Successionen viktig i familjeföretaget

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998:

I familjeföretaget är successionen en ständig process. Det gäller att prata om företagets oskrivna regler redan när de tilltänkta arvtagarna är barn.
– De unga ser annars bara reglerna när de bryter mot dem, och det är ett tungt sätt att lära sig saker, säger Svante Brunåker.

Den tonårige sonen följer med pappa ut på en av otaliga kundbesök under åren. Medan sonen rullar av lastpallarna med läskburkar från lastbilsflaket dröjer sig fadern kvar med kunden och pratar lite rundsnack om trav och om den kommande älgjakten. Plötsligt smyger sig en lite mer affärsmässig ton in i den gamles röst.
– Ja ha du, Olsson. Du skulle kanske hälsa på min grabbfnutt det är han som är fnuttthe coming manfnutt i firman.

Bortglömt fenomen

Svante Brunåker ägnade sin doktorsavhandling i företagsekonomi åt att granska ett viktigt men kanske bortglömt fenomen bland svenska familjeföretag, successionen, alltså hur yngre familjemedlemmar slussas in för att på sikt ta över verksamheten.

Familjeföretagets styrka är ett informellt ledarskap och en stark lojalitet med företaget som när den fungerar skapar en effektiv affärsverksamhet. Samtidigt innebär det stora risker.

– Att använda familjen som organisatorisk struktur tycks polarisera företagets resultat. Antingen fungerar familjen och då mår företager bra. Eller så saboterar familjen, och när den gör det så går förfallet ganska snabbt, berättar Svante Brunåker.

– Om familjen inte fungerar har man i företaget ingenting att falla tillbaka på, eftersom det sällan finns befattningsbeskrivningar eller tydliga rutiner.

Stoffct till sin doktorsavhandling hittade Svante Brunåker hos familjeföretaget Pyramid, en liten exportindustri utanför Norrtälje som drivs av fem bröder, tre av deras barn och två av deras fruar. Syftet att undersöka familjen som organisatorisk struktur och att studera hur succession fungerar inom familjeföretaget stördes inte av det smala urvalet.

– Jag är mest intresserad av socialisation, alltså av hur individer slussas in i nya grupper. Det räcker med att titta djupt på ett företag för att kunna illustrera och problematisera den processen. Däremot så återstår det att visa hur relevanta mina fynd är på andra områden.

I Brunåkers intervjuer visade det sig snart att även om ingen talade öppet om de olika rollerna i företaget, eller om vem som skulle ta över företaget när grundaren väl slutade, så fortgick denna viktiga successionsprocess ständigt i bakgrunden.

Ansvarsfördelningen blev ett naturligt resultat av det ständiga småsnack och de symboliska handlingar som få personer utanför familjens krets ens skulle kunna lägga märke till.

– Succession är ett permanent tillstånd i familjeföretaget. Det börjar redan när ungarna sitter vid frukostbordet och lyssnar på mamma och pappa. Sedan fortsätter processen även efter successionen, i och med att seniorerna ofta finns kvar i företaget.———–