånarna väljer att starta företag, säger Eva-Britt Hult.

För mer info: eva-britt.hult@fsf.se———–