Rådgivning kan bli mer effektiv

Följande text publicerades även i Entré nr 2, 2009:

Affärsrådgivare bör bli mer möjlighetsinriktade och ge entreprenören mer konstruktiva råd. Det menar Torbjörn Ljungkvist i sin avhandling Affärsrådgivning – Samspel mellan entreprenör och experter, som han lagt fram vid Göteborgs universitet.

Kritik förstärks ofta vid rådgivning till entreprenörer i tidiga faser. Det kan bland annat bero på institutionella förhållanden. Entreprenörer som söker riskkapital får exempelvis mindre konstruktiv kritik av affärsrådgivare jämfört med entreprenörer som inte söker riskkapital.

– Det är betydligt tuffare för entreprenörer som söker riskkapital. Även om rådgivarna själva inte satsar pengar, går de in i rollen som finansiärer, och är dessutom mindre konstruktiva i sina råd, säger Torbjörn Ljungkvist.

– De entreprenörer som inte söker riskkapital upplever rådgivningen som mer konstruktiv, med användbara råd.

Studien är en jämförelse mellan affärsrådgivningsprojekt i olika faser. Ljungkvist har själv deltagit vid rådgivningsmöten, arrangerade av nätverksorganisationen Connect, där ett antal rådgivare möter entreprenörer. Därefter har han analyserat videoinspelningar och intervjuer med både entreprenörer och experter.

Hänvisar till varandra

Enligt Ljungkvists studie kan rådgivarpanelens kritik delas in i tre faser. Inledningsvis ger var och en av rådgivarna sin kritik. Entreprenören får inte själv tillfälle att svara. Därefter följer en öppen diskussion med entreprenören. Den sista fasen är också den tidsmässigt kortaste. Här ger varje panelmedlem sitt råd till entreprenören.

– Flera ämnen upprepades ett antal gånger, däribland panelens kritik när det gäller kundnytta, finansiering, målgrupp, patent, avtal och tidsplaner.

En annan tydlig skillnad är att entreprenörer som söker riskkapital blir avbrutna av rådgivarna betydligt oftare än de som inte söker kapital.

– Sammantaget gjorde detta att de som sökte riskkapital inte kunde utveckla sina frågor eller resonemang lika mycket som dem som bara sökte rådgivning. I stället fick riskkapitalsökaren nästintill sätta sig i försvarsposition.

– Dessutom upplevde många av entreprenörerna att rådgivarna hänvisade till varandra. På så vis skapades en polariserad miljö. Speciellt då paneldeltagarna ofta fungerade som åsiktsförstärkare åt varandra.

Kritisk mot rådgivningen

I samband med rådgivningsmötena får entreprenörerna tillgång till material om att skriva affärsplan, coachning i att göra företagspresentationer samt en lathund över vilka frågor som kommer att tas upp på mötena. Instruktionerna om hur man skriver en affärsplan överensstämmer med vad konsultföretaget McKinsey, som är en globalt ledande aktör när det gäller affärsplaner, har arbetat fram.

– Grundtanken med denna typ av rådgivning är god och har ett gott syfte. Det jag är kritisk emot är varifrån man hämtar sin mall för möten och upplägg, det vill säga från McKinsey.

Ljungkvist menar att tankesättet skapar förstärkande kritik. Trots att en företagare måste ha planer om bank, riskkapital och uppbyggnad, kan det bli problematiskt om logiker som McKinseys tar för stor plats i rådgivningen.

– Den här typen av affärsrådgivning fokuserar på att leta efter fel i stället för att prata om hur man kan göra. Man bör lägga större betoning på vilka möjligheter som finns samt på att identifiera potentiella målgrupper och strategiska allianser. Det skulle kunna vara väldigt givande för småföretagare. McKinseys anvisningar gagnar inte detta. Mötena blir mindre konstruktiva än vad de skulle kunna vara.

En åtgärd som Ljungkvist föreslår är att moderatorn styr mer under mötena.

– Connect är medvetna om problemet och de har förändrats lite. Ambitionen är väldigt god, men det är viktigt att belysa fenomenet. Och relevant kritik är bara nyttig, säger Torbjörn Ljungkvist.

För mer info: torbjorn.ljungkvist@hb.se———–