Mytbildning kring den svenska paradoxen

Följande text publiceras även i Entré nr 4, 2008:

Forskare på RIDE skriver inte under på den svenska paradoxen. De menar att den dels bygger på en överskattning av satsningarna på FoU, dels på en alltför snäv definition av satsningarnas resultat. Nu drar RIDE igång ett flerårigt program för att öka kunskapen om hur akademisk forskning kommer till nytta i samhället.

Forskningscentrumet RIDE har gått in i sin andra fas, och satsar stort på ett nytt forskningsprogram om nyttiggörande av akademisk forskning

– Vi har länge retat oss på den utbredda uppfattningen om den svenska paradoxen. Vi tror nämligen att den är felaktig, säger Åsa Lindholm Dahlstrand, föreståndare för RIDE och professor vid Högskolan i Halmstad.

”Den svenska paradoxen” har fått starkt fotfäste hos medier och policyfolk. Den innebär att vi i Sverige satsar stora resurser på FoU, men att utdelningen i form av innovationer, nya produkter och företag är skral.

Mätfel och underskattningar

RIDE-forskaren Staffan Jacobsson, professor på Chalmers, har tidigare granskat paradoxens inputsida. Han fann att mätfel ligger till grund för den spridda övertron på svensk FoU. I Sverige är till exempel institutsforskningen marginell, och i mätningarna har den räknats samman med universitetsforskningen. I jämförelser med andra länder har man däremot bara tittat på deras universitetsforskning. Institutsforskningen har inte funnits med i jämförelsen – trots att den i många länder utgör en betydande del.

– Den andra sidan av myntet är nyttan av forskningen. Men när vi i Sverige pratar nyttiggörande tänker vi bara på kommersialisering av forskningsresultat. Vi fokuserar på avknoppningar, licensiering och patent men missar andra mekanismer – som i många fall är viktigare, säger Lindholm Dahlstrand.

Hon konstaterar också att svensk kommersialiseringskraft ofta underskattas i debatten.

– De empiriska jämförelserna haltar även här. I Sverige har vi bara studerat forskare som startar forskningsbolag, men att forskare knoppas av är inte samma sak som att forskning knoppas av. Vi är faktiskt ganska bra på att knoppa av forskning, men detta bortser många ifrån. Det gör att bilden blir snedvriden.

Mer kunskap krävs

Åsa Lindholm Dahlstrand har tidigare granskat teknikföretag som bygger på någon annans forskning. Det handlar bland annat om etablerade företag som sponsrar anställda för att de ska kunna exploatera universitetsforskning.

– Jag fann tillväxtsiffror som verkligen var något i hästväg. Än så länge vet vi inte exakt hur den här typen av kommersialisering går till. Det innebär att vi riskerar att förlora de här företagen, om man exempelvis bestämmer sig för att slopa lärarundantaget.

– För intelligenta policybeslut krävs bättre information, säger Lindholm Dahlstrand.

Och detta är RIDE-forskarna beredda att bidra med. I det nya forskningsprogrammet kommer olika aspekter på nyttiggörande att belysas. Seniora forskare och doktorander arbetar tillsammans för att bland annat ta fram ett analytiskt ramverk och förklara bakomliggande mekanismer.

I ett delprojekt gör Chalmersdoktoranden Eugenia Perez en djupdykning i nanoteknologin. Vilken roll spelar universitetsforskning inom detta teknikområde?

I ett annat delprojekt, där bland annat Åsa Lindholm Dahlstrand ingår, undersöks samspelet mellan forskare och externa entreprenörer.

– Fenomenet har hånfullt kallats ”forskningsbutiker” av OECD, men är kanske det viktigaste vi har.

Akademiska gasellföretag nischar sig i regel på ett produktslag, inom en bransch. Men vid sidan av dem finns också andra affärsmodeller. Nyttiggörandet av akademisk forskning kan vara indirekt, eller regionalt. Lindholm Dahlstrand nämner avknoppningsföretag som medvetet fortsätter att vara små, och som säljer sin forskning till en mängd olika branscher.

– De bedriver ett slags diversehandel i teknik som är av stor betydelse. De är livsstilsföretag med upp till 20 anställda, de puttrar på med god lönsamhet och ser ingen anledning att växa mer.

Bygger renommé

Indirekta effekter på universitetsvärlden kommer också att undersökas. En titt på amerikanska Stanford University visar att inkomsterna från licensiering och patentering i sig inte är så imponerande. Däremot är kommersialiseringsverksamheten avgörande för universitetets renommé – och för att locka bidragsgivare. Hur de indirekta effekterna ser ut för Högskolan i Halmstad respektive Chalmers kommer att redovisas i Eva Berggrens avhandlingsprojekt.

Diamanto Politis är en annan RIDE-forskare som är inkopplad på det nya forskningsprogrammet. Tillsammans med Jonas Gabrielsson, CIRCLE och Lunds universitet, kommer hon att studera multiplikativa effekter av entreprenörskap och innovation.

– Inom entreprenörskapsfältet tenderar man att negligera innovatörer, och vice versa inom innovationsfältet. Visst finns en koppling, men innovatören och entreprenören är inte alltid samma person. Och vi har behov av båda, säger Åsa Lindholm Dahlstrand.

Ytterligare ett område som kommer att belysas under programmets gång är hur kvinnors företagande gynnas av entreprenörsutbildningar och inkubatorer.

– Universitetet är en könssegregerad plats, få kvinnor når toppositionerna. Se bara på antalet kvinnliga professorer inom teknikämnena! Om vi däremot tittar på inkubatorerna tror jag att andelen kvinnor är hyfsat hög. Jag ser fram emot våra forskningsresultat inom detta område.

För mer info:
lindholm.dahlstrand@hh.se
http://www.chalmers.se/tme/SV/centra/ride———–