Små trädgårdar med stor betydelse

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2014:

När industrisamhället växte fram under första halvan av 1900-talet, växte också städerna explosionsartat. Att försörja den inflyttade befolkningen med mat föll bland annat på de stadsnära trädgårdsodlingarnas lott. De flesta drevs som familjeägda småföretag.

I avhandlingen beskriver hon den svenska trädgårdsnäringens historia, och berättar om hur handelsträdgårdarna utvecklades och drevs. Vilka resursbehov fanns, vilka strategier arbetade man efter, hur såg konkurrensen ut?

Avhandlingen har ett brett perspektiv och Olausson använder sig av teorier från företagsekonomi, entreprenörskap, agrarhistoria, hortikultur och ekonomisk historia. Hon har gjort fallstudier av bland annat Erik Nilssons handelsträdgård på Runmarö och Nora handelsträdgård i Danderyd. Båda drevs som småskaliga familjeföretag, den vanligaste företagsformen i branschen vid den tiden.

Trädgårdarna levde i symbios med städerna. Hästgödsel, latrin och annat avskräde från städerna användes som värmekälla och näring i odlingsbänkarna. Närheten till kunderna var avgörande eftersom man handlade med ömtåliga och skrymmande färskvaror. Efterfrågan ökade i samma takt som städerna växte, människor fick det bättre ställt och fler förstod nyttan av att äta frukt och grönt. Trädgårdsnäringen expanderade kraftigt.

Men sedan blev transporterna effektivare. De storskaliga odlingarna gynnades – både de ute i landet och de som låg i länder med varmare väder och billigare arbetskraft. De flesta av de små, stadsnära odlingarna konkurrerades ut och branschen förändrades kraftigt efter andra världskriget.

Nu går trenden åt motsatt håll igen: Allt fler efterfrågar variation, närodlat och mindre användning av kemikalier. Konceptet Bondens egen marknad och stadsnära odlingar får stor uppmärksamhet.

Kontakta inger.olausson@slu.se———