Tillväxt tankas med kunskap

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2008:

Universitet och högskolor kan fungera som motorer för svensk innovation och tillväxt. De ska, förutom att producera forskning i världsklass och utbilda kompetent arbetskraft, också ägna sig åt nyttiggörande av forskningsresultat. För att lyckas krävs en väloljad kunskaps- och tekniköverföring mellan olika aktörer och organisationer.

Vinnova har identifierat universitet och högskolor som nyckelaktörer i det svenska innovationssystemet. 2006 lanserades det så kallade Nyckelaktörsprogrammet för att stödja samverkan, kommersialisering och uppbyggnaden av en entreprenöriell kultur inom högskolevärlden.

Som ett led i detta arbete genomförde Vinnova konferensen ”Högskolans utmaningar som motor för innovation och tillväxt” 24-25 september 2008. Under de båda dagarna ventilerades samverkan ur ett strategiskt perspektiv för högskolan, och hur man kan organisera samverkan och innovationsstöd inom akademin.

Regional tillväxt

Jöran Hägglund, statssekreterare på näringsdepartementet, var en av deltagarna i en panel som diskuterade hur högskolan kan bli konkurrenskraftig ur ett globalt perspektiv – och samtidigt behålla sin regionala förankring.

– Jag har varit på näringsdepartementet i 700 dagar nu, och jag är fortfarande otålig. Just nu jobbar vi med den nya forsknings- och innovationspropositionen, och i den fokuserar vi starkt på det regionala tillväxtperspektivet.

– Vi vill gå från att tala om regional utveckling, till att tala om regional tillväxt. Och där har universitet och högskolor en given roll, sa Hägglund.

Han konstaterade att universiteten och högskolornas tredje uppgift bör bli mer integrerad i den första uppgiften.

– Forskningen vid svenska lärosäten ska hålla hög internationell kvalitet, men också vara relevant för samhället. Genom forskningen kan idéer utvecklas som blir till nytta i samhället, och som bidrar till stark svensk konkurrenskraft, sa Jöran Hägglund.

Enklare än man kan tro

Jeff Skinner är föreståndare för Corporate Alliances vid University College London. Han har arbetat med överföring av forskningsbaserad kunskap i tio år och delade gärna med sig av sina erfarenheter från Storbritannien. I sitt anförande kommenterade Skinner de talare som uttryckt att Sverige måste bli bättre på att kommersialisera forskning.

– Ni är alldeles för hårda mot er själva – det här är faktiskt inte så komplicerat. Akademiker är sig lika över hela världen, till och med i USA. De är i regel inte särskilt entreprenöriella. Det gäller att få dem att träffa någon från näringslivet, sa han.

För att få till en fungerande kunskapsöverföring krävs att samverkan belönas, menade Skinner.

Amerikanskt perspektiv

En annan av huvudtalarna var Karen Hersey, tidigare Senior Counsel for Intellectual Property vid Massachusetts Institute of Technology. Hon bidrog med ett amerikanskt perspektiv på frågorna om kunskaps- och tekniköverföring.

– I USA finansieras 90 procent av forskningen med skattemedel. Till skillnad från här i Sverige är det universiteten, inte forskarna, som äger rättigheterna till resultaten. Teknologin förs över till existerande och nya företag, bland annat via licensiering, sa Hersey.

För mer info: www.vinnova.se/nyckelaktorer

Nytt nationellt KTO-nätverk
Under konferensen presenterades idén om ett nationellt KTO-nätverk som just nu är under uppbyggnad. KTO står för Knowledge Transfer Officer, en yrkesroll som finns i många andra länder och som börjar ta form i Sverige.

Bakgrunden är att det vid universitet och högskolor finns ett stort antal organisationer som stödjer nyttiggörande av forskningsresultat. Många lärosäten har också enheter som hanterar till exempel avtals- och immaterialrättsfrågor. Ofta är endast ett fåtal individer verksamma inom respektive enhet, och resurser, kompetenser samt behov varierar.

Genom KTO-nätverket vill Vinnova bidra till att utveckla de yrkesroller som arbetar med teknik- och kunskapsutbyte. Nätverkets långsiktiga mål är ett effektivare utnyttjande av kompetenser och resurser för nyttiggörande av forskningsresultat i Sverige.

Nätverket ska vara en medlemsbaserad intresseorganisation, öppen för individer som arbetar med kommersialisering eller innovationsstöd. Vill du veta mer? Kontakta per-olof.hegg@luinnovation.lu.se eller henric.rhedin@cit.chalmers.se
———–