NY FORSKNING | Så bidrog småföretagen till Sveriges ekonomiska välstånd

Maria
 Gustafsson
DELA
Ångmaskinen var viktig för tillväxten i mindre tillverkningsföretag i slutet av 1800-talet. Foto: Unsplash/Museums Victoria.

Sverige gick från att vara ett av Europas fattigaste länder till att bli en av de snabbaste växande ekonomierna i världen. Små tillverkningsföretag hade en viktig roll i utvecklingen.

Det var många faktorer som bidrog till Sveriges ekonomiska tillväxt under andra halvan av 1800-talet. Till exempel bidrog olika reformer och tekniska förbättringar inom jordbrukssektorn till ökad produktivitet på området, vilket lade grunden för industriell tillväxt. Sverige exporterade också i stor utsträckning järn, trä och vete. Utöver det hade statens satsningar på infrastruktur, särskilt järnvägen, också stor betydelse för tillväxten. Dessutom hade Sverige en relativt välutbildad arbetskraft som kunde ta till sig och utveckla ny teknik och nya processer. Detta är faktorer som är välstuderade, enligt, Vinzent Ostermeyer, vid Lunds universitet.

– Däremot har mycket lite forskning genomförts för att studera orsakerna till industrialiseringen på företagsnivå. Och de få studier som har gjorts har framför allt studerat de större industriföretagens framväxt, berättar han.

Vinzent Ostermeyer. Foto: Johan Persson.

Vinzent Ostermeyer har i sin doktorsavhandling studerat orsakerna till industrialiseringen på företagsnivå, med fokus på de små tillverkningsföretagen. De hade en central roll när Sveriges ekonomi växte i rasande fart i slutet av 1800-talet.

– De flesta svenska tillverkningsföretag förblev anmärkningsvärt små under hela det sena 1800-talet.

Ångmaskinen och importtullar drev på tillväxten

För att förstå industrialiseringen behöver man förstå vad som drev mindre företag att växa. Enligt Ostermeyers forskning vad det två policyförändringar som var avgörande.

– När småföretagarna fick möjlighet att bolagisera sitt företag kunde de investera i ny teknik, till exempel ångmaskinen. Det hade en stor inverkan på tillväxten i mindre företag, säger Vinzent Ostermeyer.

Sverige införde också höga importtullar för att skydda den svenska tillverkningssektorn från internationell konkurrens. Det gynnade särskilt lågproduktiva fabriker.

– Det gav dem möjlighet att lära sig, förnya och förbättra sina produktionsprocesser. De företag som var mer produktiva skadades däremot av politiken eftersom de minskade sina innovationsinsatser när hotet om internationell konkurrens minskade.

Tillverkningsindustrin nyckel till ökad levnadsstandard

Den industriella tillväxten bidrog till en förhöjd levnadsstandard. Med hjälp av uppgifter från enskilda folkräkningar om individers sysselsättning i Sverige, USA och Storbritannien visar Ostermeyers forskning att i takt med industrialiseringen växte även tjänstesektorn.

– Fler och fler fick jobb på industrierna, och det ökade efterfrågan på lokala tjänster i städerna. Skräddare, försäljare, advokater och revisorer är exempel på yrken som blev allt fler.

– Ny teknik som gjorde arbetstagarna mer produktiva var också en viktig faktor. Likaså var möjligheten för okvalificerad arbetskraft att jobba inom sektorn, och att exportera tillverkningsprodukter avgörande för en ökad levnadsstandard, säger Vinzent Ostermeyer.

Kontakta vinzent.ostermeyer@ekh.lu.se

Mer om avhandlingen
Vinzent Ostermeyer disputerar vid Lunds universitet 24 februari 2023 med avhandlingen Why Firms Grow: The Roles of Institutions, Trade, and Technology during Swedish Industrialization. Den går att läsa som PDF.

Läs på samma tema:
Sparbankerna viktig motor för svenska innovationer

951

DELA