Styrning kan trigga entreprenörskap

Jonas
Gustafsson
DELA
Illustration: Johan Brunzell.

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2012:

Begreppet företagsstyrning signalerar nog främst planering, kontroll och disciplin. Alltså motsatsen till hur många tänker sig entreprenörskap. Men Elin Smiths forskning visar att styrningsmekanismer också kan göra en organisation mer entreprenöriell. I sin avhandling har hon bland annat studerat ridskolor.

Det hela började med att Elin Smith undersökte hur utvecklingsbenägna och entreprenöriella svenska ridskolor är. Hon kom ganska snabbt in på styrningens inverkan, ett ämne som hon hade studerat redan på magisternivå. I avhandlingen hamnade till slut sex artiklar. Fyra av dem handlar om ridskolor.

Elin Smith har lagt fram sin avhandling Corporate governance and entrepreneurship at the organisational level in a frame of property rights vid Lunds universitet. Efter disputationen har hon återgått till sin anställning vid Högskolan Kristianstad som hon delvis varit tjänstledig ifrån under doktorandprojektet. Foto: Pernilla Broberg.
– Min handledare Sven-Olof Yrjö Collin visste att jag var intresserad av hästar. Jag var väl egentligen inte så jättelockad av att doktorera, utan blev lite indragen i det av Sven-Olof. Jag brukar skylla på honom i alla fall. Men det blev ju bra i slutändan!

– Inom området företagsstyrning, eller ”corporate governance”, ligger fokus ganska mycket på disciplin och kontroll och inte så mycket på utvecklingsmöjligheter. Man tänker sig att folk drivs av ett egenintresse och därför behöver övervakas. För att fånga möjliggörandet, har jag balanserat upp styrningen med entreprenörskap, säger Elin Smith.

Hon har också undersökt om organisationsformen spelar någon roll. Är ett privat företag mer entreprenöriellt än en ideell förening? Är ett kommunalt bolag mer utvecklingsbenäget än en offentlig förvaltning?

För att komma åt den offentliga förvaltningen har hon även granskat avfallshantering samt vatten- och avloppsbranschen. Ganska avlägset från ridskolor kan man tycka, men de tre branscherna har faktiskt gemensamt att de organiseras på flera olika sätt. Många ridskolor är ideella föreningar, även om enskilda företag och aktiebolag också förekommer. Avfallshanteringen sköts av kommunerna, och det vanligaste är att en offentlig förvaltning har det operativa ansvaret. Andra kommuner väljer att lägga verksamheten i ett kommunalt bolag, eller att köpa in tjänsten från ett privat företag.

Det sägs ofta att styrelser i ideella föreningar gärna fastnar i ändlösa diskussioner om medlemsfrågor, snarare än fokuserar på verksamheten. Men Smiths resultat visar att det inte är så enkelt.

– Oavsett organisationsform finns möjligheten att trigga igång eller begränsa det entreprenöriella. Det handlar snarare om styrelsens sammansättning, och vilken strategisk inriktning den har.

Fast hennes resultat pekar ändå på en tydlig skillnad: Kommunala bolag är mer entreprenöriella än förvaltningar. Men Elin Smith är inte beredd att gå så långt som till att råda alla kommuner att skrota sina förvaltningar och bara satsa på bolagsformen.

– Nej, det vore att ta i. Förvaltningarna är absolut också entreprenöriella. Entreprenörskapet finns i alla organisationsformer. Skillnaden ligger främst i att bolagsformen verkar rymma fler sätt att kicka igång entreprenörskapet. Det kommer inte uppifrån styrelsen, utan ligger snarare i bolagens struktur och strategi. Och i företagsledarens handlingsutrymme.

– Det finns fler styrmekanismer som förefaller positiva för entreprenörskap i bolag, jämfört med i förvaltningar. Så det är viktigt att veta vad man är ute efter, och vilken organisationsform som passar respektive kommun bäst, konstaterar Elin Smith.

En av Smiths studier har genusperspektiv. Ridbranschen är starkt kvinnodominerad, det gäller även styrelserna. Men ordförandeposterna innehas med knapp majoritet av män. Om man däremot ser till samtliga höga poster i styrelser, det vill säga ordförande, kassör och sekreterare, innehas de flesta av kvinnor.

– Ibland hör man ju att män är mer risktagande än kvinnor. Risktagande anses som en viktig del i entreprenörskapet, så män skulle därför vara mer entreprenöriella än kvinnor. Men mina resultat visar att ju fler av de tre högsta posterna i styrelsen som innehas av kvinnor, desto mer entreprenöriell är ridskolan. I meningen att man tar tillvara nya möjligheter och går utanför de satta ramarna.

– Kvinnor inspirerar till utveckling och pushar för nya idéer i ridskolorna i högre grad än män. Det talar för att man bör ha fler kvinnor i maktpositioner i styrelser.

Även om hennes fokus har varit entreprenörskap på organisationsnivå, spelar såklart enskilda individer roll. En drivande ridskolechef kan vara viktig för att få igång entreprenörskapet.

– Det hänger inte på en person, men en person kan vara väldigt viktig. Sedan har ju styrelsen faktiskt varit aktiv och rekryterat den personen. I den meningen kan styrelsen också vara entreprenöriell och gå utanför ramarna när den ska hitta en viss person till en post.

– Styrning och styrmekanismer kan möjliggöra entreprenöriellt handlande. I alla typer av organisationer, slår Elin Smith fast.

Kontakta elin.smith@hkr.se———

2945

DELA