Många myter om behovet av riskkapital

Följande text publicerades även i Entré nr 4, 1998:

Vid Ekonomicentrum i Halmstad står finansieringen av småföretag i fokus för forskningsintresset.
– Vi tittar mycket på hur företagen kan skaffa finansiering utan att ta in externt kapital via exempelvis banklån eller börsnoteringar, säger professor Hans Landström.

Inte sällan hörs klagosången om bristen på svenskt riskkapital och om hur detta hämmar tillväxten särskilt bland de mindre och växande företagen. Mindre ofta diskuteras vilka typer av riskkapital som saknas.

– Det finns många myter om behovet av riskkapital i Sverige. Snarare kan det många gånger vara frågan om en brist på fnutträttfnutt kapital. Poängen med mitt projekt har varit att bredda synen på finansiering och att spräcka en del av de myter som finns genom att visa på andra sätt att finansiera verksamheten, säger Joakim Winborg, forskare vid Ekonomicentrum i Halmstad.

KREATIVA MÄTMETODER

Winborg lade förra året fram sin licentiatavhandling om fnuttBootstrappingfnutt, alltså om företag som använder sig av alternativa och mer kreativa sätt att mätta sitt resursbehov. Det kan handla om att systematiskt utnyttja billig kompetens inom sitt sociala nätverk eller om att man försöker hitta former för samfinansiering tillsammans med kunder, ett beteende som är vanligt i mjukvaruindustrin.

Joakim Winborg arbetar just nu med en förlängning av sin avhandling där han via djupintervjuer ska studera tre särskilt intressanta finansieringsmetoder.

– Jag kommer att titta på relationsorienterade bootstrappers, fnuttfördröjandefnutt bootstrappers och på privatfinansierade familjeföretag. Den första gruppen letar helst lösningar inom det personliga nätverket, det finns exempel på sådana i Gnosjötrakten. Den andra gruppen använder sig av fördröjda betalningar som en slags finansieringsmetod, kanske därför att de tvingas till det. Den sistnämnda gruppen litar till företagsledaren, släkt och vänner för att trygga sitt resursbehov.

– Syftet är att granska hur de olika företagen hanterar förtroenden. Medan grupp ett är helt beroende av förtroende inom sitt nätverk äventyrar grupp två, de fördröjande fnuttbootstrappersfnutt, istället sitt förtroendekapital närmast per definition. Den sistnämnda gruppen består till stor del av nystartade företag som inte har hunnit bygga upp något förtroende bland olika aktörer, vilket i sin tur innebär begränsade möjligheter såväl till marknadsfinansiering som till lösningar via de personliga nätverken.

fnuttFördröjarnafnutt hittar man ofta inom handel eller restaurangbranschen medan relationsorienterade företag är vanligare inom tillverkning och jordbruk, konstaterar Joakim Winborg.

Sedan Hans Landström presenterat sin forskning kring företagsänglar, alltså rika och kompetenta privatpersoner som går in och finansierar lovande affärsidéer, har Ekonomicentrum fått en allt tydligare forskningsinriktning mot just riskkapital och finansiering.

Ett projekt som närmast kan beskrivas som en spinoff ifrån Winborgs forskning är Sven-Ola Carlssons och Maj-Britt Bäcks granskning av hur mindre företag sköter sin resurshantering över tiden. När ett företag växer förändras nämligen strategierna.

– Det projektet är ganska nystartat och inget är skrivet ännu. Sven-Ola Carlsson och Maj-Britt Bäck har lagt ner mycket tid på att ta fram enkäten som ska gå ut till 400 företag i IT-branschen respektive tillverkande industri. Vilka kapitalbehov upplever de, vilka medel använder de och hur skiljer sig detta över tiden i olika branscher? är exempel på frågeställningar som behandlas i undersökningen.

– Finansiering i sig är inte så intressant. Det är resursanskaffningen som helhet vi bör diskutera. Det är den som är avgörande för småföretagens tillväxt, säger Joakim Winborg.

———–