Vi behöver veta mera

Lars
Nyberg
DELA

Följande text publicerades även under vinjetten fnuttÅsiktenfnutt i Entré nr 4, 1998:

I den regionalpolitiska propositionen som presenterades i mars i år lanserades begreppet regional näringspolitik. De grundläggande tankarna bakom begreppet är dels behovet av en ökad sektorsamordning, dels behovet av ett decentraliserat beslutsfattande, med syftet att öka effektiviteten i resursanvändningen.

– Inom den regionala näringspolitiken föreslås ett nytt tillvägagångssätt för att fördela delar av de stadiga resurserna för regional utveckling. Modellen bygger på att de lokala och regionala aktörerna, på basis av en analys av utvecklingsförutsättningarna i regionen, utarbetar ett gemensamt och fokuserat program för näringslivsutveckling och tillväxt.

Med detta program som grund initieras en förhandlingsprocess, såväl mellan regionens aktörer som mellan regionen och regeringen om ekonomiska resurser, med målet att ett tillväxtavtal ska uppnås för varje region. En bärande tanke är näringslivets medverkan, liksom en fokusering på tillväxt utgående från förutsättningarna i varje enskild region.

Vid sidan av de processinriktade delarna – hur säkerställer man exempelvis näringslivets, inte minst de kunskapsintensiva tjänsteföretagens, medverkan – ställer arbetet med tillväxtavtalen delvis nya krav på regionerna, krav som fordrar ökade kunskaper om bland annat tillväxtens drivkrafter. Detta innebär att man i ökad utsträckning måste diskutera kvalitativa aspekter på regional utveckling och företagsutveckling, vilket i sin tur ställer krav på de analyser som görs av de regionala utvecklings- och tillväxtförutsättningarna, så att analyserna kan ge policyrelevant kunskap som underlättar prioriteringar.

Ett närmare tankeutbyte mellan forskare och praktiker skulle bidra till en ökad kunskap inom området. Jag ska ge ytterligare några exempel på områden där jag menar att forskningen kan ge värdefulla kunskapstillskott.

I takt med att internationaliseringen ökar, tenderar också de ekonomiska och institutionella villkoren att utjämnas mellan länder. Detta ställer i sig krav på att kunna beskriva och mäta orters och regioners konkurrenskraft i nya dimensioner och att kunna göra relevanta regionala jämförelser, både nationellt och internationellt. Här finns utrymme för att utveckla såväl teorier som metoder.

Och nära kopplat till detta: alltfler studiet av företags och regioners utveckling poängterar betydelsen av det osynliga företagsklimatet. faktor X, socialt kapital eller vad man nu väljer att kalla det. Senast(?) i raden är studien Från Italien till Gnosjö, som Rådet för arbetslivsforskning gett ut tillsammans med NUTEK och EU-programkontoret.

Här menar jag att vi skulle behöva en mer systematiserad kunskap, kunskap som sedan kan omsättas i praktisk handling, inte för att administrera fram nya företag eller tillväxt i befintliga företag, det går naturligtvis inte, men för att förstå i vilka banor man måste tänka för att långsiktigt kunna agera på ett sätt som gynnar företagens utveckling och tillväxt. En entreprenörskapspolitik om man så vill.

Rent allmänt finns det ett stort behov av – kanske mindre glamorösa, men inte desto mindre viktiga – sammanställningar av forskningens ståndpunkt på olika områden; vad vet vi exempelvis sammantaget om tillväxtens drivkrafter, vad vet vi om det virtuella företagandet – hur omfattande är det, finns det bara i de kunskapsintensiva tjänstebranscherna och därmed främst/bara i vissa regioner och vad vet vi egentligen om regelverkens inverkan på företagen och företagandet?

Lars Nyberg, chef för enheten Region- och småföretagsanalyser på NUTEK
———–

2247

DELA