Mer grundforskning än innovation i Sverige

Jonas
Gustafsson
DELA

Följande text publicerades även i Entré nr 3, 2005:

Allt fler röster förespråkar en mer innovationsinriktad forskningspolitik, inte minst politikerna. Men hur ser det egentligen ut i Sverige?
– Grundforskningen är fortfarande stommen, innovation ligger bredvid, säger Peter Schilling.

Innovationspolitiken och forskningspolitiken har inte slagits samman i Sverige. Det är den huvudsakliga slutsatsen i Peter Schillings doktorsavhandling Research as a source of strategic opportunity? Re-thinking research policy developments in the late 20th century, som har lagts fram vid Umeå universitet.

– Jag ville jämföra Gibbons tankar om att forskningspolitiken bör övergå i innovationspolitik med läget i Sverige i dag. Ser det ut så här? Vill den svenska regeringen att det ska bli så här? Svaret är nej – på båda frågorna, säger filosofie doktor Peter Schilling.

I avhandlingen har han också jämfört de svenska förhållandena med hur det ser ut i Storbritannien, Holland och Finland. Han menar att forskningspolitik används som strategisk resurs i alla länder. Alltså att forskningssatsningar ses som en del av samhällsbyggandet, oavsett om man fokuserar på innovation eller grundforskning.

– De grundläggande idéerna är avgörande för att förstå skillnaderna i forskningspolitik. I Storbritannien är nytta den grundläggande idén och forskningen är därför mer innovationsorienterad. I Sverige är grundforskningen den grundläggande idén och det avspeglar sig också i vår forskningspolitik.

– En anledning är att akademiker har haft ett stort inflytande på forskningen i Sverige. I Storbritannien är det i stället näringslivet och politikerna som har stort inflytande. Forskningen styrs från näringsdepartementet, något som är en tydlig signal om hur de vill att den ska bedrivas.

Två parallella spår

Tidigare svenska forskningspropositioner har sagt att man inte bör beblanda forskning och innovation – det är olika saker. Propositionen från 2000-2001 öppnade något för en mer innovationsinriktad forskning, bland annat genom att Vinnova bildades.

Men vi är ändå inte i närheten av den innovationsdrivna forskningspolitik som exempelvis Storbritannien står för. Det finns i dag i stället två parallella spår i den svenska forskningspolitiken: grundforskning och innovation.

– De flesta universitet är positiva till detta. Andra menar att tvåspårssystemet är gammaldags och att vi i stället radikalt borde öka forskningen i innovationsspåret. Om regeringen lyckas implementera sin strategi fnuttInnovativa Sverigefnutt lutar det åt att innovationsspåret får stor genomslagskraft.

Svårföränderlig politik

Finland står för en tredje typ av forskningspolitik, där anpassning och professionalisering är nyckelord. De har försökt få ihop grundforskning och innovation och satsar på expertstyrd forskning där forskningsråden ligger direkt under regeringen.

Finland lyfts ofta fram som ett gott exempel i Sverige – och det med rätta tycker Peter Schilling. Fast även om vi skulle vilja ändra på vår forskningspolitik, är det ingen lätt sak.

– Eftersom grundforskning är den långsiktiga bärande tanken om vad akademin ska syssla med, är forskningspolitiken svårföränderlig. Men det är ändå lite oväntat att grundforskningstraditionen fortfarande är så stark i Sverige. Det finns ju också en stark förändringskraft från politiskt och internationellt håll, säger Schilling.

För mer info: peters@sister.nu———–

1513

DELA