Röster från ekosystemet

Hur mår det svenska, entreprenöriella ekosystemet? Vilka aktörer, organisationer och nätverk är tongivande? Och vilka politiska insatser skulle kunna få maskineriet att fungera bättre? I en ny bok ryms många olika perspektiv på de stora frågorna.

22 kapitel, 32 författare, 352 sidor. 15 juni 2016 lanserades ”Sveriges entreprenöriella ekosystem – Företag, akademi, politik” med ett seminarium i Stockholm. Boken har getts ut av ESBRI, och vi har också arbetat med korrektur, textbearbetning, layout, färdigställande och spridning.

– Vi har gjort det vi kan bäst helt enkelt, nämligen att göra materialet mer lättillgängligt för en bred publik, konstaterade ESBRIs vd Magnus Aronsson inledningsvis.

Bokens redaktörer Maureen McKelvey och Olof Zaring är verksamma på Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. De har skrivit flera kapitel, och medverkade i seminariet tillsammans med fyra av de andra författarna: Enrico Deiaco, Tillväxtanalys, Magnus Henrekson, IFN, Anne-Marie Hermansson, Chalmers, och Madelene Sandström, KK-stiftelsen. I korta anföranden redogjorde de för huvuddragen i sina respektive kapitel.

Presentationerna kommenterades sedan av Betty Malmberg (M), utbildningsutskottet, Göran Marklund, ställföreträdande generaldirektör Vinnova, samt två representanter från näringsutskottet: Penilla Gunther (KD) och Jennie Nilsson (S). Seminariet avslutades med en diskussion där ytterligare perspektiv lyftes av publiken. Det var mycket glädjande att se det stora intresset för bokens tema: Hela 115 deltagare dök upp, vilket gjorde att seminarielokalen blev överfull.

– Vi insåg för några år sedan att det behövdes en bok på svenska som lyfter aktuell forskning inom området. Innovation och entreprenörskap kan förändra samhällen, men vi ville ställa frågor om hur och varför det är så. Vad det är som gör att det funkar – eller inte funkar, sa Maureen McKelvey.

– När företag, akademi och politik arbetar ihop föds synergier och symbioser, men också konflikter. Till boken bjöd vi in experter från olika områden för att diskutera ekosystemet kring entreprenörskap, sa Olof Zaring.

I boken bidrar redaktörerna med flera kapitel, tillsammans med medförfattarna Jens Laage-Hellman, Evangelos Bourelos och Ethan Gifford. De handlar bland annat om envishet och kämparglöd hos ett litet, medicintekniskt bolag, svenska forskares innovationsförmåga, tillståndet för svenska entreprenörskapsutbildningar, och hur en universitetskurs i socialt entreprenörskap kan göra skillnad i lokalsamhället.

Anne-Marie Hermansson, Rolf Andersson, Anette Larsson och Claes Ahlneck har alla varit aktiva inom VINN Excellence-centrumet SuMo Biomaterials. I kapitlet ”Innovation genom forskning och långsiktig samverkan mellan akademi och näringsliv” delar de med sig av sina erfarenheter. Anne-Marie Hermansson redogjorde under seminariet för några av lärdomarna:

– SuMo Biomaterials har en stark långsiktig vision, och vi har fått till en lyckosam samverkan mellan akademi och näringsliv. Vi har kommit långt i processen att överföra kunskap, och vi täcker in olika discipliner. Det är i gränsytorna som de intressanta sprången sker. Därför är det viktigt att universitet katalyserar klusterbildningar där olika aktörer kan jobba med varandra, sa Hermansson.

SuMo Biomaterials samlar både små och stora företag. Över tid går företag in och ut ur projektet, vilket gör att tyngdpunkten förändras. Centrumet är inte branschorienterat och för att samarbetet ska fungera måste de olika parterna förstå varandra, och respektera varandras olikheter.

