NY FORSKNING | Så lyckas högutbildade invandrare med sitt företagande

Sociala band har en viktig funktion när invandrade akademiker startar och utvecklar företag. Forskare vid Stockholms universitet har studerat vilka strategier den här gruppen företagare använder för att lyckas med sitt entreprenörskap.

Det finns en hel del forskning om invandrare som är så kallade ”nödvändighetsföretagare”, som möter så stora hinder på svensk arbetsmarknad att den enda utvägen till försörjning är att starta företag. De flesta är verksamma inom arbetsintensiva och lågproduktiva sektorer som handel, service och distribution. Mindre kunskap finns det om högutbildade utomeuropeiska invandrarföretagare i kunskapsintensiva branscher. Reema Akhtar har i sin doktorsavhandling studerat gruppen, som bland annat driver företag inom energi och miljö, information och kommunikation, finans och försäkring, utbildningssystem, hälsovård, sociala tjänster och civila myndigheter.

– Jag har särskilt kikat på hur affärsidéen kom till, och vilken betydelse sociala band, utbildning och tidigare arbetslivserfarenhet haft för processen, berättar Reema Akhtar, nydisputerad vid Stockholms universitet.

De sociala bandens roll

Relationer vi har till familj, vänner och individer från samma ursprungsland är så kallade starka sociala band. Relationer av mer professionell karaktär, som människor företagarna träffar i jobbrelaterade sammanhang, benämns svaga sociala band. Studien visar att båda banden har betydelse för entreprenörskapsprocessen, särskilt för att överbrygga sociala avstånd.

– Initialt, för att lära sig mer om Sverige och etablera sig i startup-världen, använder invandrarföretagare sig främst av svaga band. De skaffar sig kunskaper och resurser via experter, mentorer eller potentiella kunder, säger Reema Akhtar.

Involverar inte familjen i affärerna

Välutbildade invandrarföretagare i kunskapsintensiva branscher undviker att involvera de starka banden i affärsfrågor. Man vill inte riskera att förlora kontrollen över verksamheten och förstöra viktiga relationer. Starka band är däremot viktigt för känslomässigt stöd och motivation.

– Föräldrar, partners och vänner har peppat individerna att satsa på sin affärsidé och hjälpt till att forma den. Och de har varit en viktig del i beslutet om att starta företag.

Men att driva företag i kontexter med människor som tillhör samma ursprungsland, begränsar tillväxtpotentialen, visar Reema Akhtars avhandling. Sammanhanget håller fast entreprenörerna i en bubbla, vilket gör att de undviker en alltför tät kontakt med gruppen.

– De är angelägna om att träffa olika etniciteter, lära sig mer om sitt värdland och få olika perspektiv, säger Reema Akhtar.

Humankapital påverkar entreprenörskapet

Sociala band är alltså en viktig källa till ny kunskap och affärer. Men studien visar också att  banden påverkas av tidigare arbete och utbildning.

– Humankapital spelar en stor roll för vilka kunder och affärspartners du skaffar dig. Och välutbildade invandrarföretagare har inga problem med att ta kontakt med svaga sociala band. De är strategiska när det gäller vilka människor de kontaktar och spenderar tid på.

– Alla tre faktorer spelar därmed roll för hur de utvärderar affärsidéens legitimitet samt dess trovärdighet och genomförbarhet. Men hjälper dem också att tro på sin egen förmåga och på att göra välgrundade bedömningar och investeringar, säger Reema Akhtar.

Utifrån resultaten i din forskning, vilka medskick har du till aktörer inom det entreprenöriella ekosystemet?

­– Inkubatorer, startup-event och coworkingplatser kan göras mer inkluderande för att tillgodose behov hos den här gruppen entreprenörer. På så vis kommer man troligen inte bara att locka fler att starta företag, utan även se till att de inte slutar.

– Men det är också viktigt att aktörer i mindre kommuner satsar på högutbildade invandrarföretagare i kunskapsintensiva branscher, så de startar innovativa företag istället för att hamna i arbetsintensiva sektorer som inte bidrar till ekonomin i dessa regioner, säger Reema Akhtar.

Kontakta r.akhtar26@gmail.com

Mer om avhandlingen
Reema Akhtar disputerade nyligen vid Stockholms universitet med avhandlingen What if your world is outside the oyster?: How highly educated and skilled first-generation immigrant entrepreneurs develop opportunities in knowledge-intensive sectors.

Läs också:
Så fixar invandrarföretagare finansiering
Flyktingar inte i skick att bli entreprenörer
Slitsamt liv som egenföretagare går i arv