Motstånd vässar idéer

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 2017:

Banbrytande innovationsprocesser är av nödvändighet sociala och komplexa. Aktörer från vitt skilda områden måste samverka, och det radikalt nya stöter ofta på patrull i form av politik, moral och debatt. Men motståndet bör omfamnas – till och med uppsökas – menar Camilla Dahlin-Andersson.

– En stor del av kraften i ett innovationsprojekt ligger i motståndet. Det utvecklar och vässar idén, säger Dahlin-Andersson som har lagt fram sin doktorsavhandling I händelse av delaktighet i en omvälvande innovationsprocess vid Mälardalens högskola.

I avhandlingen följer hon tre projekt inom stamcellsforskning mellan 2002–2016, när området var som hetast. Hennes syfte är att öka förståelsen för hur verkligt banbrytande innovationsprocesser går till i komplexa sammanhang.

Camilla Dahlin-Andersson är ekonom i grunden. Under utbildningen började hon arbeta socialt, blev intresserad av juridik och tog en examen inom det också. Hon engagerade sig i politiken och blev så småningom invald i riksdagen, där hon bland annat ägnade sig åt teknikfrågor. Nu har hon alltså gått igenom en forskarutbildning, och i samma veva startat medieteknikbolaget Newstag tillsammans med sin man.

– Jag är kunskapsdriven, nyfiken och gillar att testa nya saker. Jag vill omsätta teori i praktik och påverka samhället på längre sikt. Jag är den första i min familj som tar studentexamen. Att doktorera blev väl ett sätt att kompensera för det, antar jag.

Dahlin-Andersson ville göra empirinära forskning, helst vara på plats när det hände. Det landade till slut i en etnografisk studie, skriven i form av en personlig berättelse. Hon kallar det för en innovationsetnografi.

– Jag ville tänja lite på gränserna och göra min forskning mer relevant och tillgänglig. Det här är min berättelse om hur en omvälvande innovationsprocess gick till.

Uppslaget till ämnesvalet kom en kväll när hon såg ett inslag på nyheterna om ett nytt forskningscentrum inom embryonala stamceller.

– Jag visste ingenting om stamceller, men ringde upp professor Lars Ährlund-Richter som inslaget handlade om. Det här var runt millennieskiftet och stamceller var fortfarande ett relativt okänt område. För en lekman kändes stamcellsforskningen nästan som hokus-pokus.

Ährlund-Richter gick med på att träffas, och efter lite övertalning och godkännande från Karolinska institutet fick Camilla Dahlin-Andersson möjlighet att följa forskargruppens arbete. Hon fick samtidigt kontakt med två andra forskargrupper inom samma område.

Dahlin-Andersson vill gärna slå ett slag för den innovationsetnografiska forskningsmetoden. Vanligtvis kommer forskare in i efterhand och får förlita sig på statistik och andrahandsuppgifter. Det landar gärna i framgångsberättelser där några få aktörer framstår som hjältar.

– Som innovationsetnograf har man möjlighet att vara på plats när och där det faktiskt händer. Jag fick ett eget passerkort och kunde komma och gå i princip som jag ville. Det var fantastiskt att följa stamcellsforskarnas arbete live, i en tid när ingen riktigt visste vad som skulle komma ut av det.

– Det är svårt att beskriva innovationsprocesser i efterhand. Det blir mindre tillrättalagt om man är där på plats. Statistik kan givetvis vara användbart, men det skulle tillföra mycket om fler använde sig av en etnografisk metod. Man upptäcker saker som inte går att se med statistik och får vara med om både framgångar och misslyckanden. Speciellt misslyckandena, som kan vara väldigt lärorika, utelämnas ofta i efterhandsberättelser.

Camilla Dahlin-Andersson använder begreppet ”omvälvande innovation” för att beskriva det hon upplevde under sin tid som innovationsetnograf inom stamcellsområdet. I begreppet ryms både disruptiva, radikala och inkrementella delprocesser.