– Vi arbetar med mjuka biomaterial, och många materials funktion är att transportera vatten på olika sätt. Det låter kanske inte så hett. Men det kan till exempel handla om att en blöja ska hålla vätska, att ett plåster ska se till att ett sår varken blir för vått eller för torrt, eller att de aktiva ämnena i ett läkemedel frigörs vid rätt tidpunkt. Inom SuMo är implementeringen viktig: Att tidigt identifiera intellektuella tillgångar och tala om vad som kan vara gångbart för företagen.

– Projektet kommer att ta slut nästa år, men företagen fortsätter att arbeta tillsammans – utan Vinnovas stöd. Det kommer att bli väldigt intressant, sa Anne-Marie Hermansson.

Madelene Sandström presenterade det kapitel som hon har skrivit tillsammans med Mats Benner: ”Framtidens universitetslandskap – Några reformbehov”. De diskuterar målen för ett lands kunskapsbas, och förutsättningarna för att nå dem. Pengar är en sådan förutsättning, liksom frihet och självbestämmande. Men ledning och styrning är minst lika viktigt, hävdar författarna.

– I Sverige har vi satsat stort på våra lärosäten, men de underpresterar i förhållande till målbilden. Visst, det finns jättestarka forskargrupper – men generellt ser vi inte den stora hävstång som vi hade förväntat oss, sa Sandström.

– Det finns en politisk ambivalens, och det saknas en helhetssyn om vad universitet och högskolor ska uppnå. Vårt kapitel är ett upprop: Vi har behov av en roadmap för våra lärosäten!

Magnus Henrekson och Pontus Braunerhjelm står som författare till kapitlet ”Från utbildning, forskning och innovation till växande företag och stigande välstånd”. Henrekson sammanfattade de viktigaste slutsatserna under seminariet. I det entreprenöriella ekosystemet pågår en mängd olika evolutionära processer, och massvis av aktörer måste fungera ihop.

– Det finns alltid oexploaterade möjligheter i ekonomin, den är aldrig fullt effektiv. Politiken måste jobba med företagare, forskare, finansiärer, aktiemarknader, utbildning, sjukvård, infrastruktur, bostäder och en massa andra områden på samma gång. Alla har betydelse, och politiken måste få dem att dra åt samma håll, sa Magnus Henrekson.

Vi behöver effektiva arbetsmarknader, skattesystem som gynnar innovation och entreprenörskap, samt trygghets- och sparandesystem som kanaliserar sparandet till lönsamma projekt.

– Detaljerna är hela tiden väldigt viktiga. Det är bättre att göra en tioprocentig förbättring på tio områden än att försöka förbättra ett område med 100 procent, fortsatte han.

Enrico Deiaco representerade kapitlet ”Sverige i globala värdekedjor – Effekter på jobb, konkurrenskraft och tillväxtpolitiken” som han har skrivit tillsammans med Stefan Jonsson. De argumenterar att vi måste lära oss av med gamla invanda föreställningar om vad Sverige och andra länder är och gör. Sverige är inte längre ett industriland. Europa och USA är inte längre världens mittpunkter. Och det är kontraproduktivt att ställa små företag mot stora, eller varor mot tjänster. I de globala värdekedjor där Sverige ingår finns en annan logik.

– De mest kunskapsintensiva företagen är viktiga för tillväxt, sysselsättning och export. Tittar man på Sveriges positioner i globala värdekedjor över åren ser det faktiskt riktigt bra ut. Trots en väldigt snabb global utveckling har vi lyckats skapa jobb i värdekedjans ”mungipor”, det vill säga inom tjänster samt forskning och utveckling, sa Deiaco.

– Att exportera är mycket kostsamt, och det är i huvudsak de stora företagen som kan ägna sig åt det. Men de små och medelstora företagen är förstås också jätteviktiga. De bygger upp förädlingsvärde som de stora sedan exporterar.

