Nationell innovationssatsning bidrar till regional variation

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2005:

Det är viktigt att synliggöra drivkrafterna bakom en regional innovationspolitik. Hur stödet till regionens aktörer ska utformas beror på vilka mål som finns, och valet av tillvägagångssätt kan påverka balansen mellan reproduktion och förnyelse. Det visar Marie-Louise Eriksson i sin doktorsavhandling.

I den nationella satsningen på regionalt innovationsstöd genom Industriella utvecklingscentra, IUC, är tanken att utgå från regionala och lokala behov snarare än utifrån en nationellt fastställd mall. Det ger utrymme för tydliga regionala skillnader.

– IUC är ett innovationspolitiskt instrument som finns regionalt. De blir olika – och de ska bli olika eftersom de regionala behoven ser olika ut, säger filosofie doktor Marie-Louise Eriksson.

I sin avhandling Organising Regional Innovation Support – Sweden”s Industrial Development Centres as Regional Development Coalitions* belyser hon bland annat hur samverkan mellan regionala aktörer ger olika typer av utvecklingssamarbeten.

Svårt bryta mönster

Eriksson har djupstuderat två innovations- och utvecklingsstödjande organisationer där de regionala skillnaderna blev synliga: IUC i Gnosjö och i Finspång. En av hennes slutsatser är att det är centralt att förstå vilka drivkrafter som finns bakom de regionala målsättningarna. Bygger de på målet att förstärka det som redan finns i regionen, eller ligger fokus på att tydligt bidra till förnyelse?

– De aktörer som bjuds in till samverkan och har inflytande över mål och strategi, kommer givetvis att påverka organisationens inriktning och resultat. Alltså blir det viktigt att ställa frågor om hur näringslivet ser ut sedan tidigare. Samlas regionens näringsliv runt ett storföretag eller baseras det på en mängd aktiva småföretagare?

– Det kan vara svårt att bryta mönster och förnya industriella maktstrukturer. Men genom att tänka på mål och strategi och införa en öppet kritisk reflektion runt de gamla mönstren är det lättare att driva igenom förnyelse, säger Eriksson.

Hon menar att det är viktigt att se utvecklingen av innovationsstöjdande insatser som processer. Och processer kräver uppföljning och revidering av mål, strategi och organisering för att möta de behov som finns. Det är därför angeläget att inkludera ett lärandeperspektiv i innovationspolitiken.

Utifrån sitt empiriska material har Eriksson utvecklat en analysmodell runt variablerna kunskap, kommunikation och handling. Modellen hjälper till att synliggöra hur de innovationsstödjande organisationerna utvecklas i förhållande till regionala strukturer och drivkrafter.

Hitta balans

Hon poängterar att det inte handlar om att studera om ett samarbete är lyckat eller misslyckat. Det är olika typer av samarbeten, som hanterar situationen på olika sätt. Det finns inget rätt eller fel, men det blir desto viktigare att kontinuerligt diskutera vad som är målet och vilken som verkar vara den mest lämpliga vägen dit just nu.

– Det gäller att vara vaksam och hitta en balans i anpassningen av gamla strukturer och samtidigt skapa ett klimat som bidrar till förnyelse och möjliggör innovation, säger Eriksson.

För mer info: mleriksson@home.se

* Avhandlingen har lagts fram vid Linköpings universitet———–