En sådan omvälvande innovation kan vara en ny behandlingsmetod som bygger på stamcellsteknik. Dahlin-Andersson blev ögonvittne till när flera sådana banbrytande behandlingstekniker testades på patienter.

– Den omvälvande innovationen går bortom både radikala och disruptiva innovationer. Den är transformerande på så många plan. Den utmanar och förändrar grundläggande värderingar, hos individer och kollektivt.

– Det går inte att se att processen har varit omvälvande förrän i efterhand. En del skulle nog snarare beskriva arbetet med stamceller som kunskapsutveckling. Men eftersom jag var där kan jag säga att det faktiskt var en omvälvande innovationsprocess. Stamceller har alltid funnits i vår kropp, men i och med kunskapsgenombrotten runt millennieskiftet uppstod mängder av nya möjligheter som bidrog till värdeskapande processer och innovationer, konstaterar Camilla Dahlin-Andersson.

Hon tycker att vi borde bli mer ödmjuka inför begreppet innovation. Det har blivit ett diffust modebegrepp som alla slänger sig med och vill associeras med, anser hon. Många politiker, innovationsfrämjare och andra har en förenklad och något naiv syn på innovation. Man tänker sig att det räcker med att sätta några smarta typer tillsammans i ett rum och pytsa in lite kapital för att magi ska uppstå. Men så enkelt är det alltså inte.

Dahlin-Andersson efterlyser i stället en mer holistisk och tvärvetenskaplig syn på innovation.

– Omvälvande innovation är gränsöverskridande i tid, plats, handlingar, tankar och kompetens. Därför behöver den tillgång till många olika typer av aktörer; teknik, människor och organisationer. Det gäller att inse vilka aktörer som behövs, respektive inte behövs. Många aktörer från olika sfärer är en bra grogrund för att skapa det motstånd som behövs för omvälvande innovation.

– När människor samverkar i oförutsägbara sammanhang leder det alltid till komplexitet. För att innovation ska vara riktigt omvälvande behövs ett komplext sammanhang. Den här typen av innovation har ett stort samhällsvärde, inte bara ekonomiskt.

Dahlin-Andersson menar att alla i det moderna samhället skulle vara betjänta av att förstå processerna kring innovation och teknikutveckling bättre. Människa och maskin blir alltmer sammankopplade, det måste vi alla förhålla oss till.

– Utvecklingen går fort och det gäller att ligga steget före. Det teoretiska och det praktiska går hand i hand. Och det handlar inte bara om teknik och juridik, det ligger mycket filosofiska och moraliska tankar i det.

– Politikerna bör se innovationsfrågor på lång sikt, och inse när de ska gasa och bromsa. Innovation är inte bara positivt, och det går inte att stoppa alla oönskade innovationer. Stamcellsforskningen är ju till exempel kontroversiell, i vissa länder mer än i andra. Men om man försöker stoppa kunskapen tar den bara andra vägar. Politikerna måste inse att de regler och institutioner de förfogar över påverkar innovationsprocesserna på olika sätt.

Camilla Dahlin-Andersson hoppas kunna vara kvar inom akademin i framtiden, på ett eller annat sätt. Men just nu pustar hon ut efter disputationen och fokuserar främst på det egna företagandet.

– I mitt företagande får jag användning för alla mina erfarenheter, allt knyts samman på ett spännande och innovativt sätt. Men det har varit lite hektiskt att både driva startup och avsluta min avhandling, säger Dahlin-Andersson.

Kontakta camilla@newstag.com

Förutsättningar för omvälvande innovation

Var uppdaterad på de aktörer som behöver samverka i ditt innovationsnätverk. Vilka är de? Vad tänker de om din idé? Bjud in många i innovationsprocessen. Det finns en kraft i att många vill backa din idé.

Se till att ha tajming. Man kan faktiskt konstruera sin tajming genom att vara proaktiv och skapa utrymme för sitt arbete.

Identifiera hinder och skapa motstånd. Din idé blir bättre i slutändan.

Inse att innovation är, och måste få vara, komplext. Sluta vara naiv.———