Enrico Deiaco sammanfattade kapitlet i fyra punkter:

1. Sverige håller inte på att avindustrialiseras, det är mycket mer komplicerat än så. Exempelvis går tillverkning och tjänster ihop.
2. Små företag är inte dåliga på att exportera, men de gör det indirekt.
3. Med globala värdekedjor får man specialisera, och Sverige har specialiserat sig på högkvalitativa jobb.
4. Använd bra tillväxtmått. Det som presenteras i kapitlet speglar verkligheten bättre än det traditionella måttet.

Boken kom från tryckeriet bara ett par dagar innan lanseringsseminariet. Kommentatorerna hade av förklarliga skäl inte hunnit läsa den från pärm till pärm, men levererade både reflektioner kring det de hunnit läsa, och medskick till eventuella framtida publikationer.

– Jag har en stark känsla av att många inte är nöjda med det svenska, entreprenöriella ekosystemet, därför är det så spännande med den här boken, sa Penilla Gunther.

– När jag läste kapitlet om SuMo Biomaterials såg jag något som det talas väldigt lite om inom näringspolitiken, nämligen personernas betydelse. Vi kan ha otroligt mycket kunskap och kompetens som sitter i enskilda personer, och den kan frigöras när vi jobbar tillsammans. Min uppfattning är att vi ofta styrs mot att umgås i grupper där alla delar samma uppfattning. Men inom SuMo har man hittat olika företag och olika arbetssätt, och det berikar. De kommer fram till andra typer av resultat än de hade kunnat förvänta sig. I kapitlet skriver författarna att det tog ungefär tre år innan folk kände sig bekväma med att jobba med varandra. Det visar att vi måste låta det ta tid och ha respekt för varandra, fortsatte hon.

– För mig som är agronom i botten känns det här med ”ekosystem” väldigt naturligt. Vi måste skapa ekosystem kring viktiga frågor som entreprenörskap och utbildning. Boken innehåller många värdefulla inspel, sa Betty Malmberg.

– När jag läste det kapitel som Madelene har presenterat såg jag samstämmighet med den OECD-rapport som kom nyligen, och som i mitt tycke har diskuterats för lite. Vi politiker är alldeles för rädda, vi känner beröringsrädsla inför akademiker. I kapitlet får vi politiker våra slängar av sleven, och jag håller till viss del med om kritiken. Det behövs en helhetssyn, men våra 38 lärosäten behöver också ha olika kostymer. Och det är viktigt att inte kväva deras kreativitet.

Malmberg konstaterade att 67 miljarder kronor satsas på akademin varje år.

– Man måste kunna prata om hur de pengarna ska fördelas, sa hon.

Jennie Nilsson menade att vissa kapitel var ganska obekväm läsning för henne som politiker, men hon tog också med sig flera insikter.

– En generell bild som förmedlas i boken är att det inte finns någon quick fix, eller något alexanderhugg. Det är något att ta till sig som politiker. Vi måste förmå att ta ett helhetstänk, göra saker i rätt ordning, och få kedjor som fungerar. Även om man skulle kunna hitta en lösning som är jätteoptimal i dag, så kommer den inte vara det i morgon. Allting förändras alltid, det går inte att slå sig till ro.

– I en framtida forsknings- och innovationsproposition vore det värdefullt om man premierade samverkan och rörlighet. Vi är så orörliga i dag, både inom akademin och näringslivet. Det borde vara en merit att ha gått mellan akademi och näringsliv, sa Nilsson.

Göran Marklund rekommenderade alla att läsa boken, och konstaterade att en bra bok ska ge upphov till nya frågor. Den effekten verkade ”Sveriges entreprenöriella ekosystem – Företag, akademi, politik” ha haft på Marklund som efterfrågade djupare kunskap:

– Globala värdekedjor är ett otroligt viktigt tema som alla behöver fundera mer på. Vad är nytt i forskningen? Vilka är implikationerna? Hur bör analytiker jobba? Och hur gör vi för att ”mungiporna” ska fortsätta att åka uppåt?

Boken kan laddas ned i sin helhet eller som enstaka kapitel från www.esbri.se/ekosystemet—–