”Vi bygger en infrastruktur för lokala valutor”

Följande text publicerades även under vinjetten ”Porträttet” i Entré nr 3, 2019:

Ester Barinaga, social entreprenör och praktiknära forskare:

Professor Ester Barinaga vill inte bara studera sociala utmaningar – hon vill vara med och lösa problemen. För närvarande arbetar hon för att etablera lokala valutor i Kisumu, Kenya.

Ester Barinagas hösttermin inleddes med fältarbete i Kenya och konferens i Japan. När Entré får tag på henne för en intervju är hon nyss hemkommen till Sverige. Sedan januari 2019 är Barinaga professor på Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet. Hon har också kvar en mindre tjänst på Copenhagen Business School i Danmark.

Barinaga är starkt förknippad med socialt entreprenörskap, i både teori och praktik. Hon har grundat Förorten i centrum, ett socialt företag som har engagerat tusentals människor i skapandet av muralmålningar. I sin forskning har hon kunnat beskriva tillblivelsen och utvecklingen av Förorten i centrum samtidigt som hon var med och drev processerna. Men karriären startade i en annan ände.

– Efter min examen jobbade jag på bank och som techkonsult. Det var bra, men jag kände att jag ville lära mig mer. Jag återvände till universitetet, berättar Ester Barinaga.

Hon började doktorera på Handelshögskolan i Stockholm. År 2002 la hon fram avhandlingen Levelling Vagueness: A study of cultural diversity in an international project group. Den handlar om hur multikulturella projektgrupper hittar sätt att samarbeta.

– Efter disputationen fick jag anställning på KTH och kom in i ett stort forskningsprogram som handlade om informationssamhället. Jag skulle studera det inifrån, med fokus på stora företag och startups i Kista.

Ester Barinagas studie var etnografisk, och hon identifierade snart en skevhet. För att informationssamhället ska funka, krävs att någon annan sköter markservicen. Men de som utför viktiga jobb inom exempelvis barn- och äldreomsorgen, hyllas inte på samma sätt som IT-företagarna.

– De som jobbar i servicesektorn kommer inte riktigt in i det ”fina” samhället. Studien gjorde mig intresserad av vilka som inkluderas, och vilka som exkluderas.

Barinaga beskriver det som en vändpunkt och ögonöppnare.

– Jag insåg att när jag skrev böcker och rapporter, och när jag deltog i konferenser, så pratade jag om Kistaborna som ”invandrare” – inte som den engagerade pappan eller den aktiva kvinnan som bidrog till ett starkt civilsamhälle. Därmed reproducerade jag de maktstrukturer som jag tycker är orättvisa och felaktiga.

Hon beslöt sig för att inte bara forska om sociala problem, utan också försöka göra något åt dem.

– Social inkludering var min ingång till socialt entreprenörskap.

År 2007 åkte Ester Barinaga till Scancor, Scandinavian Center for Organizational Research på Stanford University i USA, för att gästforska i 1,5 år. På husväggar i San Francisco såg hon fantastiska muralmålningar, utförda av människor som bodde i området. Målningarna berättade om deras livssituation och framtidsdrömmar. De födde idén till hennes första sociala företag.

– Kollektiva muralmålningar är ett verktyg för att öka den sociala inkluderingen. Genom långa medborgardialoger deltar de boende i ett område i samtal om boendemiljön, samtidigt som de aktivt engagerar sig i den.

– De här idéerna fanns inte i Sverige då, så jag startade Förorten i centrum när jag kom hem, förklarar Barinaga.

Sedan starten 2010 har Förorten i centrum skapat ett 30-tal muralmålningar, bland annat i Karlskoga, Landskrona, Västerås, Södertälje och på Järvafältet och Odenplan i Stockholm. Några målningar har involverat 10–15 personer, andra har skapats av kollektiv där över 200 personer har ingått.

I och med att Ester Barinaga etablerade sig som social entreprenör tog också hennes forskning en ny riktning. Dels gav hon sig in i forskningsfältet socialt entreprenörskap, dels började hon använda sig av vad hon kallar interventionistiska metoder. De är besläktade med aktionsforskning, och handlar om att forskaren deltar i – och påverkar – de processer som hen studerar.

– Interventionistiska metoder innebär att forskaren samproducerar kunskap med andra. Jag började studera de personer som jag startade Förorten i centrum tillsammans med. Nu har jag hållit på med den här typen av forskning i tio år.

Ett återkommande tema i Barinagas forskning är hur man kan skapa inkluderande städer. Hon har studerat mikrofinansiering och kollektiva muralmålningar som två verktyg som kan öka medborgares delaktighet i samhället. Ett tredje verktyg är lokala valutor. De sistnämnda är hennes stora forskningsintresse sedan tre år tillbaka. Lokala valutor kan exempelvis vara särskilda papperssedlar eller en form av kreditsystem för varor och tjänster. Idén är att valutan ska fungera som betalningsmedel på en avgränsad geografisk plats.

– Lokala valutasystem existerar parallellt med nationella valutor. Initiativet kan komma från en stad, en icke-statlig organisation eller medborgarna själva. Det är ett sätt för människor att återta makten över pengaskapandet och organisera sig själva, säger Ester Barinaga.

I Kenya växer informella bebyggelser ofta fram i anslutning till städerna, utan kritisk infrastruktur som exempelvis avlopp. Mikroentreprenörer tillgodoser basala behov av vatten, mat, sanitet och transporter. En informell marknad uppstår. Men eftersom inflödet av den nationella valutan är sparsamt, har många familjer inte råd att köpa tjänsterna.

I ett sådant område kan en alternativ valuta stärka den lokala marknaden, skapa nätverk och bygga broar till lokala myndigheter. Utbytet av produkter och tjänster underlättas, utflödet av pengar från det fattiga området minskar, och individens möjlighet att skaffa ett sparkapital i den nationella valutan ökar. Sådana gräsrotsinitiativ finns bland annat i Mexiko, Brasilien, Kenya, och även i Europa.

Ester Barinaga leder ett fyraårigt forskningsprojekt som avslutas i mars 2023. Det finansieras av Danida, Danmarks motsvarighet till Sida, och fokuserar på Kenyas tre största städer. Barinaga och hennes kollegor studerar de lokala valutor som redan finns i Nairobi och Mombasa, och arbetar för att etablera tre nya lokala valutor i Kisumu.

– I den här typen av projekt blir ”entreprenören” vag – vi är alla entreprenören. Socialt entreprenörskap är ofta kollektivt.

Hon kallar sig själv ”facilitator” och förklarar att det inte handlar om att forskargruppen berättar för Kisumuborna hur de ska gå till väga. Den stora drivkraften finns hos befolkningen.

– De är helt otroliga. De har en enorm kraft och kapacitet för att lösa de egna utmaningarna.

Forskarna har rest med Kisumubor till Mombasa och Nairobi för att tillsammans studera lokala valutor på andra platser. De har också deltagit i diskussioner mellan medborgarna och de styrande i Kisumu.

– Tanken är att vi ska hjälpa till att bygga en permanent infrastruktur, det här är inte ett experiment som avslutas när vi åker därifrån. Det finns ett vakuum som den nationella valutan inte kan fylla, därför behövs lokala valutor, säger Barinaga.

Hon ser kopplingen mellan lokala valutor och ny blockkedjeteknik som ett spännande – och något anarkistiskt – forskningsområde för framtiden. Ett annat område där det behövs mer forskning är hur sociala innovationer kan få spridning.

– Storföretag och staten är inte tillräckligt nära de utsatta områdena, de kan inte lösa alla problem. Lokalbefolkningen har kunskap om närområdet, kan reagera snabbt och anpassa sig bäst. Därför måste vi hitta sätt att sprida sociala innovationer så att människor kan lösa sina egna sociala problem.

Ester Barinaga anser att fler forskare borde testa interventionistiska metoder. Hon menar att det både är lärorikt och ett väldigt roligt sätt att arbeta. Hon tycker också att universiteten ska vända sig mer mot samhället utanför.

– Det är populärt bland akademiker att föreläsa och konsulta. Men om man forskar om utsatta samhällen och vill se förändring, måste man komma ihåg att människorna man vill nå inte har råd med dyra föreläsningar eller konsulttimmar, säger Barinaga.

Kontakta ester.barinaga@fek.lu.se

Mer av Ester

Transforming or reproducing an unequal economy? Solidarity and inequality in a community currency. International Journal of Community Currency Research, nr 2, vol 23, 2019.

Coopted! Mission Drift in a Social Venture Engaged in a Cross-Sectoral Partnership. Voluntas, 2018.

Tinkering with Space: The Organizational Practices of a Nascent Social Venture. Organization Studies, nr 7, vol 38, 2017.

Engaged scholarship: taking responsibility for the politics of method mediation. Kapitel i Challenging Entrepreneurship Research. Routledge, 2016.

Activism in business education: making the social sciences practical for social entrepreneurs. Kapitel i The Routledge Companion to Reinventing Management Education. Routledge, 2016.

Betongen berättar: handbok för muralaktivister. Bokförlaget ETC, 2015.

Mer om Ester

Bakgrund Ester Barinaga gjorde sin grundutbildning vid Esade Business School i Barcelona, Spanien. Hon doktorerade sedan på Handelshögskolan i Stockholm, avhandlingen kom 2002. Därefter tillbringade Ester Barinaga några år på KTH. Hon har gästforskat vid University of Queensland, Brisbane i Australien och på Stanford University i USA. 2009 blev hon docent och tillträdde en tjänst vid Copenhagen Business School i Danmark. 2013 blev hon professor vid samma lärosäte. Sedan januari 2019 är hon professor på Sten K Johnson Centre for Entrepreneurship vid Lunds universitet.

Fritid Umgås helst med familjen. När hennes två tonåringar vill få mer tid för sig själva, tycker Ester om att vara utomhus och springa längs Malmös vackra strand.

Aktuell Leder två nya kurser på Lunds universitet: Under hösten körs ”Re-imagining capitalism”, och i vår genomförs ”Re-imagining money for a sustainable future”. I början av 2020 föreläser Ester Barinaga tillsammans med María José Zapata Campos på Esbris Estrad. Föreläsningen är kostnadsfri, genomförs i Stockholm och livesänds på Youtube.———–